Förslag till vidare forskning

Vår forskning har gett oss djupare förståelse av vikten att använda strategier till att stödja barn i deras lek samt ha ett främjande arbete till relationsskapande i förskolan. I vår forskning framgår det att förskollärare har en förståelse och medvetenhet kring relationens och

interaktionens betydelse mellan förskollärare och barn i behov av särskilt stöd. Det framgår även att förskollärarna har en medvetenhet om ett stödjande arbete i den fria leken. I vår forskning framhålls det att förskollärarnas goda intentioner, medvetenhet och förståelse kan försummas av faktorer som personkemi, avbrott, tid, stora barngrupper samt hög ljudnivå då dessa upplevs av förskollärarna som hinder i ett relationsskapande syfte.

Vår forskning berör förskollärares upplevelser och tankar kring ämnet och tidigare forskning som tas upp i vår studie berör både observationer samt intervjuer kring ämnet. Det hade därmed varit intressant att forska vidare kring hur barnen uppfattar relationens betydelse till förskollärarna samt relationens betydelse i den fria leken.

Vi kan utifrån vår forskning se att lekgrupperna har gett positiva resultat för barnens utveckling. Dock upplever vi att det inte finns mycket tidigare forskning som stärker detta samt att det är ett arbete som kräver mycket planering och tid, då det sker under flera

upprepade tillfällen. Det hade varit intressant med vidare forskning som stärker dessa resultat och som eventuellt visar på fördelen med lekgrupper för barn i behov av särskilt stöd men även för barn utan behov av stöd i den fria leken.

33

8. Referenslista.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm:

Liber

Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. 2 uppl. Stockholm:

Liber (151 s)

Askland, Leif & Sataøen, Svein Ole (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. 1. uppl. Stockholm: Liber

Aspelin, Jonas (2018). Lärares relationskompetens: vad är det? : hur kan den utvecklas?.

Första upplagan Stockholm: Liber

Dimenäs, Jörgen (2020). Vetenskap och beprövad erfarenhet: Forskningsmetodik för förskollärar- och lärarprofessionen. Stockholm: Liber (161 s)

Edfelt, David (2017). Hjärna i förskolan: vägen till barns lärande och utveckling. Första upplagan Stockholm: Gothia Fortbildning

Edfelt, David (2019). Utmaningar i förskolan: att förebygga problemskapande beteenden.

Andra upplagan Stockholm: Gothia Fortbildning

Greve, Anne. & Løndal, Knut. (2012). Læring for lek i barnehage og skolefritidsordning.

Nordisk Barnehageforskning 5(19), 1-14.https://www.nb-ecec.org/sv/artiklar/post-2807886 (Hämtad: 21-09-25)

Jensen, Mikael (2014). Lekteorier. Johanneshov: MTM

Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 (Hämtad: 21-09-21)

34

Löfdahl Hultman, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014).

Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Løndal, Knut. & Greve, Anne. (2015) ‘Didactic Approaches to Child-Managed Play:

Analyses of Teacher’s Interaction Styles in Kindergartens and After-School Programmes in Norway’, International Journal of Early Childhood, 47(3), pp. 461–479. Tillgänglig på Internet:https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1075582&lang

=sv&site=eds-live&scope=site (Hämtad: 21-09-21)

Syrjämäki, Marja; Pihlaja, Päivi & K.Sajaniemi, Nina. 2018. Enhancing peer interaction dur-ing guided play in Finnish integrated special groups. European Early Childhood Education Research Journal 26(3): 418-431. doi: 10.1080/1350293X.2018.1463908.

Syrjämäki, Marja; Pihlaja, Päivi & K.Sajaniemi, Nina. 2019. Enhancing Peer Interaction in Early Childhood Special Education: Chains of Children’s Initiatives, Adults’ Responses and Their Consequences in Play. Early Childhood Education Journal 47(5): 559-570.

https://web-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=12&sid=f73e17b4-f401-427b-bcd2-d43f8c5b7022%40sessionmgr4006 (Hämtad: 2021-09-20)

Persson, Bengt. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm:

Studentlitteratur.

Sjöman, Madeleine (2018). Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support. Diss. (sammanfattning) Jönköping University, School of Education and Communication.

Tillgänglig på internet:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1184022/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 21-09-22)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistiska - samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på Internet:

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html (Hämtad: 21-09-10)

35

Wolfberg, Pamela. J. (2009). Play and imagination in children with autism (2nd ed.). New York, NY: Teachers College Press.

Wolfberg, Pamela; DeWitt, Mila; Young, Gregory S & Nguyen, Thanh. 2014. Integrated Play Groups: Promoting Symbolic Play and Social Engagement with Typical Peers in Children with ASD Across Settings. Journal Autism and Devlopmental Disorders 45: 830–

845.https://doi.org/10.1007/s10803-014-2245-0.

36

9. Bilaga.

Intervju:

“Har du tagit del av samtyckesblanketten och informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter?”

“Samtycker du till medverka i detta studentprojekt?”

• Hur definierar du begreppet relation?

• Hur värderar du/ni relationer mellan förskollärare och barn?

• Hur arbetar ni för att främja en positiv relation till alla barn på avdelningen?

Följdfråga: Vad är en positiv relation för dig?

• Upplever du att du interagerar på samma sätt med alla barn på avdelningen? Om inte, vad är orsaken och vad är det som avgör att interaktion inte blir densamma?

• Vilka möjliga faktorer i den fria leken upplever du hindrar skapandet av relationer?

• Vilka möjliga faktorer i den fria leken upplever du skapar möjligheter till positiva relationer?

• Tidigare forskningsresultat visar på att barn i behov av särskilt stöd inte har

• samma möjligheter i den fria leken som barn utan behov av särskilt stöd. Vad är din upplevelse av detta? (Följdfråga: När det kommer till stöttning i den fria leken upplever du att relationen har betydelse?)

• Vad anser du vara förskollärarens roll i situationer där barn behöver stöttning av personal i den fria leken?

• Vilka strategier använder ni/ du om det finns ett barn i behov av särskilt stöd i koppling till den fria leken?

• Vad ser du för möjligheter samt hinder vid stöttning av den fria leken?