Metoddiskussion

Intervjuerna har skett digitalt, vilket skulle kunna medföra konsekvenser som inte hade funnits om det skett i ett fysiskt möte. Det kan ha påverkat både negativt med att olika

faktorer som ansiktsuttryck, kroppsgester och liknande inte har kunnat beaktas på samma sätt i studien. En fördel med det digitala mötet skulle kunna vara att båda parterna har varit tryggare som suttit på egen vald plats och en skärm emellan.

Valet av att samla in data var genom intervjuer, vilket gjort att det har gått att förtydliga frågor och ställa följdfrågor för att se hur läraren ser på det själv (Lewis et al., 2009). Det är ändå värt att diskutera huruvida det hade gått att observera läraren i dessa sammanhang för att se hur det faktiskt ser ut i praktiken. Eventuellt kan lärare försöka att skönmåla något som de inte alls gör egentligen, det hade även varit intressant att se huruvida eleverna fångar upp det konkreta materialet, däremot har studien varit inriktad just på hur läraren själv ser på det, vilket gör att intervjun ändå fungerat. Anledningen till att det inte har valts att använda exempelvis hypotesbeprövande forskning är för att den har i avsikt att förklara samband mellan olika företeelser och hur de påverkar varandra (Lewis et al., 2009), vilket inte varit något som skulle gjorts i denna studie. Anledningen till att det inte har gjorts någon kvantitativ undersökning i form av exempelvis enkät är för att det inte skulle blivit samma kontakt mellan respondenten och mottagaren, frågorna hade också ofta blivit mer generella och inte fått samma djup samt att det heller inte funnits någon möjlighet att ställa följdfrågor i en enkät (Lewis et al., 2009). Dessa punkter är viktiga i denna studie och således har

kvalitativa intervjuer i studien genomförts.

Vidare går det att diskutera hur urvalet har tagits ut, det har skett genom kontakter vilket gjort att skribenten till denna undersökning på ett eller annat sätt haft en relation till den som intervjuades. Detta kan ha medfört att de känt sig tryggare men det kan också ha lett till att både intervjuare och respondent haft tolkningar, förväntningar och liknande på den andra (Bryman 2018). I och med detta kan intervjuerna också ha påverkats genom att personerna som deltagit i studien redan haft en uppfattning om hur intervjun ska gå till. Däremot har detta inte upplevts som ett problem eftersom att studien har haft i syfte att undersöka varje

29

enskild lärares uppfattning och deras tolkning om konkret material i sannolikhetsundervisningen.

Under studiens gång blev det ett bortfall på en lärare, vilket rent statistisk är 20 procent. Om en lärare till hade deltagit i studien är det svårt att spekulera kring hur resultatet hade kunnat bli annorlunda men det går ändå att konstatera att det hade kunnat bidra med ytterligare ett perspektiv på varje specifik fråga. Med mer tid hade det gått att intervjua ännu fler lärare och fått ett större underlag. Däremot har urvalet gett ett underlag som har gett svar på samtliga frågeställningar och därav så har syftet med studien ändå besvarats.

Valet av att ge lärarna frågorna innan har lett till att de kunnat förbereda sig och sätta sig in i området (Lewis et al., 2009). Om lärarna inte fått frågorna för att förbereda sig hade såklart svaren kunnat bli annorlunda eftersom de i sådana fall inte haft möjligheten till att reflektera innan intervjun över varför de gjort som de har gjort i sin undervisning. Om lärarna inte fått frågorna i förväg hade det även kunnat medföra att lärarna inte vetat vad de skulle säga när frågan väl kom (Lewis et al., 2009). Det finns ändå ett visst krav på att du ska vara insatt i ämnet men genom att frågorna delades ut innan kunde det ändå bidra till ett lugn och ge respondent en chans till att fundera innan intervjun.

Valet av transkribering och kodning för att sedan dela upp i kategorier är också svårt att hålla helt objektivt, vilket skulle kunna ha lett till att olika tolkningar som har gjorts inte skulle ha gjorts av en annan. Däremot har varje intervju spelats in vilket har gjort det möjligt att se tillbaka så att inget har glömts bort eller ändrats. Tolkningarna som har gjorts är också utifrån det som sagts och baseras på kunskap från en lärarutbildning, vilket gör att tolkningarna ändå bör ses som kvalificerade utifrån att det finns en utbildning som det grundar sig i. Dessutom har tolkningarna gjorts utifrån den teorin som legat till grund för arbetet, instrumental genes, vilket gör att tolkningarna har haft en grund som den står på. Därför ökar också chansen att någon med samma teoriperspektiv skulle få snarlika resultat som framkommit i denna studie. Att det har funnits vissa utgångspunkter i studien kan ha gjort att vissa delar har missats eller helt ignorerats. Studien har utgått från vissa frågeställningar som har gjort att arbetet har styrts ditåt och eventuellt förbisett vissa aspekter som inte har besvarats av frågorna. Om teorin heller inte legat till grund för arbetet hade eventuellt andra aspekter också plockats upp. Däremot har det varit dessa specifika utgångspunkter som denna studie haft som avsikt att undersöka utifrån, så att detta har varit helt enligt plan för arbetet.

30

Olika faktorer som kunnat spela in vid just en intervju kan vara att den intervjuade letar efter ett rätt svar och/eller påverkas av den som intervjuar (Bryman, 2018). Olika små ord som intervjuaren har sagt har kunnat göra att svaret blivit på ett sätt. I intervjuerna har det dock varit så att varje lärare fått säga sitt utan att bli avbruten och när hen känt sig klar har nästa fråga kommit, detta för att minska påverkan från den som intervjuar.

Andra delar inom metoden att diskutera hade varit om det spelat någon roll på urvalets kön, att urvalet har varit baserat från samma del i Sverige, ålder och erfarenhet samt om det varit lärare i andra årskurser eller andra lärare som inte har matematik. Detta är dock inget som skulle haft en påverkan på det syftet som är för denna studien och således har det varit irrelevant.