Överlag anser vi att det finns för lite forskning om fritidshemmet och särskilt om specialpedagogiska insatser i den typen av verksamhet, vilket även visat sig i en översiktssökning. Då vi gjorde en studie i väldigt liten skala under väldigt kort tid, hade det
varit intressant att se vad vi hade fått för resultat om vi hade gjort studien i än större skala där vi hade kunnat genomföra enkätundersökningen på fler fritidshem och även i högre åldrar. Vi hade kunnat intervjua fler fritidslärare eller fritidspedagoger i fler kommuner och fler regioner för att ta reda på om det skiljer sig markant mellan enheter, kommuner och regioner. Det hade även varit intressant att vid en vidare studie utöka undersökningen till en kompletterande observation av både lärare och elever för att sätta i samband med intervju- och enkätsvar.
Vi hade önskat att det hade funnits mer kunskap om anpassningar i det reguljära fritidshemmet, då tidigare forskning visar att lärare anser att de elever som är i behov av stöd går på specialskola och fritidshem anpassat för deras behov och förutsättningar. Enligt våra egna erfarenheter stämmer inte detta. En av de fritidshemmen där vi intervjuade fritidslärare hade de en elev från specialskolan under lov och lovdagar. Eleven i sig var inte krävande och integrerades bra i den vanliga fritidsverksamheten med mindre anpassningar. Hur det förhåller sig på fler fritidshem är en fråga för vidare forskning.
Referenser
Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas (2020). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, Lisa (2017). Specialpedagogik – arbete med elever i skolsvårigheter. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning – Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Carlsson, Liselott (2018). På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom
autismspektrumtillstånd [Elektronisk resurs] en kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommunövergripande skolutvecklingsprojekt.
Kristianstad: Kristianstad University Press. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17886 [2021-02-26].
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken. För småskaliga projekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eklund, Monica (2003). Interkulturellt lärande [Elektronisk resurs] Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Diss. (sammanfattning), 2003.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-17379 [2021-06-04].
Haug, Peder (2019). Inclusion in Norwegian schools: pupils’ experiences of their learning environment. EDUCATION 3-13, 48(3), 303- 315.
Hind, Kristie, Larkin, Rebecca & Dunn, Andrew K. (2019). Assessing Teacher Opinion on the Inclusion of Children with Social, Emotional and Behavioural Difficulties into Mainstream School Classes. International Journal of Disability, Development and Education, 66(4), 424-437.
Ineland, Jens (2015). Logics and ambivalence professional dilemmas during implementation of an inclusive education practice. Education Inquiry, 6(1), 53-71.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2019). Specialpedagogik och
funktionsvariationer: att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en
utvecklande lärmiljö. Andra utgåvan, omarbetad utgåva. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansen, Jan-Birger (red.), Ahl, Astrid, Pettersson, Gerd, Ström, Kristina & Langels, Rose-Marie (2011). Specialpedagogisk verksamhet i små skolmiljöer [Elektronisk resurs] Nordiskt pilotprojekt med inriktning på specialpedagogiskt arbete i små skolmiljöer. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-74906 [2021-03-08].
Karlsudd, Peter (2020). "Looking for Special Education in the Swedish After-School Leisure Program Construction and Testing of an Analysis Model". Education Sciences, vol. 10, no. 12, pp. 359.
Karlsudd, Peter (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering [Elektronisk resurs]. Högskolan Kristianstad. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12467 [2021-02-09].
Koch, Enikö (2014). Stödet försvinner på eftermiddagen. Läraren.se. Lärarförbundet, 21 december. Tillgänglig på Internet:
https://www.lararen.se/specialpedagogik/annat/stodet-forsvinner-pa-eftermiddagen [2021-02-25].
Kotte, Elaine (2017). Inkluderande undervisning [Elektronisk resurs] lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Diss. , 2017. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7496 [2021-03-09].
Lago, Lina & Elvstrand, Helene (2019). ”Jag har oftast ingen att leka med” [‘Usually I have no-one to play with’]: Sociala exkludering på fritidshem [peer rejection in leisure-time centres]. Nordic Studies in Education, 39(2), 104–120.
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019.Stockholm: Skolverket.
Lahdenperä, Pirjo (2004). Goda interkulturella miljöer förelevers språk- och
kunskapsutveckling. I Olofsson, Mikael (red.). Symposium 2003: arena andraspråk, Särtryck. Stockholm: HLS förl.
Lahdenperä, Pirjo (2011). Mångfald, jämlikhet och jämställdhet – interkulturellt lärande och integration. I Lahdenperä, Pirjo (red.). Forskningscirkel: arena för
verksamhetsutveckling i mångfald. Västerås: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola.
Lorentz, Hans (2015). Interfuturum. Tillgänglig på Internet:
https://www.interfuturum.se/interkulturalitet/ [2021-06-04].
Lorentz, Hans (2018). Interkulturell pedagogisk kompetens: integration i dagens skola.
Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.
Lundbäck, Birgitta & Fälth, Linda (2019). "Leisure-Time Activities Including Children with Special Needs: A Research Overview". International Journal for Research on Extended Education, vol. 7, no. 1, pp. 20-35.
Nilholm, Claes (2020a). Perspektiv på specialpedagogik. Upplaga 3. Lund:
Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2020b). Perspektiv på specialpedagogik. Claes Nilholms blogg [blogg], 27 april. Tillgänglig på Internet: https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/perspetkiv-pa/ [2021-05-20].
Paniagua, Alejandro (2017). The Intersection of Cultural Diversity and Special Education in Catalonia: The Subtle Production of Exclusion through Classroom Routines. Anthropology & Education Quarterly, 48(2), 141-158.
Sandström, Margareta, Lindqvist, Gunilla & Klang, Nina (2017). På spaning efter
”superläraren” – om synen på stödinsatser i skolan i relation till visionen om ökad inkludering. I Garpelin, Anders & Sandberg, Anette (red.) (2017). Barn och Unga i
Skola och Samhälle [Elektronisk resurs]. Västerås: Anders Garpelin och Anette Sandberg. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35968 [2021-02-26].
Skollagen (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Riksdagen. Tillgänglig på internet: Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2020:605 - Riksdagen [2021-02-09].
Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Skolverket.
Stockholm: Fritzes.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2019. Stödmaterial förskola. Tillgänglig på Internet:
https://www.spsm.se/stodmaterial-forskola/start---stodmaterial-forskola/uppstartstraff/ [2021-05-19].
Stier, Jonas & Sandström, Margareta (2017). En interkulturell förskola? [Elektronisk resurs] Förhållningssätt och kunskapsformer hos förskolepersonal i Rinkeby-Kista.
Falun: Högskolan Dalarna. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25972 [2021-03-09].
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-vetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningse tiska_principer_VR_2002.pdf [2021-02-12].
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie. Tillgänglig på Internet:
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [2021-02-12].
von Wright, Moira (2002). Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse. I Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv. Stockholm: Skolverket von Wright, Moira (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G.H.
Meads teori om människors intersubjektivitet. Diss. Stockholm: Univ.
Willén Lundgren, Berit & Karlsudd, Peter (2013). Relationella avtryck och specialpedagogiska perspektiv i fritidshemmets praktik. I Aspelin, Jonas (red.).
Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10707 [2021-03-22].