Att samverkan framförallt är något som ses som en fördelaktig process blev tydligt under arbetets gång. Men trots alla sina fördelar har samverkan visat sig vara ett relativt outforskat område som ibland kan sakna både teoretisk förankring och en kritisk reflektion. Därför menar vi tillsammans med många andra forskare att samverkan är ett område som bör prioriteras, då det mest sannolikt kommer att bli en allt mer angelägen arbetsform som vi i framtiden inte kommer att kunna bortse ifrån. Utifrån våra resultat blir det tydligt hur olika faktorer påverkar samverkan både på ett riskfyllt men också på ett fördelaktigt sätt. Som vidare forskning hade det därför varit intressant att intervjua ledningspersoner inom förskola för att kunna gå in mer på djupet gällande ledningens betydelse och påverkan kring samverkans förutsättningar. Utöver detta finner vi det också intressant att vidare studera de risker som kan uppstå när olika professioner lär av varandra. Att man kan bidra med olika bitar utifrån kunskap och profession
47
är något som värderas högt utifrån vårt resultat. Men hur påverkas egentligen de olika professionernas uppdrag och roller när vi lär av varandra på längre sikt? Kan det bli så att rollerna börjar suddas ut och på så sätt påverkar samverkans betydelse och kapacitet för de barn och familjer som man arbetar för?
48
Referenser:
Abbott, A. (1988). The system of professions: an essay on the division of expert labor. Chicago : University of Chicago press.
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk Forskning i Sverige, 84-95.
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning - en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur AB.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber AB.
Bakka, J. F., Fivelsdal, E., & Lindkvist, L. (2001). Organisationsteori - struktur,kultur, processer. Malmö : Liber AB.
Bell, J. (2009). introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för refektion - en studie av specialpedagogers handledningssamtal. Universitys Studies: Karlstad.
Boklund, A. (1995). Olikheter som berikar? - möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Stockholm: Socialhögskolan i Stockholm: rapport i socialt arbete 1995:71.
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I Lindh, H. i (red.) profession och vetenskap - ideér och strategier för ett professionslärosäte. Högskolan Borås: Vetenskap för professions. rapport 8.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm : Liber AB.
Börjesson, M., & Wahl, T. (1999). Talet om samverkan: Organisation och psykiatrisk diagnostik av skolbarn (FoU 199:23). Stockholm: Forskning och utvecklingsenheten. Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2007). Research methods in education (6th ed.).
London: Routledge.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB. Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015). Speciella yrken? Specialpedagoger och speciallärares arbete och utbildning. Karlstad: Universitetstryckeriet.
49
Hatch, M. J. (2002). Organisationsteori - Moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2012). Att platsa i en skola för alla - elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Finland: Nordstedts AB.
Huxman, C., & Vangen, S. (2005). Managing to collaborate:The theory and practice of collaborative advantage. Abingdon: Routledge.
Jakobsson, I.-L. (2002). Diagnos i skolan : en studie av skolsituationer för elever med syndromdiagnos. Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis.
Jakobsson, I.-L., & Lundgren, M. (2013). Samverkan kring barn och unga - i behov a särskilt stöd . Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, K. (2009). Samverkan. Malmö: Liber AB.
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´Views on Special Nedds. Dissertation No. 22. Jönköping Sweden: TMG Tabergs.
Lindqvist, G., & Nilholm, C. (2013). Making school inclusive? Educational Leaders´views on how to work with children in need of special support. International Journal of Inclusive Education, 95-110.
Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L., & Wetso, G.-M. (2011). Different agendas? The views of different occupational groups on special needs education. European Journal of Special Needs Education, 143-157.
Lundgren, M., & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen - samverkan och förebyggande arbete. Stockholm: Get AB.
Lutz, K. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. Malmö: Holmbergs.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskolan och skolan - möte med det som inte anses LAGOM. Stockholm: Liber AB.
Lärarförbundet. (2017). Lärarnas handbok. Lund: Studentlitteratur AB. Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur AB. Montin, S. (2007). Moderna kommuner. Malmö: Liber AB.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur AB.
Niss, G., & Söderström, A.-K. (2015). samarbete i förskolan - för barnens skull. Lund: Studentlitteratur AB.
Palla, L. (2009). En förskola för alla: tre artiklar om förskolan och (special)pedagogik. Högskolan Kristianstad: Specialpedagogiska rapporter och notiser Nr. 3.
50
Roaf, C. (2002). Co-ordinating services of included children. Buckingham: Open University Press.
Sandström, M., Stier, J., & Nilsson, L. (2014). Inkludering: Möjligheter & utmaningar. Lund: Studentlitteratur AB.
Selander, S. (1993:3-4). Professioner och professionalisering. Forskning om utbildning, 153- 161.
Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd . Stockholm : Skolinspektionen .
Skolverket. (den 22 12 18). Skolverket. Hämtat från specialpedagogik: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/specialpedagogik
Skolverket. (2004). Förskolan i brytningstid - nationell utvärdering av förskolan . Stockholm : GET AB.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98 (ny, rev. uppl). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (den 09 12 2018). Skolverket.se . Hämtat från Att leda elevhälsan i skolan:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt- arbete-i-skola-och-forskola/leda-elevhalsan-i-skolan
Skolverket. (den 18 12 2018). Skolverket.se . Hämtat från Revideringar i läroplanen: https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/reviderad- laroplan-for-forskolan
Skritc, T. (1995). Disability and democracy: Reconstructing (special) education for postmodernity. New York: Teachers college Press.
Socialstyrelsen 1987:3. (1993). Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Modin tryck. Socialstyrelsen. (den 09 12 2018). Socialstyrelsen.se . Hämtat från Vägledning för elevhälsan:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling , & Rikspolisstyrelsen . (2007). Stragie för
samverkan - kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Västerås: Edita Västra Aros.
Statens offentliga utredningar SOU 1972:26. (1972). Förskolan del 1 - betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Göteborgs offsettryckeri AB.
Statens offentliga utredningar SOU 1974:53. (1974). Skolans arbetsmiljö - utredningen om skolans inre arbete SIA. Stockholm : Almmänna förlaget.
51
Svensson, P.-G., & Starrin, B. (1996 red.). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Thylefors, I. (2013). Om tvärprofessionellt teamsamarbete. Stockholm: Natur och Kultur. Vetenskapsrådet. (2015). Forskning och skola i samverkan - kartläggningar av
forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm, Sverige: Vetenskapsrådet.
Öquist, O. (2013). Systemteori i praktiken konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Öquist, O. (2014). Framgångsrikt ledarskap med systemteori - mönster, sammanhang och nya möjligheter. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
52
Bilagor
Bilaga 1
Lärande och samhälle
Datum 2018-11-14
Missivbrev
Vi är två blivande specialpedagoger som just nu läser vår tredje och sista termin vid Malmö Universitet och kommer att ta examen i januari -19. Under utbildningens avslutande termin ska vi som studenter skriva ett examensarbete som grundar sig i ett fördjupat intresse kring ett ämne som man vill utforska. I vårt examensarbete vill vi studera hur samverkan kan se ut i förskolans arbete för alla barns rätt till stöd.
Därför skulle vi vilja intervjua olika professioner som är kopplade till ert arbete för alla barns rätt till stöd i förskolan. För att med hjälp av era kunskaper, erfarenheter och reflektioner kunna besvara syftet med vårt arbete.
Under intervjuerna kommer vi båda att medverka för att kunna ta del av all information. Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av våra mobiltelefoner och det är endast vi som intervjuar som kommer ha tillgång till det insamlade materialet. Fältanteckningar kommer att göras av den som inte intervjuar och här kommer inga namn att anges.
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Malmö Universitet skriver studenterna ett examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö Universitet databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
53
Under arbetet med denna studie och vid redovisning av vårt resultat kommer vi utgå från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som kan läsas på:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God
-forskningssed_VR_2017.pdf
Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
Varje deltagare kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
Deltagarna och verksamheterna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Vid ytterligare frågor kring studien så går det bra att kontakta oss.
Studenter:
Mia Ottosson Maia Appelfeldt
……… ……… Studentens underskrift:
Kontaktuppgifter: Mia Ottosson Maia Appelfeldt E-mailadress: mia.ottosson82@gmail.com appelfeldtmaia@gmail.com
Ansvarig lärare/handledare: Kristian Lutz Kontaktuppgifter Malmö Universitet:
www.mah.se 040-665 70 00
54
Bilaga 2
Intervjuguide
Tema 1. – Barn i behov av stöd Tema 2. – Samverkan
Tema 3. – Specialpedagogens roll
Förklaring av yrkesår, yrkesprofession, extra kompetens.
Barn i behov av stöd
Hur skulle du beskriva barn och elevhälsans uppdrag mot förskolan? Och vad är specifikt för just din roll?
Vad tänker du/ni kring begreppet barn i behov av stöd?
Vad tycker du att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete står för? ge gärna exempel. hur arbetar ni ….
Hur tror du att pedagogerna skulle beskriva de stöd dom får av ert barn och elevhälsoteam?
Om du skulle vilja förändra något i ert arbete kring alla barns rätt till stöd hur skulle de då se ut?
Upplever du att det finns några kulturella hinder i er verksamhet som på nått sätt påverkar ert arbete eller kommunikationen? Dvs. hinder som beror på olikheter när de gäller kunskaps och förklaringsmodeller?
Samverkan
Vilket av dessa ord samverkan/samarbete skulle du säga förklarar elevhälsans uppdrag bäst?
Vad betyder samverkan för dig och om du får beskriva din drömsituation gällande samverkan hur skulle ditt arbete då sett ut?
Har status och maktfrågor stor betydelse för hur samverkan utvecklas enligt din erfarenhet?
55
(Tror du de kan det finnas en obalans i ett maktperspektiv ur dom olika professionerna gällande ert arbete här på BEH? kring samverkan? Vidareutveckla gärna, exempel?)
Hur skulle du säga att din roll påverkas i ett tvärprofessionellt team? Och i så fall på vilket sätt, förklara? fördelar, nackdelar?
Finns det situationer i arbetet med barn i behov av stöd där du skulle säga att det är mer fördelaktigt att arbeta på egen hand utifrån din egen profession? Ge gärna exempel.
Är det något du skulle vilja förändra i ert arbetssätt i barn – elevhälsan?
Vad skulle du kunnat göra för att förstärka framgångsfaktorerna i den samverkan du är berörd av?
Specialpedagogens roll
Hur skulle du definiera de specialpedagogiska/ psykologiska uppdraget utifrån din arbetssituation i dag? - Vilka möjligheter och svårigheter upplever du med ditt arbete?
På vilket sätt tror du ett tvärprofessionellt team bidrar till din specialpedagogiska professionsutveckling?
Hur ser du på er relation till habiliteringen?
Vad skulle du vilja säga är det övergripande temat kring de ansökningarna som kommer från förskolan?
Förskolechefen
Vad anser du att ett barn och elevhälsan har för funktion i ditt arbete? Vilket är din roll i detta arbete?
Vilka för - och nackdelar anser du att det finns med barn och elevhälsans arbete? Hur upplever du att samarbetet ser ut mellan förskola och barn och elevhälsoteam? Om du skulle vilja förändra något i ert arbete kring alla barns rätt till stöd hur skulle de
då se ut?