Tänk så många olika saker. Men vad är de gjorda av? Gaffeln på golvet är gjord av metall, lampan är av papper, tröjan av tyg och innebandyklubban av plast. Metall, papper, tyg och plast är exempel på olika material. Många av sakerna är av plast. Ja, men vi lever ju i plaståldern! (Persson, 2013, s. 12)
Citatet beskriver en bild på ett stökigt barnrum som är fullt med leksaker och kläder på både golvet, i bokhyllan och i sängen. Vi kan genom textens uppbyggnad utläsa att den talar direkt till läsaren på grund av berättarperspektivet och att det ställs frågor direkt till läsaren. Den sista meningen i citatet “Ja, men vi lever ju i plaståldern!” (Persson, 2013, s. 12) har en ton av övertygande då den uttrycks i talspråk och använder orden “ja” och “ju”, samt ett utropstecken. Bilden eller texten ger ingen indikation på att plast skulle vara någonting negativt, snarare tvärtom då bilden innehåller många leksaker av plast och att textens utrop innehållande “ja” kan ses som någonting positivt. Ur ett socialt perspektiv kan vi utläsa att alla leksaker på bilden inte krävs för att tillgodose människans grundläggande behov. Ur ett ekologiskt människocentrerat perspektiv kan vi se en bekvämlighet i att ha alla dessa leksaker till hands och ur ett ekonomiskt perspektiv tenderar rika länder att bidra till överkonsumtion.
På sida 15 visas en bild med två barn där det ena barnet sitter och läser och det andra står och tvättar bilen med en högtryckstvätt. Miljön de befinner sig i är stökig, soptunnan är full med sopor, både i och utanför, det ligger en sladd och en vattenslang kors och tvärs och så står det en grill, en boll och en stor leksaksbil i mitten. Till bilden finns det en text där det står:
Idag är saker vi använder gjorda av många olika material. (Persson, 2013, s. 15)
Det finns även en pratbubbla med bokens maskot, ett lodjur, som säger:
Det blir ganska mycket sopor. (Persson, 2013, s 15)
Lodjuret har ett förskräckt ansiktsuttryck vilket tyder på att det är någonting negativt med att det blir ganska mycket sopor. Det är som nämnt tidigare mycket sopor i och utanför soptunnan vilket kan ge en indikation på att hushållet inte källsorterar sina sopor. Lodjurets citat i samspel med bilden indikerar att familjen i bilden har en god ekonomi på grund exempelvis många och dyra föremål och ur ett socialt perspektiv finns det ett bristande intresse av moralen gentemot natur och
miljö samt framtida generationer då det inte finns någon antydan till källsortering. Det sociala ansvaret människan har gentemot miljön samt framtida generationer uppfattas inte existera i bilden och texten. Texten säger som sagt att saker är gjorda på många olika material men här i Sverige kan vi källsortera det mesta och inte kasta allt samman i brännbart. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan det fria användandet av resurser leda till misshushållning vilket leder till negativa konsekvenser för miljön. Det är endast ett faktum att det blir mycket sopor men boken förklarar inte varför det blir mycket sopor eller vad som kan göras åt det.
I uppslaget på sidorna 26–27 presenteras ett experiment där insekter undersöks. Längst ner till höger syns lodjuret som säger:
Vi lägger så klart tillbaka våra fynd på ängen och i bäcken. Ha det så bra alla småkryp! (Persson, 2013, s. 27)
Användandet av uttrycket “så klart” gör att det uppfattas som en självklarhet att släppa ut insekterna igen när man kikat på dem. Det går hand i hand med det ekologiska perspektivet och den icke-människocentrerade synen då citatet indikerar att vi måste värna om naturen, den biologiska mångfalden och ekosystemen. I uppslaget på sidan 26 skrivs även “ha det så bra alla småkryp” vilket också tyder på värnande om natur och biologisk mångfald.
På sida 35 kan vi se en man hålla upp en rutten fisk framför sig och hålla för näsan och texten bredvid uttrycker:
En rutten fisk släpper ifrån sin extra myckna gas som luktar illa. (Persson, 2013, s. 35)
Ur ett ekologiskt perspektiv ska man nyttja naturresurser effektivt vilket bilden och texten motsäger då man inte tagit tillvara på fisken innan den hunnit ruttna. Ur ett socialt perspektiv är det människans vardagliga val och levnadsmönster som måste bli hållbara för att utrota fattigdom och kunna tillgodose alla människors grundläggande behov. Texten innehåller enbart fakta och tar inte upp något gällande levnadsmönster.
I uppslaget på sida 42–43 kan vi läsa om vattnet hemma i kranen. I en av texterna står det:
Tänk vad bra vi har det. Här i Sverige är det bara att vrida på en kran så forsar det fram: jättegott, rent vatten. (Persson, 2013, s. 42)
Ur ett ekologiskt perspektiv kan vi återigen se en antydan på att människan inte behöver nyttja naturresurser, i detta fall vattnet, på ett effektivt och långsiktigt sätt då citatet skriver att det är “bara att vrida på en kran så forsar det fram”. Dock visar bilden en helhet och mönster av relationen mellan människan och vatten ur ett människocentrerat perspektiv. Ur ett socialt perspektiv bidrar inte detta citat till ett miljötänk hos läsaren där man tar hänsyn till de samhälleliga dimensionerna om miljön då texten antyder att man kan spola hur mycket vatten som helst utan några konsekvenser. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det egoistiskt att förbruka mer vatten än vad man behöver då misshushållning av vatten kan leda till att någon annan inte får tillgång till vattnet de
behöver, eftersom samhällena ofta har en gemensam vattentillgång. Detta bekräftas även på nästa sida av uppslaget då en text är formulerad såhär:
Det kanske låter konstigt, men varje dag använder vi i Sverige ungefär ett helt badkar fullt med vatten var. Men naturligtvis dricker vi inte 200 liter. En hel del går åt varje gång vi spolar i toaletten, tvättar kläder, diskar, duschar eller badar. (Persson, 2013, s. 43)
I citatet kan man genom det ekonomiska perspektivet ifrågasätta ifall människan verkligen behöver använda 200 liter vatten varje dag och om man gör det för att det finns en stor tillgång till vatten.
På samma sida finner vi en text där det står:
Vart tar vattnet vägen när du spolat eller duschat? Det går förstås ner i avloppet. Men var hamnar det sedan? Jo, det släpps ut i havet eller i en sjö. Men först måste det smutsiga vattnet bli rent. Annars skulle allt liv dö där vattnet släpps ut, och tänk vad det skulle lukta. (Persson, 2013, s. 43)
Citatet tar upp konsekvensen av vad som händer om man inte renar avloppsvatten innan man släpper ut det i havet eller sjön, alltså att allt liv skulle dö där det släpps ut. I jämförelse med att allt liv skulle dö ut står det även skrivet i sista meningen i stycket “... och tänk vad det skulle lukta.” vilket kan försvaga innebörden av konsekvensen av att allt liv skulle dö ut. Den implicita värderingen blir alltså att det värderas lika betydelsefullt att allt liv dör ut som om det skulle lukta illa för oss människor vilket går hand i hand med det människocentrerade perspektivet i miljöetik inom det ekologiska perspektivet
På sida 42 finns det en bild på ett tecknat reningsverk och i samband med bilden finns det en text som säger:
I ett vattenverk renas vattnet från sjön. Då blir det nyttigt och gott att dricka. (Persson, 2013, s. 42)
Bredvid bilden kan vi se bokens maskot, lodjuret, uttrycka:
Först måste man sila bort lite mörtar och måsar! (Persson, 2013, s. 42)
Uttrycket använder ordet “sila bort” vilket kan uppfattas fel av de elever som inte förstår ironi samt att det kan låta oseriöst och inte lämnar några konsekvenser ur ett ekologiskt perspektiv. Uttrycket kan ses ur ett ekologiskt perspektiv både på ett icke-människocentrerat och människocentrerat sätt då man flyttar på måsarna och mörtarna för att de kan bli förgiftade av det farliga vattnet men samtidigt att vi människor utnyttjar deras ekosystem för att gå i vinst.
På sidan 45 i boken kan man läsa om luft. Där finns en bild på en elev i ett klassrum, bakom eleven kan man se en industri med mörk tjock rök som kommer ut ur en skorsten och i anslutning till bilden finns en pratbubbla där eleven uttrycker:
Luften utanför är väldigt smutsig. Ibland känns det som om luften tar slut i klassrummet när vi jobbar hårt. (Persson, 2013, s. 45)
Barnet på bilden visar ett missnöjt ansiktsuttryck, att den förorenade luften är ett problem vilket gör att vi kan utläsa en implicit värdering på att det är någonting negativt. Eftersom konsekvensen av föroreningar nämns i citatet har läraren en möjlighet att ur ett socialt perspektiv ta upp vad människan skulle kunna göra annorlunda i sin vardag för att förhindra den dåliga luften i exempelvis klassrummet. Ur det sociala perspektivet har människor rätt till ren luft och ur det ekologiska perspektivet konstateras det bara i texten på sidan 45 att luften blir väldigt smutsig vilket gör att det framställs som en självklarhet. Ur ett ekonomiskt perspektiv tar inte boken upp exempelvis rika länder kontra fattiga länder gällande mijlörelaterade aspekter kring fabrikers miljöutsläpp.
På sida 48 tar boken upp fakta om luft där det bland annat står:
Rök från fabriker och bilavgaser förstör luften. (Persson, 2013, s. 49)
Där står det även:
Tyvärr gör avgaser från bilar och rök från fabrikernas skorstenar att luften blir förorenad. Avgaserna försvinner inte ut i rymden. Det vi släpper ut i luften stannar kvar runt jorden. Allt som lever på jorden mår bättre av ren luft. (Persson, 2013, s. 49)
Citatet om att rök och avgaser förstör luften är fakta som samtidigt uttrycker en explicit värdering i och med att ordet “förstör” används, vilket framställer en negativ uppfattning om avgaser. I det andra citatet ges det ett faktum om att avgaser från bilar och fabriker är dåliga på grund av att meningen inleds med ordet “tyvärr”. Ordet tyvärr ger en explicit värdering på att det är någonting dåligt och det upplevs beklagande att avgaserna från bilar och fabriker är dåliga men att det är ett faktum. I den sista meningen ser vi en implicit värdering som säger att det skulle vara bättre om vi inte släpper ut avgaser och förorenar luften eftersom det står att jorden mår bättre av ren luft men samtidigt nämns det ingenting i texten utifrån ett ekologiskt, socialt eller ekonomiskt perspektiv vad som krävs för att undvika föroreningar.
Ängen är en ljus plats med många olika slags växter. Gräset måste klippas och ängen måste skötas om. Annars växer det upp träd och buskar. (Persson, 2013, s. 52)
Denna text tyder på ett människocentrerat ekologiskt perspektiv där människan står över naturen och inte lever i harmoni med den. Här framkommer inte i vilket syfte gräset måste klippas och skötas om och det framkommer inte heller varför träd och buskar inte får växa på ängen. Ur ett socialt perspektiv kan det ses som ett ansvar för miljön att bevara ängar och med tanke på småkrypen som syns nedtill på sidan finns en implicit värdering att ängarna behövs för småkrypens skull och bevarandet av den biologiska mångfalden ut ett ekologiskt perspektiv.
Sidan 59 i boken behandlar ekosystem och en text hämtad därifrån lyder:
När man beskriver livet på olika platser på jorden använder man ordet ekosystem. Med det menas allt som finns och lever inom ett visst område. Alla djur och växter lever inte överallt. Olika djur och växter är anpassade till att leva i olika ekosystem. Isbjörnarna hittar man
Bredvid texten finns det en icke-naturalistisk bild på ett lejon som ligger på ett isflak och fryser och ser missnöjd ut, vilket ger en indikation på att det inte är något bra att ha lejon i en arktisk miljö. Texten bredvid bilden tar upp ett ekologiskt perspektiv då den behandlar fakta om ekosystem. Resterande text på sidan gällande ekosystem tar upp fakta om korallrev och fjällräv vilket är två ekosystem som allmänt känt är hotade av miljöförstöringar vilket inte tas upp.
Frågan under lejonet på isflaket lyder:
Vad skulle hända om vi flyttade lejonet till ett isflak i Arktis? Eller en isbjörn till Afrikas savann? (Persson, 2013, s. 59)
Frågan kan besvaras genom att endast säga att lejonet fryser ihjäl och att isbjörnen föredrar kalla miljöer och skulle förmodligen dö ut på grund av dåliga förhållanden men även leda till diskussion. Ur det ekologiska perspektivet ifrågasätts djurens miljöer och djurens ekosystem vilket ur ett socialt perspektiv ofta påverkas av oss människor.
Sida 66 innehåller fakta om näringskedjor, där står det uttryckt:
Det här är ett exempel på en näringskedja. Allt levande i naturen går att fläta samman i många olika näringskedjor. Man skulle kunna rita pilar kors och tvärs. Alla är beroende av varandra. För var händer om växterna tar slut? Eller sorkarna försvinner? De gröna växterna äter inte på samma sätt som djuren. Växterna tillverkar sin näring själva. Rena rama trolleriet. (Persson, 2013, s. 66)
I texten finner vi två frågor som ger utrymme för diskussion gällande vad som händer om växterna tar slut eller om sorkarna försvinner. Här ges läraren en chans att diskutera en hållbar utveckling utifrån ett socialt perspektiv med eleverna i förhållande till hur människan ska anpassa sig efter naturen och hur vi kan skapa en hållbar värld genom våra handlingar och attityder. Eftersom sorkarna och växterna är en del av näringskedjan och har en viktig plats där kan diskussionen ur ett ekologiskt perspektiv handla om att vi människor ska anpassa oss för att bli en del av naturen.
Boken har en sida med rubriken “När järn blir sopor”, under rubriken står det:
Förr eller senare blir sakerna vi använder sopor. De går sönder eller så behöver vi dem inte längre. Då gäller det att vara smart och sortera soporna. Bättre att källsortera och återanvända järnet, än att det bara ligger och rostar sönder. (Persson, 2013, s. 89)
I texten kan vi urskilja en explicit värdering där återvinning är någonting positivt då den säger att det gäller att vara smart att sortera sopor så att vi kan återanvända det. Texten sätter ett positivt påstående mot ett negativt genom att säga att det är bättre att återanvända järn istället för att det bara ska ligga och rosta sönder vilket ger en uppfattning om att vi människor måste skapa en hållbar värld där texten utvecklar ett positivt miljötänk hos läsaren. Nedanför texten uttrycker lodjuret,
Det är slöseri att låta cykeln rosta. Det är bättre att smälta järnet och göra nya cyklar. (Persson, 2013, s 89)
vilket även förklarar vad som menas med uttrycket återvinning genom att säga att det kan göras nya cyklar av en gammal cykel. Här ges även en explicit värdering på vad som är bra och mindre bra genom att säga att det är slöseri att låta en cykel ligga och rosta, istället för att göra en ny. Ur ett ekologiskt och socialt perspektiv uppmanas läsaren till ett icke-människocentrerat perspektiv där man vill spara på naturens resurser genom att återvinna det vi redan har och inte slösa bort den möjligheten genom att endast producera nytt och att människor måste ta socialt ansvar för miljön i våra vardagliga val. I slutet på sidan visas återvinningssymbolen med tydliga exempel på vad en petflaska, gamla tidningar eller ett bananskal kan bli om de återvinns och en implicit värdering återfinns då de vardagliga exemplen bidrar till en uppmaning om att källsortera.
Texten på sidan 90 handlar om elektricitet där det står:
Vi människor använder elektricitet till många olika saker. … (Persson, 2013, s. 90)
Bredvid texten uttrycker lodjuret:
Tänk om det skulle bli strömavbrott. Vad händer då? (Persson, 2013, s. 90)
Sett ur det sociala perspektivet gällande levnadsmönster frågar lodjuret vad som skulle hända om det blir strömavbrott och hur det skulle påverka oss. Frågan lämnar utrymme för elevens eget tänkande och en möjlighet till diskussion och reflektion om elektricitet. Det krävs kunskap av läraren om ämnet för att hen ska kunna styra diskussionen till en miljöfråga och utvidga frågan i linje med samhällsutveckling och beröra ekologisk, ekonomisk och socialt perspektiv av hållbarhet.
Sida 93 behandlar fakta om glödlampan och LED-lampan där det står följande:
När det går elektrisk ström genom en glödlampa blir en tråd därinne så varm att tråden börjar lysa (glöda). I en LED-lampa är det inte en glödande tråd som gör att det lyser. Där sitter en massa små dioder som lyser när det går ström genom sladden. (Persson, 2013, s. 93)
Texten innehåller fakta som informerar läsaren om de två lamptypernas egenskaper. Något som utelämnas i texten är värderingen i huruvida vilken av de två lamporna som är ett bättre alternativ gällande hållbar utveckling. Det är allmänt känt att LED-lampan drar mindre energi än glödlampan och är därmed ett mer hållbart alternativ.
Utläsning Boken om NO
I boken om NO kan vi utläsa en övergripande genomsyrning av en faktabaserad tradition och därmed lämnar texten sällan eller inget utrymme för diskussion. Texten informerar om saker och lägger sällan eller inga värderingar i vad som står, alltså ren fakta. Ibland utelämnas förklaringar till vissa saker på vissa sidor som exempelvis “det blir mycket sopor”, då det inte följs av en förklaring eller vad som kan göras åt det.
norm angående det texten handlar om, exempelvis släppa ut småkryp efter ett experiment eller att återvinna järn istället för att låta det rosta. Här fås en känsla av uppmaning till positivt miljötänk hos läsaren.
På en sida, sidan 59, återfinns diskussionsfrågor angående vad som skulle hända om ett lejon flyttade till Arktis och vad som skulle hända om en isbjörn flyttade till Afrika. Här öppnar texten upp för diskussion men det är läraren som avgör om diskussionen ska leda till en hållbarhetsfråga. På en annan sida ges möjlighet till diskussion och reflektion då texten innehåller frågor som ger utrymme för diskussion gällande vad som händer om växterna tar slut eller om sorkarna försvinner. Återigen är det lärarens ansvar att leda diskussionen åt den hållbara riktningen.
På en sida kunde vi finna en kort text som kunde kopplas till den pluralistiska traditionen då den berör en eventuell konflikt mellan levnadsmönstret idag och vad som skulle hända om vi skulle behöva utesluta elektricitet och lägger inte en värdering i frågan om vad som är bra eller dåligt med strömavbrott. Eleverna kan i samspel med varandra utveckla sina egna tankar och idéer på ett demokratiskt sätt.
Sammanfattningsvis kan vi se att utifrån innehållet utläses att majoriteten av texten kan kopplas till den faktabaserade traditionen med ytterst få förekommande inslag av en normerande tradition samt ett exempel med pluralistisk tradition.