Här presenterar vi några förslag om vidare forskning inom området. Vårt första förslag är att göra en pragmatisk diskursanalys men att byta ut NO-läromedlen till exempelvis SO-läromedel, eller annat valfritt ämne i grundskolan, för att undersöka hur innehållet framställs med avseende på hållbar utveckling och miljöengagemang. Här skulle också årskurser kunna bytas ut och en undersökning för mellan- eller högstadium skulle också kunna göras.
En annan undersökning som skulle kunna göras är hur dessa läromedel påverkar elevernas miljötänk och tankar kring vad eleven själv kan göra för miljön och en hållbar utveckling genom en observation eller intervju-studie där en komparativ studie görs mellan de olika miljöundervisningstraditionerna.
Vårt sista förslag är att undersöka hur läraren påverkas av att behöva lägga till material för att innehållet i undervisningen ska bli mer riktad mot den hållbara utvecklingens och dess aspekter och för att genomföra diskussioner om ämnet demokratiskt.
Konklusion
De två undersökta läromedlen behandlar främst fakta och skapar inte mycket utrymme för diskussion eller egna värderingar hos läsaren därmed blir lärarens uppgift att utveckla fakta för att följa skolans uppdrag gällande miljöfrågan enligt vår svenska läroplan. Eftersom eleverna i den svenska skolan ska formas till aktiva demokratiska samhällsmedborgare är det viktigt med kritiskt tänkande och samtal inom hållbarhetsfrågan vilket skapas genom lärarens initiativ och inte läromedlens. Lärare som ska diskutera hållbarhetsfrågan med elever kräver kunskap inom området eftersom det inte står uttalat i böckerna.
Referenslista
Litteratur
Almers, E. (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling: Tre berättelser om vägen dit.
(Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping). Hämtad 2020-04-28 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:211689/FULLTEXT02.pdf (ISBN: 978-91-628-7741-5)
Björneloo, I. (2004). Från raka svar till komplexa frågor: en studie om premisser för lärande för hållbar
utveckling. (ISSN 1404-062X). Hämtad 2020-05-01 från Göteborgs universitet, Institutionen för
pedagogik och didaktiks webbplats:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22994/1/gupea_2077_22994_1.pdf
Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärarens utsagor om undervisning. (Avhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad 2020-05-03 från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10517/1/gupea_2077_10517_1.pdf (ISBN: 91-7346-575-5)
Borg, C. (2011). Utbildning för hållbar utveckling ur ett lärarperspektiv: Ämnesbundna skillnader i
gymnasieskolan. (Licentiatuppsats, Karlstad universitet, Karlstad). Hämtad 2020-05-02 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:434482/FULLTEXT01.pdf%20H%C3%A4m tad%202017-11-13 (ISBN: 978-91-7063-377-5)
Bryman A. & Nilsson, B. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder, (upplaga 2). Malmö: Liber. Bryman A. & Nilsson, B. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder, (upplaga 3). Stockholm: Liber. Carter, K. & Moir, S. (2012). Diagrammatic Representations of Sustainability – a Review and
Synthesis. I Proceedings 28th Annual ARCOM Conference, (ss. 1479-1489) Edinburgh: UK.
Englund, T., Gustavsson, B. & Ljunggren, C. (2007). Education widens democracy widens education… ?. I Björn Hasselgren (red.), Nordisk Pedagogik, vol. 27, nr 1, ss. 1-7. Örebro: Örebro universitet.
Förenta nationerna. (2019). Vårt arbete med Agenda 2030 och de globala målen. Hämtad 2020-05-04 från https://fn.se/vi-gor/utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda-2030/ Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur. (2018). Sverige bidrar med
21,5 miljoner till Unesco-projekt inom utbildning för hållbar utveckling. Hämtad 2020-04-28 från https://www.unesco.se/sverige-bidrar-med-215-miljoner-till-unesco-projekt-inom-utbildning-for-hallbar-utveckling/
Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur. (2020). Utbildning. Hämtad 2020-04-28 från http://www.unesco.se/utbildning/
Förenta nationerna. (2020). 4 - God utbildning för alla. Hämtad 2020-05-05 från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-god-utbildning-alla/
23(3–4), ss. 262–289. Hämtad 2020-05-03 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1256424/FULLTEXT01.pdf
Grooten, M. & Almond, R.E.A. (2018). Living Planet Report. (Aiming Higher 2018). Hämtad 2020-04-29 från World Wildlife Foundation https://www.wwf.org.uk/sites/defult/files/2018-10/LPR2018_FULL%20Report.pdf
Håll Sverige Rent. (2020). Hållbar utveckling på schemat. Hämtad 2020-05-04 från https://www.hsr.se/gron-flagg
Naturskyddsförreningen. (2017). Hållbar utveckling i skolan - vi måste snabba på!. Hämtad 2020-04-25 från
https://m.naturskyddsforreningen.se/sites/default/files/dokument-media/lhu_rapport_2017_0.pdf
Ojala, M. (2019). Känslor, värden och utbildning för en hållbar framtid: Att främja en kritisk känslokompetens i klimatundervisning. Acta Didactica Norge, 13 (2), ss. 1-17. Hämtad 2020-04-28 från https://journals.uio.no/adno/article/view/6440/5973
Persson, C. & Persson, T. (2007). Hållbar utveckling: människa, miljö och samhälle (upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Pihl, H. (2014). Miljöekonomi för en hållbar utveckling, (revision 5). Lund: Studentlitteratur. Quennerstedt, M. (2008). Pragmatisk diskursanalys av praktiknära texter: en analys av
meningsskapandets institutionella innehåll och villkor. Utbildning och Demokrati, 17 (3), ss. 89– 112. Hämtad 2020-05-10 från
https://www.researchgate.net/publication/48807857_Pragmatisk_diskursanalys_av_praktikna ra_texter_En_analys_av_meningsskapandets_institutionella_innhall_och_villkor
Regeringskansliet. (2015). God utbildning för alla. Hämtad 2020-05-10 från
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/god-utbildning-for-alla/
Regeringskansliet. (2016). Sverige bäst i världen på hållbar utveckling. Hämtad 2020-05-20 från https://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/07/sverige-bast-i-varlden-pa-hallbar-utveckling/
Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030: 2018-2020. Artikelnr. Fi 2018:3 Hämtad 2020-05-07 från
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4089fa6f9fa/handl ingsplan-agenda-2030.pdf
Sahin, E. (2016). Delving Into Key Dimensions of ESD Through Analyses of a Middle School Science Textbook. Discourse and Communication for Sustainable Education, 7, (2), ss. 34-42. Hämtad 2020-05-01 från https://content.sciendo.com/view/journals/dcse/7/2/article-p34.xml Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2003). Miljödidaktik: Naturen, skolan och demokratin. Lund:
Skollag (SKOLFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-05-09 från
Riksdagens webbplats: https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket (2000). Det livslånga och livsvida lärandet. (ISBN: 91-89313-79-8). Hämtad 2020-05-02 från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6537df/1553956707219/pd f588.pdf
Skolverket (2002). Hållbar utveckling i skolan: miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i
svensk skola. (ISBN: 91-89314-72-7). Hämtad 2020-05-03 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654619/1553957624748/pdf925 .pdf
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Läromedlen styr hur kunskapsmålen kommuniceras. Hämtad 2020-05-11 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/laromedlen-styr-hur-kunskapsmalen-kommuniceras
Skolverket (2020). Utbildning viktig för att nå målen för hållbar utveckling. Hämtad 2020-05-10 från
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/hallbar-utveckling-och-miljo/agenda-2030-utbildning-och-hallbar-utveckling
Stenmark, M. (2000). Miljöetik och miljövård: miljöfrågornas värderingsmässiga dimension. Lund: Studentlitteratur
Thornberg, R. (2004). Värdepedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 9 (2) ss. 99–114. Hämtad 2020-05-12 från https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/download/1162/1011/ Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag: interaktivt regelarbete mellan lärare och elever.
(Avhandling, Linköpings universitet, Linköping). Hämtad 2020-05-11 från www.diva-portal.org/smash/get/diva2:21728/FULLTEXT01.pdf
United Nation Development Programme. (2017). Vad betyder hållbar utveckling?. Hämtad 2020-04-29 från https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-betyder-hallbar-utveckling/ Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Världsnaturfonden. (2019). Lärande på hållbar väg. Solna: Världsnaturfonden. Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerup Utbildning AB.
Wickenberg, P. & Öhman, J. (2008). Från undervisningsområde till etablerat forskningsfält. Forskarnätverk som stöd och stimulans för mångvetenskaplig forskning om och för utbildning för hållbar utveckling. I Resultatdialog 2008. Forskning inom utbildningsvetenskap.
Vetenskapsrådets rapportserie, 12 (2008), ss. 111–136. Hämtad 2020-04-29 från
https://portal.research.lu.se/portal/files/4301677/1258654.pdf
Winther-Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Öhman, J. (2009). Att utbilda för hållbar utveckling - Ett pluralistiskt perspektiv. I Demetriades & Karlström (red.). Nycklar till framtiden: Konferensbidrag från Lärande för hållbar utveckling,
Nyköping, 18–19 november, 2009. (ss. 9–19). Nyköping: Sverige
Öhman, J. (2014). Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning &
Demokrati, 23(3), ss. 33–52. Hämtad 2020-04-18 från
oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:774633/FULLTEXT01.pdf
Öhman, M. & Öhman, J. (2012). Harmoni eller konflikt? – en fallstudie av meningsinnehållet i utbildning för hållbar utveckling. Nordina: Nordic Studies in Science Education, 8(1), ss. 59–72. Hämtad 2020-04-18 från https://journals.uio.no/nordina/article/download/359/393/0 Analyserade läromedel
Persson, H. (2013). Boken om NO: 1–3, (upplaga 1). Stockholm: Liber.
Enwall, L., Johansson, B., Skiöld, G., Melhuish, E. & Gustafsson, Å. (2011). NO-boken: [1–3]