Ett förslag på vidare forskning är att undersöka följarnas och publikens attityder gällande influencer marketing kopplat till hållbarhet. Det hade varit intressant att, genom exempelvis intervjuer eller enkäter, ta reda på hur influencers följares syn på hållbarhet och CSR ser ut och om de tycker att influencers borde fokusera mer på detta i sina samarbeten. Dessutom hade varit väldigt intressant att undersöka vidare hur företag faktiskt följer upp sina egna policyer och ser hur leverantörer och arbetare har det på sina arbetsplatser. En annan
utgångspunkt skulle kunna vara att studera om företagen har hållbarhet i åtanke när det gäller vilka influencers de väljer att samarbeta med eller om valen enbart görs utifrån popularitet och följarantal. Det hade också varit intressant att undersöka hur företag mer djupgående utvecklar sitt hållbarhetsarbete utifrån ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv och vilket perspektiv som prioriteras. Ytterligare något att undersöka vidare är att se hur
Referenslista
AlFalahi, K., Atif, Y. & Abraham, A. (2014). Models of Influence in Online Social
Networks. International Journal of Intelligent Systems, 29(2), 161–183. Hämtad 2019-11-26 från https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/int.21631
Alla Bolag. (2018). Daniel Wellington AB. Hämtad 2020-01-02 från
https://www.allabolag.se/5568755937/daniel-wellington-ab
Alla Bolag. (2018). Nakdcom One World AB. Hämtad 2020-01-02 från
https://www.allabolag.se/5569712002/nakdcom-one-world-ab
Alla Bolag. (2018). Nelly NLY AB.Hämtad 2020-01-02 från
https://www.allabolag.se/5566538822/nelly-nly-ab
Amfori. (2019). Vision, mission and values. Hämtad 24 februari 2020 från:
https://www.amfori.org/content/vision-mission-and-values
Annamma Joy, John F. Sherry Jr, Alladi Venkatesh, Jeff Wang & Ricky Chan(2012)Fast Fashion, Sustainability, and the Ethical Appeal of Luxury Brands,Fashion Theory,16:3,273- 295,DOI: 10.2752/175174112X13340749707123
Bakker, D. (2018). Conceptualising Influencer Marketing. Journal of Emerging Trends in
Marketing and Management, 1(1), 79-87 Hämtad 2019-11-26 från
http://www.etimm.ase.ro/journal/ETIMM_V01_2018.pdf
Binotto, C. & Payne, A. (2016). The Poetics of Waste: Contemporary Fashion Practice in the
Context of Wastefulness. Hämtad 2020-01-05 från
doi:https://doi.org/10.1080/17569370.2016.1226604
Byun, S.-E., & Sternquist, B. (2011). Fast Fashion and In-Store Hoarding: The Drivers, Moderator, and Consequences. Clothing and Textiles Research Journal, 29(3), 187–201. https://doi.org/10.1177/0887302X11411709
Caniato, F. Caridi, M. Crippa, L. Moretto, A. (2011). Environmental sustainability in fashion supply chains: An exploratory case based research. Journal of Production Economics, Vol
(135), 659-670. doi:10.1016/j.ijpe.2011.06.001
Chen Lou & Shupei Yuan(2019)Influencer Marketing: How Message Value and Credibility Affect Consumer Trust of Branded Content on Social Media, Journal of Interactive
Advertising, 19:1,58-73,DOI: 10.1080/15252019.2018.1533501
Coombs, W.T. & Holladay, S.J. (2012). Managing corporate social responsibility: a
communication approach. Chichester: Wiley-Blackwell.
Daniel Wellington AB. (2019). Historien bakom Daniel Wellington. Hämtad 2019-10-26 från
https://www.danielwellington.com/se/our-story/
Daniel Wellington AB. (2019) Sustainability Report. Hämtad 2019-10-26 från
https://danielwellington.zendesk.com/hc/sv/articles/360001250745-Daniel-Wellington- Sustainability-Report
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Elkington, J. (2018). 25 Years Ago I Coined the Phrase “Triple Bottom Line.” Here’s Why It’s Time to Rethink It. Harvard Business Review. Hämtad 12 mars 2020 från:
https://hbr.org/2018/06/25-years-ago-i-coined-the-phrase-triple-bottom-line-heres-why-im-gi ving-up-on-it
Elkington, J. (1998). Cannibals with forks: The Triple Bottom Line of 21st Century Business.Oxford: Capstone Publishing Limited. s. 74-94
Fatma, M., Rahman, Z., & Khan, I. (2015). Building company reputation and brand equity through CSR: The mediating role of trust: [1]. The International Journal of Bank Marketing,
33(6), 840-856. Retrieved from http://proxy.library.ju.se/login?url=https://search-proquest-
com.proxy.library.ju.se/docview/1721346099?accountid=11754
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2012). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Frostenson, M., Hasche, N., Helin, S. & Prenkert, F. (2017). E-handel: organisering,
distribution och hållbarhet. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
FSC. (2019). Vad är FSC? Hämtad 2019-12-16 från
https://se.fsc.org/se-se/om-fsc/vanliga-frgor-och-svar/1-vad-r-fsc
Fur Free Retailer. (2020) About us. Hämtad 2019-12-14 från
https://furfreeretailer.com/home/about-us/
Global Fashion Agenda. (2019). CEO Agenda 2019. Hämtad 2019-12-14 från
https://globalfashionagenda.com/ceo-agenda-2019/#
Grankvist, P. (2012). CSR i praktiken: hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna
pengar. (Ny, rev. uppl.) Malmö: Liber.
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, mediesamhälle. (3., [bearb.] uppl.) Göteborg: Daidalos.
Hsu, C., Chuan‐Chuan Lin, J.and Chiang, H.(2013), "The effects of blogger
recommendations on customers’ online shopping intentions", Internet Research, Vol. 23 No. 1, pp. 69-88. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1108/10662241311295782 Hämtad 2019- 12-13
Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) (2005). På väg mot medievärlden 2020:
journalistik, teknik, marknad. 3., omarb. uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Hållbarhetsforum, Lunds universitet. (2018). Vad är hållbarhet? Hämtad 2020-01-02 från
https://www.hallbarhet.lu.se/om-hallbarhetsforum/vad-ar-hallbarhet
Hägg, G. (2002). Retorik idag: aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Innovationonline. (u.å). Hållbar utveckling. Hämtad 2020-02-20, från
Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet 2019. Hämtad 2019-10-15 från
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf
Iyer, G.R. (1999). Business, Consumers and Sustainable Living in an Interconnected World: A Multilateral Ecocentric Approach. Journal of Business Ethics, 20(4), 273-
288.doi:10.1023/A:1006095304996
Kim, H., Choo, H., Yoon, N. (2013). The motivational drivers of fast fashion avoidance.
Journal of Fashion Marketing and Management.Hämtad 2020-01-06 från
https://www-emerald-com.proxy.library.ju.se/insight/content/doi/10.1108/JFMM-10-2011- 0070/full/html
Klein, N. 2001. No logo. Flamingo: London
Lindhardt, J. (2005). Retorik. Åstorp: Rhetor.
Lindqvist, J. (2016). Klassisk retorik för vår tid (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Löhman, O. & Steinholtz, D. 2003. Det ansvarsfulla företaget – Corporate Social
Responsibility i praktiken. Ekerlids förlag: Stockholm.
Magali, A., Burbano, V. (2011). The Drivers of Greenwashing. California management
review. VOL. 54, NO. 1. doi:https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1525/cmr.2011.54.1.64
McCombs, M. (2006). Makten över dagordningen: om medierna, politiken och
opinionsbildningen. (1. uppl.) Stockholm: SNS förlag.
Naturvårdsverket. (2019).Ekosystemtjänster - när grönt är mer än pynt. Hämtad 2019-10-17 från http://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster
McKinsey. (2019). The State of Fashion. Hämtad 2019-12-19 från
https://www.mckinsey.com/~/media/McKinsey/Industries/Retail/Our%20Insights/The%20inf luence%20of%20woke%20consumers%20on%20fashion/The-State-of-Fashion-2019.ashx
NA-KD. (2019). The NA-KD Truth. Hämtad 2019-12-16 från https://www.na-kd.com/en/na- kd-truth
Nilsson, T. (2018). Lista: De är Sveriges största influencers(och de har högst engagemang).
Resumé. Hämtad 2019-10-16 från
https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2018/12/21/lista-de-ar-sveriges-storsta-influencers- och-de-har-hogst-engagemang/
Park, H., Kim, Y. An empirical test of the triple bottom line of customer-centric
sustainability: the case of fast fashion. Fash Text3, 25 (2016) doi:10.1186/s40691-016-0077- 6
Parment, A. (2015). Marknadsföring: kort och gott. (2., uppdaterade uppl.) Stockholm: Liber.
PETA. (2019). Mulesing by the Wool Industry. Hämtad 2019-12-15 från
https://www.peta.org/issues/animals-used-for-clothing/wool-industry/mulesing/
Pitelis, C.N. (2013). Towards a More ‘Ethically Correct’ Governance for Economic
Sustainability. Journal of Business Ethics, 118(3), 655-665. doi:10.1007/s10551-012-1616-8
Qliro Group. (2018). Årsredovisning 2018. Hämtad 2019-12-14 från
https://mb.cision.com/Main/53/2781242/1020112.pdf
Reklamombudsmannen. (2019). Anmält Material: Artikel om kläder från NA-KD. Hämtad 2020-01-23 från
https://reklamombudsmannen.org/uttalande/nakd-chic-och-apprl
Savitz, A.W. (2013). The triple bottom line: how today's best-run companies are achieving
economic, social, and environmental success - and how you can too. (Revised and updated
SBU, Statens Beredning för Medicinsk Undersökning.(2014). Allmänt om forskningsansatser
med kvalitativ metod. Hämtad 2019-10-16 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_bilaga11.pdf
Slaper, T.F. Hall, T. J. (2011). The Triple Bottom Line: What Is It and How Does It Work?Indiana Business Review, 86(1), 4-8.
Smith, N.C. (2003). Corporate Social Responsibility: Whether or How?, California
Management Review, Vol. 45 (4), 52-76. https://doi.org/10.2307/41166188
Svedberg Nilsson, K. 2004. ”The (Ir)responsible Organisation - Argumentative Themes in the Literature on Corporate Social Responsibility and Corporate Citizenship”, Score
Rapportserie, 2004, Nr. 1
Sveriges Chefsorganisation. (2019). Hållbar utveckling. Hämtad 2019-10-17 från
https://www.ledarna.se/stod-i-chefsrollen/hallbarhet-ekonomisk-ekologisk-social/hallbar- utveckling/
Svenska FN-förbundet. (2019). Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Hämtad 2019-12-19 från https://fn.se/wp-content/uploads/2018/03/Mål-8-1.pdf
Svenska FN-förbundet. (2019). Globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 2019-12-05 från https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/
Svenska FN-förbundet. (2019). Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Hämtad 2019- 12-05 från https://fn.se/wp-content/uploads/2018/03/Mål-12.pdf
Svenska FN-förbundet. (2019). Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Hämtad 2019-12-19 från https://fn.se/wp-content/uploads/2018/03/Mål-13.pdf
TEKO, Sveriges textil- och modeföretag. (2020). Clevercare. Hämtad 2019-12-15 från
https://www.teko.se/markning/ginetex/clevercare/
The Sustainable Apparel Coalition. (2020). The Sustainable Apparel Coalition. Hämtad 2020-01-18 från https://apparelcoalition.org/the-sac/
Turnbull, S. & Fill, C. (2016). Marketing Communications: discovery, creation and
conversations. United Kingdom: Pearson Education Limited.
Uzunoglu, E. & Misci Kip, S. (2014). Brand communication through digital influencers: leveraging blogger engagement. International Journal of Information Management, 34, ss. 592-602. Hämtad 2019-12-09 från: https://www-sciencedirect-
com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0268401214000450
Werther, W.B. JR, & Chandler, D. 2005. ”Strategic corporate social responsibility as global brand insurance”, Boston Horizons, 48 (2005) 317-324.
https://doi.org/10.1016/j.bushor.2004.11.009
Yang, S., Song, Y., & Tong, S. (2017). Sustainable retailing in the fashion industry: A systematic literature review. Sustainability, 9(7), 1266.
doi:http://dx.doi.org/10.3390/su9071266
Öberseder, M., Schlegelmilch, B.B. & Murphy, P.E. (2013). CSR practices and consumer perceptions. Journal of Business Research. Hämtad 2019-12-13 från
https://www-sciencedirect-com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0148296313000295
Östberg, J. & Graffman, K. (2018). Vi är vad vi köper: konsumtionskulturen är här för att
stanna. Stockholm: Mondial.