Förslag för vidare forskning

Genom kritisk granskning av studiens resultat ser vi behov och potential för ytterligare forskning rörande just jämförelsen av återhämtning mellan traditionellt arbete och distansarbete. Nedan presenteras förslag på vidare forskning.

1. Resultaten från studien kan genom vidare forskning utvecklas med hjälp av kvantitativa metoder för att på så vis få ett mer generaliserbart resultat som organisationer kan ta hjälp av vid arbetet med anställdas återhämtning.

2. Vår studie utgörs enbart av medarbetarperspektivet. En aspekt som uteblev från denna studie var hur HR-verksamma upplever att de arbetar med anställdas återhämtning i de olika arbetskontexterna, varpå vidare forskning kan addera detta genom att inkludera HR-verksamma vid insamlandet av primärdata. Att exempelvis utföra intervjuer med HR-verksamma skulle kunna ge en tydlig bild av hur HR upplever och ser på arbetet med återhämtningen hos anställda inom organisationer.

3. Då det av studien framkommer att anställdas upplevda återhämtning påverkas av individuella skillnader bör vidare forskning undersöka huruvida demografiska aspekter påverkar anställdas återhämtning för att på så vis få ökad kunskap om hur organisationer och HR bäst kan ta hänsyn till detta vid arbetet med anställdas återhämtning. Detta kan förslagsvis göras med användandet av en kvantitativ metod för att nå en stor population och därmed få en mer generell överblick av demografins påverkan på anställdas återhämtning.

4. Genom att vi i denna studie hade ett tolkandeperspektiv kan materialet ha påverkats av våra tidigare kunskaper och erfarenheter. Detta har dock i så stor utsträckning som möjligt försökts att undvikas. Det hade varit intressant att se denna studies resultat genom tolkningar från andra forskare vilket också skulle kunna säkerställa den tolkning som vi gjort. Vi anser dock fortsatt att ett tolkandeperspektiv var viktigt och relevant för att kunna besvara denna studies syfte. 5. I studien framkom att ergonomi var en vanlig förekommande aspekt som tas upp i arbetsmiljösamtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. I vår forskning uppgav anställda inte ergonomi vara ett behov för att möjliggöra återhämtning. Kopplat till återhämning skulle vidare forskning kunna undersöka om eller hur aspekten ergonomi kan användas för att främja medarbetares återhämtning.

REFERENSLISTA

Adriana, C. (2021) What would you prefer? Work from home, Office, Both? [Statusuppdatering]. LinkedIn. https://www.linkedin.com/in/adriana-c/detail/recent-activity/shares/

AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete-afs-20011-foreskrifter/

Albertsen, K., Persson, R., Garde, H. A., & Rugulies, R. (2010). Psychosocial determinants of work- to-family conflict among knowledge workers with boundaryless work. Applied psychology: Health and well-being, 2(2), 160-181. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1758- 0854.2010.01029.x

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber.

Arbetsmiljöverket. (2015, 22 september). Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/press/ny-foreskrift-om-organisatorisk-och-social- arbetsmiljo/

Ashforth, B. E., Kreiner, G. E., & Fugate, M. (2000). All in a day's work: Boundaries and micro role transitions. Academy of Management review, 25(3), 472-491. https://doi.org/10.2307/259305

Benson, S., & Dundis, S. (2003). Understanding and motivating health care employees: integrating Maslow’s hierarchy of needs, training and technology. Journal of Nursing Management, 11(5), 315–320. https://doi.org/10.1046/j.1365-2834.2003.00409.x

Blomkvist, P., Hallin, A. & Lindell, E. (2018). Metod för företagsekonomer: Uppsats enligt 4- stegsmodellen. Studentlitteratur.

Brown, M., Kulik, T. C., Cregan, C., & Metz, I. (2015). Understanding the change-cynicism cycle: The role of HR. Human resource management, 56(1), 5-24. https://doi- org.proxy.library.ju.se/10.1002/hrm.21708

Bryman, A. & Bell, E. (2017) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber.

Brynjolfsson, E., Horton, J. J., Ozimek, A., Rock, D., Sharma, G., & TuYe, H., (2020). Covid-19 and remote work: an early look at US data. (NBER working paper nr. 27344) National bureau of economic research. https://www.nber.org/system/files/working_papers/w27344/w27344.pdf

Conner, J., & Ulrich, D. (1996). Human resource roles: Creating value, not rhetoric. People and Strategy, 19(3), 38-49.

Demerouti, E., Bakker, A. B., Geurts, S. A., & Taris, T. W. (2009). Daily recovery from work-related effort during non-work time. I S.Sonnentag, P.L. Perrewé, D. C. Ganster (Red.), Research in occupational stress and well being (s. 85-123). Emerald Group Publishing Limited.

Eddleston, K. A., & Mulki, J. (2017). Toward understanding remote workers’ management of work– family boundaries: The complexity of workplace embeddedness. Group & Organization Management, 42(3), 346-387. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/1059601115619548

Elofsson, S., Lundström, T., & Shanks, E. (2016). High job strain among social work managers and its relation to perceived work situation. European Journal of Social Work, 19 (5), 664-678.

https://doi.org/10.1080/13691457.2015.1032894

Europeiska arbetsmiljöbyrån. (2017, 4 augusti). En sund och säker arbetsmiljö genom hela livet. European Agency for Safety and Health at Work. https://op.europa.eu/en/publication-detail/- /publication/3ad843ae-c3fa-11e5-8d08-01aa75ed71a1/language-sv

Felstead, A., & Henseke, G. (2017). Assessing the growth of remote working and its consequences for effort, well-being and work-life balance. New technology, work and employment, 32(3), 195-212. https://doi.org/10.1111/ntwe.12097

Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes, R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (13-37). Liber.

Field, C. J. & Chan, W. X. (2018). Contemporary knowledge workers and the boundaryless work- life interface: Implications for the human resource management of the knowledge workforce. Frontiers in Psychology, 9(2414). https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.02414

Fredriksson, P. (2019, 26 november). 4 av 10: “Chefen inte tillräckligt engagerad i hälsan”. Chef.

https://chef.se/4-av-10-chefen-inte-tillrackligt-engagerad-halsan/

Fritz, C., & Sonnentag, S. (2005). Recovery, health, and job performance: Effects of weekend experiences. Journal of Occupational Health Psychology, 10(3), 187-199. https://doi- org.proxy.library.ju.se/10.1037/1076-8998.10.3.187

HSLF-FS 2020:80. Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a0e6bff865a34e57ad639982db9ba155/hs

lf-fs-202080.pdf

Huff, C. (2021, 1 januari) Employers are increasing support for mental health. American psychological association. https://www.apa.org/monitor/2021/01/trends-employers-support Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

Justesen, J. B., Eskerod, P., Christensen, J. R., & Sjøgaard, G. (2017). Implementing workplace health promotion–role of middle managers. International Journal of Workplace Health Management, 10(2), 164-178. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1108/IJWHM-04-2016-0030

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and the reconstruction of the working life. Basic Books.

Kossek, E. E., Lautsch, B. A., & Eaton, S. C. (2006). Telecommuting, control and boundary management: Correlates of policy use and practice, job control, and work-family effectiveness. Journal of Vocational Behavior, 68(2), 347-367. https://doi- org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.jvb.2005.07.002

Kreiner, G., Hollensbe, E., & Sheep, M. (2009). Balancing Borders and Bridges: Negotiating the Work-Home Interface via Boundary Work Tactics. Academy of Management Journal, 52 (4), 704-730. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.5465/AMJ.2009.43669916

Kuipers, B. S., & Giurge, L. M. (2017). Does alignment matter? The performance implications of HR roles connected to organizational strategy. The International Journal of Human Resource Management, 28(22), 3179-3201. https://doi.org/10.1080/09585192.2016.1155162

Languilaire, J-C. E. (2017). Att få ihop livspusslet kan vara mer komplicerat än du tror. Organisation & Samhälle – Svensk företagsekonomisk tidskrift.

Maslow, A. H. (1981). Motivation and personality. Prabhat Books.

Perry, R. W., & Mankin, L. D. (2005). Preparing for the Unthinkable: Managers, Terrorism and the HRM Function. Public Personnel Management, 34(2), 175–193. https://doi- org.proxy.library.ju.se/10.1177/009102600503400204

Prevent. (2020, 3 januari). Krav, kontroll, stöd – en modell. https://www.prevent.se/amnesomrade/stress/karaseks-och-theorells-modell/

Rees, G., & Smith, E. P. (2017). Strategic human resource management – An international perspective. Sage.

Region Skåne (2020, augusti). Skåneanalysen – En analys om Skånes tillväxt och utveckling – augusti 2020. https://utveckling.skane.se/siteassets/naringsliv/2020-08-26-potential-for-distansarbete.pdf

Robinson, S. L., & Rousseau, D. M. (1994). Violating the psychological contract. Not the exception but the norm. Journal of organizational behavior, 15(3), 245-259. https://doi- org.proxy.library.ju.se/10.1002/job.4030150306

Rook, J. W., & Zijlstra, F. (2006). The contribution of various types of activities to recovery. European Journal of Work and Organizational Pschychology, 15(2), 218-240.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1080/13594320500513962

Rothbard, N. P. & Ollier-Malaterre, A. (2016). Boundary management. I T. D. Allen & L. T. Eby (Red.), The Oxford handboook of work and family (s. 109-125). Oxford library of Psychology. Sarvaiya, H., Arrowsmith, J., & Eweje, G. (2019). Exploring HRM involvement in CSR: variation of Ulrich’s HR roles by organizational context. The international journal of human resource management. 1-34. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1080/09585192.2019.1660698

Sawhney, G., Jennings, S. K., Britt, W. T., & Sliter, T. M. (2017) Occupational stress and mental health symptoms: Examining the moderating effect of work recovery strategies in firefighters. Journal of occupational health psychology, 23(3), 443-356. http://dx.doi.org/10.1037/ocp0000091

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och- regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/#3

Sonnentag, S. (2003). Recovery, Work engagement, and Proactive behavior: A new look at the interface between nonwork and work. Journal of Applied Psychology. 88(3), 518-528.

https://doi.org/10.1037/0021-9010.88.3.518

Sonnentag, S., & Fritz, C. (2007). The Recovery Experience Questionnaire: development and validation of a measure for assessing recuperation and unwinding from work. Journal of occupational health psychology, 12(3), 204. https://doi.org/10.1037/1076-8998.12.3.204

Sunil, P. (2021, 26 januari). Remote working: Yay or Nay? 8 leaders tell us when it works best and its pitfalls. Human resources online. https://www.humanresourcesonline.net/remote-working- yay-or-nay-8-leaders-tell-us-when-it-works-best-and-its-pitfalls

Tele2. (2020). Distansarbete under corona [Pressmaterial].

https://www.tele2.se/foretag/content/pressrelease/distansarbetet

The Guardian. (2020, 18 juni). Growing number of Britons working from home, says ONS.

https://www.theguardian.com/business/2020/jun/18/uk-working-from-home-ons-coronavirus- businesses

Trougakos, J. P., & Hideg, I. (2009). Momentary work recovery: The role of within-day work breaks. I S. Sonnentag, P. L. Perrewé, & D. C. Ganster (Red.), Research in occupational stress and well being. (s. 85-123). Emerald Group Publishing Limited.

Ulrich, D. (1993). HR partnership: From rhetoric to results. Unpublished manuscript.

United Nations. (u.å.). Goal 3: Ensure healthy lives and promote well-being for all at all ages. Hämtad 31 mars, 2021, från https://www.un.org/sustainabledevelopment/health/

Zeidler, K. (2019, 27 mars). HR behöver arbetsmiljökompetens. Arbetsliv.

Bilagor

Bilaga 1

Deltagarförfrågan: Hej!

Skulle du möjligtvis kunna avvara ca 25 minuter för att medverka i en enkätundersökning? Vi, Markus Vadsten och Eila Nilsson, gör just nu vårt examensarbete i Human Resources management – företagsekonomi och denna enkätundersökning är en del av vårt arbete. Enkäten innehåller 17 frågor gällande återhämtning från arbetet i både traditionellt arbete och arbete på distans. Därför söker vi personer som har erfarenhet av arbete inom båda kontexter som kan hjälpa oss att besvara studiens syfte: "att jämföra anställdas upplevda återhämtning från arbetet mellan traditionellt arbete och distansarbete samt förklara HR:s roll för att främja återhämtning för de olika arbetssätten"

Tack på förhand! Med vänliga hälsningar

Markus Vadsten och Eila Nilsson

Bilaga 2

Informationstext: Hej!

Återigen tack för att du avvarar din tid och vill delta i vår enkätundersökning. Här kommer länken till undersökningen, det är bara att följa den.

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=9e23afd6f85d

Svaren hanteras konfidentiellt och du som deltagare är anonym. Din medverkan är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta.

Vi hade varit väldigt tacksamma över att få ditt svar så snart som möjligt, gärna inom 1 vecka. Med vänliga hälsningar

Markus Vadsten & Eila Nilsson

Bilaga 3

Påminnelse Hej igen!

Nu har det gått ett tag sedan vi skickade ut enkäten till dig, har du redan svarat kan du borste från detta meddelande. Då vi tänk att nu börja analysera enkäterna undrar vi om du fortfarande är intresserad av att medverka? Om så är fallet, ber vi dig att besvara våra frågor på enkäten de närmsta dagarna.

Här kommer länken igen:

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=9e23afd6f85d Vänliga hälsningar

Markus Vadsten & Eila Nilsson

Bilaga 4

Enkätundersökningen

Skillnader i anställdas upplevda återhämtning från arbetet mellan traditionellt arbete och distansarbete. Kan HR främja återhämtning inom både traditionellt samt distansarbete.

Forskare: Eila Nilsson & Markus Vadsten Handledare: Jean-Charles Languilaire Forskningshuvudman: Jönköping University

Frågorna i denna enkät kommer att användas för att besvara studiens forskningssyfte: "att jämföra anställdas upplevda återhämtning från arbetet mellan traditionellt arbete och distansarbete samt förklara HR:s roll för att främja återhämtning för de olika arbetssätten". Denna enkätundersökning är baserad på ämnet "återhämtning från arbetet". Återhämtning från arbetet innebär tid från arbetet och frånvaro av arbetsrelaterade krav där man kan införskaffa sig nya resurser. Det kan exempelvis vara avslappning, fysisk aktivitet, att ta små pauser och att koppla bort arbetet mentalt och fysiskt.

Svaren hanteras konfidentiellt och du som deltagare är anonym. Din medverkan är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta.

Jag går med på att delta i undersökningen och samtycker till att de svar som jag ger kommer att användas för att besvara studiens syfte:

** kryssruta för ”ja”**

Arbetar du eller har du under de senaste två åren arbetat till viss del på distans? ** Kryssruta för ”ja”**

** kryssruta för ”nej”**

Fråga 1: Hur ser dina arbetstider ut vid traditionellt arbete?

Traditionellt arbete innebär i denna studien arbete som utförs hos arbetsgivaren.

Fråga 2: Hur ser dina arbetstider ut vid distansarbete?

Fråga 3: Finns det likheter eller skillnader gällande hur du drar gränser mellan arbete och privatliv då du arbetar traditionellt gentemot när du arbetar på distans? Om ja, beskriv gärna dessa.

Gränsdragningar mellan arbetsliv och privatliv handlar om huruvida du strikt separerar dessa två aspekter eller om du låter arbete ske under privatlivet och vice versa.

Fråga 4: Hur återhämtar du dig bäst från arbetet när du arbetar traditionellt? Fråga 5: Hur återhämtar du dig bäst från arbetet när du arbetar på distans?

Fråga 6 Har organisationen du arbetar för några policyer/aktiviteter som främjar din återhämtning från arbetet? Om ja, kan du ge något/några exempel?

Fråga 7: Ser du ett behov av policyer/aktiviteter angående återhämtning som är speciellt anpassade till distansarbete? Beskriv gärna varför/varför inte.

Fråga 8: Upplever du hinder för din återhämtning vid traditionellt arbete? Om ja, beskriv på vilket sätt det/dessa hindrar återhämtning.

Fråga 9: Upplever du hinder för din återhämtning vid distansarbete? Om ja, beskriv på vilket sätt det/dessa hindrar återhämtning.

Fråga 10: Upplever du skillnader angående din tillgänglighet när du arbetar på distans gentemot då du arbetar traditionellt? Om ja, besrkiv dessa.

Fråga 11: Vad behöver du för att möjliggöra återhämtning från arbetet då detta sker traditionellt?

Fråga 12: Vad behöver du för att möjliggöra återhämtning från arbetet då detta sker på distans?

Fråga 13: Har din arbetsgivare pratat med dig om arbetsmiljö vid traditionellt arbete? Om ja, vad har sagts?

Fråga 14: Har din arbetsgivare pratat med dig om arbetsmiljö vid arbete på distans? Om ja, vad har sagts?

Fråga 15: Upplever du skillnader i din återhämtning vid arbete på distans gentemot traditionellt arbete? Om ja, beskriv dessa.

Bilaga 5

Etisk egengranskning

Ja Tveksamt Nej 1

Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s.

innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska

funktionshinder samt personer i beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i beroendeställning är patienter och elever)?

x