Idéer för bättre kunskapsutveckling

Något som lyftes fram av flera av informanterna var att de hade önskat att vuxna hade pratat med dem och lyssnat på deras idéer. Idéer som framkom i intervjuerna har i denna del

sammanförts till underteman som vi kallar utmaningar, gå fortare fram samt studieteknik. Vi har i studiens resultat valt att presentera idéer där informanterna varit samstämmiga men även unika idéer från enskilda informanter. Analysen av resultaten kring idéer för bättre

kunskapsutveckling presenteras gemensamt för alla undertemana.

5.3.1 Utmaningar

Idéer som handlade om utmaningar var det som oftast nämndes. En informant tog upp att om klasser baseras på förmåga istället för ålder, ger det möjlighet för de särbegåvade eleverna att på högre nivå gå djupare och utvecklas längre inom olika områden. Informanten beskrev dock den sociala aspekten och menade att nivågrupperad undervisning inom klassens ram nog var det lämpligaste som skolan ser ut idag. En annan informant beskrev att om man i grupper baserade på kunskapsnivå fick diskutera, möjliggjordes bättre kunskapsutveckling. Något annat som framkom var att en extra lärare i varje klass skulle vara en stor vinst då det skulle möjliggöra för eleven att få mer utmanande uppgifter.

Men nånting som är bra, det är när man har haft en lärare som när man är klar med

uppgiften på typ två minuter, då får man verkligen en svårare uppgift. Och när man är klar med den då får man en ännu svårare. Så att hjärnan får arbeta lite, så att det inte bara går som på rullband. (informant 8)

34 Mer avancerad litteratur och material samt möjlighet att avancera är framgångsfaktorer för att få utmaningar menade en informant. En annan hävdade att gruppen särbegåvade behöver specialinsatser och att det är viktigt att resurser läggs på dessa elever. Vidare menade informanten att det blir svårt för enskilda lärare att hinna med eftersom insatsen där eleven ges uppgifter på högre nivåer tar tid.

Några uttryckte att det är en fördel om byråkratin i skolan redovisas öppet för att konkret få veta vad som inte går att påverka vad gäller exempelvis kursplaner och läroplan. De menade att detta skulle ge större möjlighet för eleven att acceptera och förstå på vilket sätt det går att ta sig igenom systemet. ”Eftersom jag insett det, att det här systemet är dåligt men det är någonting som jag måste ta mig igenom för att komma dit jag vill” (informant 9).

Istället för att ge svävande svar hävdade en informant att det är viktigt att lärare är tydliga och ärliga när de diskuterar skolsystemet med eleven. En annan informant resonerade kring det komplexa i ett skolsystem och menade att flera faktorer samspelar så lösningen är inte enkel. Olika idéer kring hur särbegåvade elever ska få möjlighet till utmaningar i skolan framkom. Skolans byråkrati togs upp som ett hinder för att särbegåvade elever ska få utmaningar i skolan men också idéer på hur detta kan överbryggas genom öppenhet och kommunikation.

5.3.2 Gå fortare fram

Alla informanterna menade att en bra metod för att få en bättre kunskapsutveckling är att få gå fortare fram är. Något som framhölls var vikten av att få göra det med guidning från en vuxen, för att få bättre möjlighet att utnyttja sin potential.

Det jag skulle behövt var nog någon som pratade med mig om vilka möjligheter jag hade, vilka mål jag skulle jobba mot, få mig att förstå varför jag skulle sikta högre än att bara klara mig. Att ha sett vad som förväntades av mig, hjälpt mig att inte bara nöja mig med att lämna in en uppgift, utan också stöttat mig till en vilja att prestera bättre. (informant 4) Informant 10 tog upp vikten av att eleven får möjlighet att gå vidare utifrån sin egen förmåga för att lärandet ska gå framåt. Det optimala skolsystemet enligt informant 3 är det som tillåter alla att arbeta i egen takt och där det behövs, ger möjlighet att hoppa över en eller flera klasser. Informant 2 efterfrågade möjligheten att beta av punkter på en lista och på ett

strategiskt sätt få göra klart grundskolan. Informant 7 beskrev att en annan läroplan eller ännu hellre en helt annan avdelning för särbegåvade elever, skulle ge bättre möjligheter för

35 Exempel som togs upp var att få möjlighet att gå vidare utifrån sin egen förmåga. En

informant lyfte fram utrymme som en viktig faktor

… som i mitt fall så hade förmodligen jag svaren på, i många fall, vad jag behöver. Så tror jag man skulle med mig komma längre med en dialog… i mångt och mycket så räcker min nyfikenhet till för att skaffa mig nya kunskaper. (informant 2)

Att få gå fortare fram med hjälp av en kunnig vuxen, tydlighet från skolan i vad som förväntas av eleven samt möjlighet att få gå vidare utifrån sin egen förmåga var idéer som framkom.

5.3.3 Studieteknik

Sex informanter tog upp studieteknik som en viktig faktor för förbättrat lärande. Informant 10 framförde att det behöver tränas och utvecklas tidigt i lägre årskurser för att optimera

kunskapsutvecklingen. För högre studier behövs en bra studieteknik även för särbegåvade elever framhöll flera informanter. Informant 4 beskrev att om särbegåvade elever får lära sig en bra studieteknik kan de se nyttan med det eftersom lärandet blir bättre. Informant 7 beskrev att det behövs uppgifter på rätt nivå för att kunna träna studieteknik. ”Det jag verkligen hade behövt så här i efterhand … att få lära mig studieteknik på riktigt. Men då behöver man ju ha någonting som är tillräckligt svårt för att lära sig”.

Studieteknikens betydelse för en bättre kunskapsutveckling påtalades av flera informanter och också nödvändigheten för att klara högre studier.

Analys utifrån teoretiska utgångspunkter

Att bli lyssnad på och sedd för den man är var något som tydligt framkom som betydelsefullt för flera informanter. Något annat som framkom var att genom att få utrymme för egna idéer skulle ge en högre känsla av meningsfullhet och även större chans till att få lära sig nya intressanta saker. Detta kan tolkas som att de då skulle ges möjlighet att befinna sig i den proximala utvecklingszonen när förmågor och färdigheter som ännu inte behärskas får

utvecklas (Vygotskij, 1978). Skolans byråkrati sågs av några som ett hinder i lärandet men om vuxna öppet kommunicerade systemet kunde det kännas både mer begripligt och lättare att hantera. Olika faktorer togs upp för att särbegåvade elever ska få möjlighet till utmaningar och därigenom utvecklas och känna meningsfullhet. Alla tyckte att det var viktigt att få gå fortare fram för att komma dit där ny kunskap finns. Att ges möjlighet att arbeta i egen snabb takt med guidning av lärare sågs som en framgångsrik väg för den särbegåvade vilket vi tolkar som ett sätt att få befinna sig i den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1978). Även bra studieteknik behövs för särbegåvade elever för att kunna ta till sig ny kunskap och använda sin utvecklingspotential.

36