Förslag till vidare forskning

Syftet med denna studie var att undersöka hur den matematiska var-dagskompetens som är användbar för eleverna i deras vardagsliv och framtida yrkesutövande kan läras ut. Studien begränsades dock till att belysa hur lärare beskriver sin undervisning. Det vore även intressant att studera hur lärare bedriver undervisning för att stärka elevers ma-tematiska vardagskompetens. Forskare, såsom Sfard (2014b) och Haara et al. (2017) efterlyser också mer praxisnära forskning om mate-matisk vardagskompetens. Då man observerar ett beteende kan man tydligare se hur undervisningen går till i praktiken och inte bara hur lärarna själva ser på sin undervisning. Det skulle även vara intressant

34

att genomföra en studie med koppling till elevernas motivation för undervisningen och se vilken typ av matematikundervisning som mo-tiverar dem mest. Detta skulle med fördel kunna ske i samband med att klassrumsobservationer genomförs och lärare intervjuas om vilken syn de har på matematisk vardagskompetens. Man skulle därmed kunna få in flera perspektiv samtidigt. Något som skulle kunna efter-frågas i samband med ytterligare studier är även Skolverkets syn på hur undervisning med fokus på att förbereda eleverna för livet utanför sko-lan egentligen ska bedrivas. Man bör även kunna efterfråga tydligare vägledning för lärare att ta del då det gäller detta fält.

35

Referenser

Askew, M., Brown, M., Rhodes, V., Wiliam, D. & Johnson, D. (1997). Effective

teachers of numeracy: Final report. London: King‘s College.

Barton, D. & Hamilton, M. (1998). Local Literacies: reading and writing in one

community. London: Routledge.

Björkdahl Ordell, S. (2007). Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I Dimenäs, J. (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket,

vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (ss. 84-96). Stockholm:

Liber.

Bliss, K. & Libertini, J. (2016). What is Mathematical modeling? I Garfunkel, S. & Montgomery, M. GAIMME - Guidelines for Assessment & Instruction in

Mathematical Modeling Education (ss. 7-21). COMAP och SIAM.

Blum, W. & Ferri, R. B. (2009). Mathematical Modelling: Can It Be Taught And Learnt? Journal of Mathematical Modelling and Application, 1(1), 45-58. Boaler, J. (1993). The Role of Contexts in the Mathematics Classroom: Do They

Make Mathematics More "Real"? For the Learning of Mathematics, 13(2), 12-17.

Bolstad, O. H. (2019). Teaching for Mathematical Literacy: School Leaders’ and Teachers’ rationales. European Journal of Science and Mathematics

Education, 7(3), 93-108.

Bryman, A. (2004). Social research methods. Oxford: Oxford University Press. Davidsson, B. (2007). Fokuserade gruppintervjuer. I Dimenäs, J. (red.). Lära till

lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (ss. 63-69). Stockholm: Liber.

Frejd, P. (2014). Modes of Mathematical Modelling: An analysis of how

modelling is used and interpreted in and out of school settings. (Linköping

Studies in Behavioural Science No. 181). Linköping: Linköping University. Genc, M. & Erbas, A. K. (2019). Secondary Mathematics Teachers‘ Conceptions of

Mathematical Literacy. International Journal of Education in Mathematics,

Science and Technology (IJEMST), 7(3), 222-237.

Gunnarsson, R. (2002). Validitet och reliabilitet. Göteborg: Avdelningen för allmänmedicin, Göteborg Universitet. Hämtad 13 maj 2020 från

http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml.

Haara, F. O, Bolstad, O. H & Jenssen, E. H. (2017). Research on mathematical literacy in schools – Aim, approach and attention. European Journal of Science

36

Jablonka, E. (2003). Mathematical literacy. I Bishop, A. J. et al. (red.), Second

international handbook of mathematics education (ss. 75-102). Dordrecht:

Kluwer Academic Publishers.

Jablonka, E. (2009). The everyday and the academic in the mathematics classroom: Confrontation or conciliation? I Bergsten, C., Grevholm, B., & Lingefjärd, T. (red.). Perspectives on mathematical knowledge. Proceedings of

MADIF6. (ss. 7-19). Linköping: Skrifter från Svensk Förening för

Matematikdidaktisk Forskning, Nr. 6, Linköping Universitet.

Kihlström, S. (2007a). Att genomföra en intervju. I Dimenäs, J. (red.). Lära till

lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (ss. 47-56). Stockholm: Liber.

Kihlström, S. (2007b). Att observera – vad innebär det? I Dimenäs, J. (red.). Lära

till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (ss. 30-40). Stockholm: Liber.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Malmqvist, J. (2007). Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, J. (red.). Lära till

lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (ss. 47-56). Stockholm: Liber.

Niss, M., Blum, W., & Galbraith, P. (2007). Introduction. I Blum, W., Galbraith, P.L., Henn, H. W., & Niss, M. (red.). Modelling and applications in

mathematics education, The 14th ICMI-study (ss. 3-32). NewYork: Springer.

OECD. (2006). Assessing Scientific, Reading and Mathematical Literacy: A

Framework for PISA 2006. OECD Publishing.

OECD. (1999). Measuring Student Knowledge and Skills: A New Framework for

Assessment. OECD Publishing.

OECD. (2013). PISA 2012 Assessment and Analytical Framework: Mathematics,

Reading, Science, Problem Solving and Financial Literacy. OECD Publishing.

OECD. (2014). PISA 2012 Results: What Students Know and Can Do – Student

Performance in Mathematics, Reading and Science (Volume I, Revised edition,

February 2014). OECD Publishing.

OECD. (2009). Take the test: Sample questions from OECD's PISA assessments. OECD Publishing.

Sfard, A. (2014a). Reflections on mathematical literacy: What‘s new, why should we care, and what can we do about it? I Fried, M. N. & Dreyfus, T. (red.).

Mathematics & mathematics education: Searching for common ground, advances in mathematics education (ss. 157-174). New York, NY: Springer.

Sfard, A. (2014b). Why mathematics? What mathematics? I Pitici, M. (red.). The

37

Skolverket (2011a). Läroplan för gymnasieskolan, Gy11 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Ämne – Matematik [Ämnesplan]. Hämtad 25 maj 2020 från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-

och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw %2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DMAT%26tos%3Dgy&sv.url=12.5df ee44715d35a5cdfa92a3.

Stacey, K. (2015). The Real World and the Mathematical World. I Stacey, K. & Turner, R. (red.). Assessing Mathematical Literacy - The PISA Experience. Cham: Springer International Publishing.

Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. I Starrin, B. & Svensson, P.-G. (red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Teague, D., Godbold, L., Malkevitch, J. & van der Kooij, H. (2016). Mathematical Modeling in High School: Grades 9 Through 12. I Garfunkel, S. & Montgomery, M. GAIMME - Guidelines for Assessment & Instruction in Mathematical

Modeling Education (ss. 45-70). COMAP och SIAM.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wedege, T. (2010). Ethnomathematics and mathematical literacy: People knowing mathematics in society. I Bergsten C, Jablonka E. & Wedege T. (red.).

Mathematics and mathematics education: Cultural and social dimensions. Proceedings of MADIF 7. The Seventh Mathematics Education Research Seminar, Stockholm, 26-27 January, 2010 (ss. 31- 46). Linköping: Skrifter från

SMDF, Nr.7, Linköping Universitet.

Wedege, T. (2011). Varför behövs ett fokus på elevers matematiske

vardagskompetens? En introduktion. I Wedege, T. (red.). Vardagsmatematik:

från förskolan över grundskolan till gymnasiet (ss. 6-10). Malmö:

38

Bilaga 1

Intervjufrågor till lärare

1. Hur skulle du förklara begreppet matematisk vardagskompe-tens?

- Vilka andra synonymer känner du till för begreppet? - Vad anser du om termerna verklighetsanknuten

matema-tik och vardagsmatemamatema-tik?

- Skulle du säga att matematisk vardagskompetens handlar om den kunskap man lär sig i sin vardag utanför skolan, eller kunskap man lär sig i skolan för att använda i sin var-dag?

o Är det mer på det ena eller andra sättet skulle du säga?

2. Visa uppgifterna ”Carpenter”, figur 1 och ”Climbing Mount Fuji”, figur 3 och fråga om de bedömer att de prövar elevers matema-tiska vardagskompetens och hur.

- Hur tycker du att ett problem bör se ut för att det ska pröva elevers matematiska vardagskompetens?

- Vad krävs för att ett matematiskt problem ska vara ett var-dagsproblem? Räcker det med att man placerar det i en vardagskontext, eller krävs det något mer?

o Vad i sådana fall?

3. Hur ser du att elever besitter matematisk vardagskompetens? - Anser du att vissa elever har lättare eller svårare för detta?

o Vad beror det på i sådana fall?

4. På vilket sätt har du med matematisk vardagskompetens i under-visningen?

- Hur viktigt är det för dig att undervisa med matematisk vardagskompetens som fokus?

39

- Ge några exempel på olika typer av kontexter som du pla-cerar problem i. Varför väljer du just dessa kontexter? - Känner du att du som lärare har de verktyg du behöver för

att stärka elevers matematiska vardagskompetens? Är det något mer du skulle önska?

- Vilka möjligheter ser du hos dina elever att utveckla mate-matisk vardagskompetens?

- Många har den föreställningen att matematik handlar om att hitta ett rätt eller fel svar. Vad säger du om det i förhål-lande till matematisk vardagskompetens?

- Finns det något i kunskapskraven eller förmågorna som du särskilt tycker belyser detta område? Hur?

5. Enligt OECD:s definition av matematisk vardagskompetens handlar det om att arbeta med modellering. Vad anser du om det?

- Hur gör du det i din undervisning?

- Kan du ge ett exempel på hur en lektion då ni arbetar med modellering ser ut?

- Hur agerar du som lärare under lektionen? - Hur upplever eleverna arbetet med modellering? - Hur tar de sig an en uppgift?

6. Hur ser samarbetet med yrkeslärarna ut?

- Har du uppmärksammat någon skillnad på hur eleverna tar sig an en uppgift under sin yrkeslektion jämfört med under matematiklektionen?

40

Bilaga 2

Information om studien: Matematisk vardagskompetens

Syftet med denna forskning är att hitta möj-liga svar på frågan om hur den matematiska

kompetens som är användbar för eleverna i deras vardagsliv och fram-tida yrkesutövande kan läras ut. Fokus är på läraren och dennes under-visning när det gäller såväl ämnesinnehåll som underunder-visningsmetoder, men även på eleven och dennes tillägnande av undervisningen. Studien kommer innefatta såväl litteratursökning, för en stabil forskningsbak-grund, som intervjuer med lärare och enkäter till elever för att få del av den praxis som råder inom detta område. Denna studie förväntas bidra till att ge en ökad förståelse för hur elever uppfattar nyttan med dagens matematikundervisning och även ge en del handfasta råd och tips till lärare om hur de kan undervisa för att utveckla elevernas matematiska vardagskompetens. Enbart lärare och elever på gymnasiet kommer bli tillfrågade att delta i studien.

Ditt bidrag till studien kommer vara i form av egna erfarenheter och tankar om matematisk vardagskompetens. Det är viktigt att du svarar sanningsenligt och utifrån ditt eget perspektiv. De uppgifter som in-samlas kommer enbart användas för denna forsknings syfte och alltså inte säljas eller på annat sätt förmedlas till annan part.

Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Delta-gande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Upp-gifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att se-dan förstöras. Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Sur-vey & Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet. Denna studie går alltså under Karlstads universitet, som också är per-sonuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförord-ningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel

41

rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att in-vända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskydds-ombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Studien kommer publiceras på DiVA, en portal för forskningsartiklar på internet. För frågor under eller efter studiens gång, kontakta:

Sara Wiberg

42

Bilaga 3

Samtycke till att delta i studien:

Matematisk vardagskompetens

Jag har skriftligen informerats om studien

och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.

Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och god-känner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i en-lighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.

……… Underskrift

………... ……… Namnförtydligande Ort och datum

Vid frågor under eller efter studiens gång, kontakta: Sara Wiberg