6. Diskussion
6.3 Förslag på vidare forskning
Denna studie har varit en pusselbit kring användningen av konkret material i
sannolikhetsläran utifrån ett instrumentellt genes perspektiv. Vidare för att fylla på det här området skulle det behövas ytterligare en pusselbit vid användningen av vardagligt- och pedagogiskt material. Framförallt hade det varit intressant att bredda vardagsnära och pedagogiska material i förhållande till vardagsknutet och hur detta påverkas utifrån
instrumentell genes i klassrummet. Utifrån att exempelvis ett mynt kan vara vardagsknutet men inte ha någon relation till eleverna hade det varit bra att undersöka vad som för eleverna blir ett pedagogiskt material och vad som är vardagsnära specifikt för dem. Hur påverkar detta att ett material är vardagligt kontra pedagogiskt när läraren ska instruera så att det konkreta materialet blir till ett instrument för eleverna?
36
Referenslista
Batanero, C., Chernoff, E.J., Engel, J., Lee, H.S., & Sánchez, E. (2016). Research on Teaching and Learning Probability. Springer.
Batanero, C., & Díaz, C. (2012). Training teachers to teach probability: Reflections and challenges. Chilean Journal of Statistics, 3(1), 3-13.
https://doi.org/10.1080/10691898.2004.11910715
Bakker, A., Drijvers, P., & van dijke-droogers, M. (2020). Repeated sampling with a black box to make informal statistical inference accessible. Mathematical Thinking and Learning, 22(2), 116-138. https://doi.org/10.1080/10986065.2019.1617025
Ben-Zvi, D., & Garfield, J. (2007). How students learn statistics revisited: A current review of research on teaching and learning statistics. International Statistical Review, 75(3), 372- 396. https://doi.org/10.1111/j.1751-5823.2007.00029.x
Bock, E. & Spets, P. (2020). Konkret material i sannolikhetsundervisningen - En litteraturstudie om att använda och motivera valet av konkret material med elever inom sannolikhetsundervisningen. Självständigt arbete, högskolan: Jönköping University. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. Uppl). Liber.
Davidson, B., & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-scale Research Projects. (5. uppl). McGraw-Hill Education
Drijvers, P., & Trouche, L. (2008). From artifacts to instruments: A theoretical framework behind the orchestra metaphor. I Blume, G.W., & Heid, M.K. (Red.), Research on technology and the teaching and learning of mathematics. Charlotte, NC: Information
Erdem, E., Fırat, S., & Gürbüz, R. (2014). The Effect of Activity-Based Teaching on Remedying the Probability-Related Misconceptions: A Cross-Age Comparison. Creative Education Journal, 5(1), 18-30. https://doi.org/10.4236/ce.2014.51006
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap – vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Natur och Kultur.
37
Emanuelsson, G. (2004). Undersökande aktiviteter. I: Matematik – ett kärnämne.
Emanuelsson, G., Johansson, B., Nilsson, M., Olsson, G., Rosén, B., & Ryding, R. (red.). NCM.
Forslund Frykedal, K., & Thornberg, R. (2009). Grundad teori. I: Handbok i kvalitativ analys. Fejes, A., & Thornerg, R. (red.). Liber.
Guin, D., & Trouche, L. (1998). The complex process of converting tools into mathematical instruments: The case of calculators. International Journal of Computers for Mathematical Learning, 3(3), 195–227. https://doi.org/10.1023/A:1009892720043
Grevholm, B. (Red). (2014). Lära och undervisa matematik – från förskoleklass till åk 6. (2. uppl). Studentlitteratur.
Hansson Mcpherson, S. (2014). Unders and Overs: Using a Dice Game to Illustrate Basic Probability Concepts. Teaching statistics: An international journal for teachers, 37(1), 18-22. https://doi.org/10.1111/test.12033
Hawera, N., & Taylor, M. (2016). What Can Student Work Show? From Playing a Game to Exploring Probability Theory. Annals of Punjab medical college journal, 21(2), 32-35. https://search.informit.org/doi/10.3316/informit.191452223903602
HodnikČadež, T., & Škrbec, M. (2011). Understanding the Concepts in Probability of Pre- School and Early School Children. Eurasia Journal of Mathematics, Science & Technology Education, 7(4), 263-279. https://doi.org/10.12973/ejmste/75203
Hurrell, D. (2016). Australian Curriculum Linked Lessons: The Language of Chance. Curriculum linked lesson: The language of chance Australian primary mathematics classroom. Annals of Punjab medical college journal, 20(3), 28-33.
https://search.informit.org/doi/10.3316/informit.492678523453797
Iversen, K., & Nilsson, P. (2007). Students’ Reasoning About One-Object Stochastic Phenomena in an ICT Environment. International Journal of Computers for Mathematical Learning, 12, 113-133.
Iversen, K., & Nilsson, P. (2019). Lower secondary school students’ reasoning about compound probability in spinner tasks. The Journal of Mathematical Behavior, 56, 1-14. https://doi.org/10.1016/j.jmathb.2019.100723
38
Kilhamn, C., & Nilsson, P. (2015a). Hemligheten i flaskan – förslag på aktivitet. Matematiklyftet del 4. Sannolikhet och statistik. Skolverket.
Kilhamn, C., & Nilsson, P. (2015b). Att utmana det didaktiska kontraktet. Matematiklyftet del 4. Sannolikhet och statistik. Skolverket.
Krishnaswamy, K-N., Sivakumar, A-I., & Mathirajan, M. (2009). Management Research Methodology: Integration of Principles, Methods and Techniques. Dorling Kindersley. Lewis, P., Saunders, M., & Thornhill A. (2009). Research methods for business students. (5. uppl). Pearson Education Limited.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. Sökord: Abakus. (Hämtad 2021a-04-19) från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/abakus
Nationalencyklopedin. Sökord: beroende–oberoende. (Hämtad 2021b-04-29) från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/beroende-oberoende
Nationalencyklopedin. Sökord: kombinatorik. (Hämtad 2021c-04-29) från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kombinatorik
Nilsson, P. (2013). Challenges in seeing data as useful evidence in making predictions on the probability of a real-world phenomenon. Statistics Education Research Journal 12(2), 71-83. Patsiomitou, S. (2010). Building LVAR (Linking Visual Active Representations) modes in a DGS environment. The Electronic Journal of Mathematics and Technology, 4(1), 1-25. Rabardel, P. & Verillon, P. (1995). Cognition and artifacts: A contribution to the study of thought in relation to instrumented activity. European Journal of Psychology of Education, 10(1), 77-101. https://doi.org/10.1007/BF03172796
Rabardel, P. (2003). From artefact to instrument. Interacting with Computers, 15(5), 641-645. https://doi.org/10.1016/S0953-5438(03)00056-0
Rystedt, E., & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning: Vad vet vi? NCM. Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket. Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Skolverket.
39
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Sollervall, H. (2002). Sannolikhetslära och statistik - för blivande lärare. Solanten.
Stohl, H. (2005). Probability in teacher education and development. I: Exploring probability in school: challenges for teaching and learning. Jones, G. A. (red.), Springer.
Tengstrand, A. (2015). Grundläggande begrepp i sannolikhetslära. Matematiklyftet Del 1. Sannolikhet och statistik. Skolverket.
Thorén, M. (2009). Motivation för matematik. Nämnaren, (2), 57–61.
Trouche, L. (2004). Managing the Complexity of Human/Machine Interactions in Computerized Learning Environments: Guiding Students’ Command Process through
Instrumental Orchestrations. International Journal of Computers for Mathematical Learning, 9(3), 281-307. https://doi.org/10.1007/s10758-004-3468-5
Trost, J. (2010). Kvalitativa Intervjuer. (4. uppl). Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
I
Bilagor
Samtyckesblankett:
Hej!
Jag studerar till grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 och ska nu skriva mitt examensarbete. Temat för mitt examensarbete är hur man kan arbeta med konkret material i sannolikhetsundervisningen.
Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att intervjua och spela in det som sägs. Jag kommer under tiden föra anteckningar.
Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga kommer åt det. Materialet kommer bara att användas för forskning och kommer raderas efter godkänt betyg i examensarbetet.
Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.
Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig. Hälsningar
Edwin Bock Kontaktuppgifter Telefon: xxxx Mail: xxxx
Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen. Samtliga tre måste vara ifyllda.
Accepterar du att delta i studien?
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien.
Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information?
II
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information.
Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information?
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information.
Namnteckning: Namnförtydligande:
__________________________________ _________________________________
Intervjuformulär:
Använder du konkret material i sannolikhetsundervisnigen? Vilka konkreta material använder du när du jobbar med sannolikhetsläran? (ge ett exempel till att börja med).
Hur används materialet?
Vilken princip tänker du att du vill få fram när du använder det valda materialet? (vad tänker du att du vill lära ut)
På vilket sätt är det tänkt att det konkreta materialet ska synliggöra principen för eleverna? (hur skulle du motivera valet, varför/ hur ska eleven koppla materialet till innehållet?)
På vilket sätt förbereds eleverna att ta emot det konkreta materialet för att förstå hur det ska användas?
På vilket sätt gör du om en elev inte förstår hur materialet ska användas för att synliggöra sannolikhetsprincipen? (Om en elev säger jag fattar inte, vad gör du? Om det är ett främmande föremål hur gör du?)