Förslag till vidare forskning

Slutligen har vi reflekterat över ett förslag till vidare forskning som presenteras nedan.

Vi ställer oss frågande till vilken trovärdighet hållbarhetsredovisning har. Många företags hållbarhetsarbete styrs indirekt av intressenterna. Intressenternas krav styr nivån på hållbarhetsredovisningen. Revision av hållbarhetsredovisningen kan ses som en bekräftelse och vara legitimerande men frågan är om konceptet med att hållbarhetsredovisa överhuvudtaget bidrar till att främja hållbar utveckling.

Det vore intressant att studera hållbarhetsredovisningar som har granskats externt av revisionsbolag. Bidrar den externa granskningen till en snabbare och bättre hållbar utveckling? Vad anmärks det på i revisionerna?

43

Referenser:

Areskog-Bjurling, K. (2012). Från noll koll till full kontroll? En ny granskning av Clas Ohlson, Jula, Rusta och Biltema i Kina. (Swedwatch rapport nr 6) Stockholm:

Swedwatch Tillgänglig:

http://www.swedwatch.org/sites/default/files/fran_noll_koll_till_full_kontr oll.pdf [2012-11-25].

Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori-policy och praxis. Malmö: Liber AB.

Bebbington, J., Larringa-Gonzales, C. & Moneva-Abadía, J.M. (2008). Legitimating reputation, the reputation of legitimacy theory. Accounting Auditing &

Accountability Journal, 21 (3), 371-374.

Bergström, S., Catasiús, B. & Ljungdahl, F. (1998). Miljöredovisning. Malmö: Liber AB.

Bjurling, K. (2005). Handelskung med bristande etik - en rapport om Clas Ohlsons inköp i Kina. (Swedwatch rapport nr 6) Stockholm: Swedwatch Tillgänglig:

http://www.swedwatch.org/sites/default/files/SwedWatch. ClasOhlson.pdf [2012-11-25].

Borglund, T., De Geer, H. & Hallvarsson, M. (2009). Värdeskapande CSR Hur företag tar socialt ansvar. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Brown, H.S., de Jong, M. & Levy D.L.

(2009). Building institutions based on information disclosure: lessons from GRI's sustainability reporting. Journal of Cleaner Production, 17 (6), 571-580.

Brown, N. & Deegan, C. (1998). The public disclosure of environmental

performance information – a dual test of media agenda setting theory and legitimacy theory. Accounting Business Research. Wolter Kluwer UK, 29 (6), 21-41.

Christofi, A., Christofi, P. & Sisaye, S. (2012). Corporate sustainability: historical development and reporting practices, Management Research Review, 35 (2), 157-172.

Clas Ohlson AB. (2012a). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.clasohlson.com/se/c/v%C3%A5rt-ansvar-%7C-Clas-Ohlson/ourresponsibility [2012-12-05]

Clas Ohlson AB. (2012b). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://om.clasohlson.com/foretaget/Vart-affarskoncept/Fakta-om-Clas-Ohlson/ [2012-12-05].

44

Clas Ohlson AB. (2012c). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://om.clasohlson.com/Global/pdf/sustainable_development/ClasOhlso n_Hallbarhetsredovisning_2011_2012.pdf [2012-12-05].

Dahl, R. (2010). Green washing: Do you know what you´re buying? Environmental Health Perspectives, 118 (6), 246-252.

Deephouse, D.L. (1996). Does Isomorphism legitimate? Academy of Management Journal, 39 (4), 1024-1039.

Fair Trade Center. (2012). [Elekronisk]. Tillgänglig:

http://www.fairtradecenter.se/english [2012-12-19].

Fédération des Experts Comptables Européen [FEE].(2000). Towards a Generally Accepted Framework for Environmental Reporting. Bryssel: Fédération des Experts Comptables Européen. Tillgänglig:

http://www.fee.be/fileupload/upload/Paper%20Towards%20a%20Generally

%20Accepted%20Framework%20for%20Environmental%20Reporting17320 0561425.pdf. [2012-11-15].

Friedman, A.L. & Miles, S. (2002). Developing Stakeholder Theory. Journal of Management studies, 39, 1-21.

Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008) CSR Företagsansvar i förändring.

Malmö: Liber förlag.

Grankvist, P. (2009). CSR i praktiken: Hur företag kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar. Malmö: Liber Förlag.

Gray, R. (2006). Social, environmental and sustainability reporting and

organisational value creation? Whose value? Whose creation? Accounting, Auditing & Accountability Journal, 19 (6), 793-819.

Global Reporting Initiativ [GRI]. (2006). GRI:S tillämpningsnivåer version 3.0.

Tillgänglig: https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/Swedish-G3-Application-Levels.pdf [2012-11-21].

Global Reporting Initiativ [GRI]. (2012). [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.globalreporting.org/information/about-gri/what-is-GRI/Pages/default.aspx [2012-11-21].

Gröjer, J-E. (2002). Grundläggande redovisningsteori. Lund: Studentlitteratur AB.

45

International Financial Reporting Standards [IFRS]. (2012). [Elektronisk].

Tillgänglig:

http://www.ifrs.org/The-organisation/Pages/IFRS-Foundation-and-the-IASB.aspx [2012-12-11].

Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför?. Lund: Studentlitteratur AB.

Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod.

Malmö: Liber AB.

Jutterström, M. (2006). Corporate Social Responsibility: the supply side of CSR-standards.

Stockholm: Score (Stockholm center for organizational research).

Larsson, L.O. (2005). Corporate Governance och hållbar affärsutveckling. Stockholm:

Ekerlinds förlag.

Miles, S. (2012). Stakeholders: essentially contested or just confused?. Journal of Business Ethics, 285-298.

Nationalenencyklopedin [NE]. (2012).[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/lang/norm/271418 [2012-12-28].

Patel, R & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.

Roberts, J. (2001). Corporate Governance and the ethics of Narcissus. Business Ethics Quartely, 11 (1), 109-127.

Samkin, G. & Schneider, A. (2010). Accountability, narrative reporting and legitimation: The case of a New Zeeland public benefit entity. Accounting Journal, 23 (2), 256-289.

Schaltegger, S. & Burritt R.L. (2010) Sustainability accounting for companies:

Catchphrase or decision support for business leaders? Journal of World Business, 45 (4), 375-384.

SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet.

SFS 1998:899. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet

Smith, D. (2006). Redovisningens Språk. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur

Sustainable Brands (2012). [Elekronisk]. Tillgänglig:

http://sustainablebrands.idg.se/polopoly_fs/1.438901.1332171393!metodik20 12.pdf [2012-12-15].

46 Swedwatch (2012). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.swedwatch.org/sv/om-oss [2012-11-25].

Thomasson, J. (1976). Extern redovisning & räkenskapsanalys.( 1 uppl.). Malmö: Liber Läromedel.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.

Westermark, C. (1999). Miljöredovisning, kommunikation av etik, vision och ekonomi.

Göteborg: Tholin & Larssons förlag.

47 Bilaga 1

Frågeformulär till miljökoordinator och IR-och informationsansvarig på Clas Ohlson AB

 När och varför började företaget hållbarhetsredovisa?

 Hur påverkades företaget av omgivningen i valet av att börja hållbarhetsredovisa?

 Berätta lite om era intressenter och hur de influerat ert hållbarhetsarbete

 Anser ni att några/någon specifik intressent haft större påverkan på företaget vid valet att börja hållbarhetsredovisa?

 Hur förhåller företaget sig till konkurrerande företag i samma bransch och deras hållbarhetsarbete?

 När och varför började företaget rapportera enligt GRI:s riktlinjer?

 Ni har valt att lägga er på GRI nivå C berätta lite mer om det.

 Vilken funktion fyller miljöcertifiering?

 Hur bedöms och kontrolleras/granskas er hållbarhetsredovisning?

 Upplever du att intressenterna kräver mer information än den ni redan presenterar i er hållbarhetsredovisning och på företagets hemsida idag?

 Vilka drivkrafter har företaget idag till att frivilligt hållbarhetsredovisa?

 Hur väl integrerat upplever du att företagets hållbarhetsarbete är med företagsstrategin?

 Berätta lite om hur företaget tar till sig och hanterar kritik på hållbarhetsredovisningen?

 Är det lätt att förbise information av negativ karaktär för att undgå kritik?

 Upplever du att företaget i vissa avseenden handlar på sådana sätt som inte alls har med företagets affärsstrategi att göra för att gynna företagets image?

 Kan du ge något konkret exempel på något område där företaget lyckats skära ned på kostnaderna genom det miljöarbete som bedrivs?

48

 Hur tror du företagets hållbarhetsarbete påverkar kostnaderna samt intäkterna?

 Har det ekonomiska perspektivet kring hållbarhet ändrats över tiden?

 Hur ser du på er hållbarhetsredovisnings trovärdighet och relevans?

 Finns det någon fördel med den frivilliga hållbarhetsredovisningen?

 Upplever ni att det finns utrymme för differentiering av hållbarhetsredovisningen?

 Upplever ni att det är svårt att jämföra hållbarhetsredovisningar i och med att dem just är frivilliga?

 Hur kommuniceras hållbarhetsredovisningen inom företaget?

 Hur ställer sig de anställda till det miljöarbete som bedrivs inom företaget?

 Hur jobbar ni inom organisationen för att utveckla hållbarhetsarbetet?

 Upplever du att hela organisationen genomsyras av en miljömedvetenhet?

 Har du någon uppfattning om hur de anställda upplever processen kring implementering av nya idéer?

 Är ytterligare lagstiftning lösningen till de miljöproblem som finns idag?

 Hur ställer sig företaget till miljökompensationer?

49 Bilaga 2

Frågeformulär till informanter på Swedwatch samt IDG

 Vilket syfte fyller hållbarhetsredovisning enligt dig?

 Idag kommunicerar företag oftast vad de gör. Vad skulle det få för effekt om de påpekade vad de skulle kunna göra?

 Tycker du att hållbarhetsredovisningar ger en rättvisande bild av företags hållbarhetsarbete?

 Upplever du att företag förbiser att presentera information av negativ karaktär för att undgå kritik?

 Clas Ohlson AB rapporterar enligt GRI:s riktlinjer nivå C vilket innebär att ingen extern granskning behöver göras på hållbarhetsredovisningen.

 När vi intervjuade Clas Ohlson AB ansåg de att deras intressenter inte efterfrågar en högre GRI-nivå och att det därmed inte skulle ha något värde för dem. Hur ser du på det?