Förslag till vidare forskning

Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att bland annat undersöka hur föräldrarna till ungdomarna som tagit del av insatsen på hemmaplan har uppfattat insatsen och personalens stöd över tid. Detta eftersom det skulle vara givande att ta del av ytterligare ett perspektiv av verksamhetens arbete för att kunna förbättra arbetet ännu mer. Det skulle även vara intressant och aktuellt att genomföra en uppföljningsstudie som följer upp på hur det gått för de ungdomar som tagit del av verksamhetens arbete. En sådan studie hade kunnat ge svar på om verksamhetens arbete har bidragit till en långsiktig positiv utveckling för de ungdomar som tagit del av insatsen. Ytterligare en möjlig aspekt av detta skulle vara att man genomför en observationsstudie där författarna studerar verksamhetens arbete istället för att använda intervjuer som empiriskt material. Med det sagt hoppas vi att denna uppsats kan bidra till att belysa ungdomars perspektiv samt syn på arbetet på hemmaplan och även synliggöra hemmaplanslösningar och inte minst dess betydelse för det sociala arbetet.

39

7. Referenslista

Ahlgren, T. (2007). Ungdomsbehandling: hemmaplanslösning som idé och praktik. Licentiatavhandling Växjö: Växjö universitet, 2007. Växjö.

Ahlgren, T. (2014). Institutionalisering på hemmaplan: en idés resa i den sociala barnavården. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, 2014. Växjö.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl. s. 8–16). Stockholm: Liber.

Andershed, H. & Andershed, A. (2005). Normbrytande beteende i barndomen: vad säger

forskningen? (1. uppl.) Stockholm: Gothia.

Andreassen, T. (2003). Institutionsbehandling av ungdomar: vad säger forskningen? Stockholm: Gothia.

Askland, L. & Sataøen, S.O. (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bandura, A. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman. Borgström, K. & von Greiff, K. (2012). Ungdomars erfarenhet av institutionsplacering.

(20/2012) Hämtad från: FoU Nordost: https://fouvalfard.se/file/2012-ungdomars-erfarenhet.pdf Broberg, A. (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Bullock, R., Little, M. & Millham, S. (1993). Residential Care for Children: A Review of the

research. London: Department of Health, HMSO.

Carlsson, B. (2003). Så blir det hjälp: om hjälpprocesser i socialt arbete. Diss. Göteborg : Univ., 2003. Göteborg.

Carter, R. (2005). Family Matters: A Study of Institutional Childcare in Central and Eastern Europe and the Former Soviet Union. London: Everychild. Hämtad 2019-11-29 från http://p- ced.com/reference/Family_Matters_summary.pdf

Collén, K. (2018). Relationsskapande komponenter i mötet med personer med intellektuella funktionshinder. I A. Bruhn. & Å, Källström. (red.) Relationer i socialt arbete: i gränslandet

mellan profession och person. (Första upplagan, s.184–201). Stockholm: Liber.

Danermark, B., Ekström, M. & Karlsson, J.C. (2018). Att förklara samhället. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Degner, J. & Henriksen, A. (2007). Placerad utanför sitt sammanhang: en uppföljningsstudie av

46 institutionsplacerade ungdomars privata och formella relationer. Diss. (sammanfattning)

40 Degner, J., Henriksen, A., & Oscarsson, L. (2010). Investing in a Formal Relationship: Support Persons’ View of Treatment Involvement Regarding Young Persons in Residential Care.

Qualitative Social Work, 9(3), 321–342.

Degner, J. (2018). Ledarskap och aktivitet - om förutsättningar för relationsarbete på SiS särskilda ungdomshem. I A. Bruhn. & Å, Källström. (red.) Relationer i socialt arbete: i

gränslandet mellan profession och person. (Första upplagan, s.184–201). Stockholm: Liber.

Eide, T. & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt

arbete, vård och omsorg. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. Handbok i kvalitativ

analys.

Flygare, E. (2006). Healing relationships as interaction ritual: on emotionally based relations in

recovery from mental ill-health. Örebro: Universitetsbiblioteket.

Forkby, T. (2005). Ungdomsvård på hemmaplan: idéerna, framväxten, praktiken. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2005. Göteborg.

Forkby, T. (2006). Öppenvårdens former: en nationell kartläggning av öppna insatser i

socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Stockholm: Socialstyrelsen.

Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.

Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. (3., [helt omarb., och uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.

Höjer, I., & Sjöblom, Y. (2010). Young people leaving care in Sweden. Child & Family Social

Work, 15(1), 118-127. https://doi.org/10.1111/j.1365-2206.2009.00661.x

Höjer, I. & Sjöblom, Y. (2011). Att stå på egna ben - om övergången från samhällsvård till vuxenliv. Socialvetenskaplig Tidskrift, 18(1), 24–41.

https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15713/14196

Kelley, T., Kennedy, D., & Homant, R. (2003). Evaluation of an individualized treatment program for adolescent shoplifters. Adolescence, 38 (152), 725-733.

https://search-proquest

com.db.ub.oru.se/docview/195942950/fulltextPDF/1AAD00029CBC4F9FPQ/1?accountid=8028

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kääriälä, A., & Hiilamo, H. (2017). Children in out-of-home care as young adults: A systematic review of outcomes in the Nordic countries. Children and Youth Services Review, 79, 107-114 https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2017.05.030

Larson, R. (2006). Positive youth development, willful adolescents, and mentoring. Journal of

41 Lee, B., Ebesutani, C., Kolivoski, K., Becker, K., Lindsey, M., Brandt, N., & Barth, R. (2014). Program and Practice Elements for Placement Prevention: A Review of Interventions and Their Effectiveness in Promoting Home-Based Care. American Journal of Orthopsychiatry, 84(3), 244- 256.https://doi.org/10.1037/h0099811

Levin, C. (1998). Uppfostringsanstalten om tvång i föräldrars ställe. (Diss). Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan.

Lindgren,S.(2014).Tematisering.I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 63–72). (2 uppl). Malmö: Gleerups.

Lipsey, M. (1992). Juvenile delinquency treatment: A meta-analytic inquiry into the variability of effects. I T.D. Cook, H. Cooper. D.S. Cordray, H. Hartmann, L. V. Hedges, R. J. Light, et. al. (Eds.), Meta- analysis for explanation: A casebook (s. 83-127). New York: Russell Sage Foundation

Lundström,T. Sallnäs, M. & Vogel Andersson, M. (2012). Utvärdering av en förstärkt vårdkedja

för ungdomar som vårdats vid SiS-institution. (rapport 2012:2) Hämtad från Statens

institutionsstyrelse SiS webbplats http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:572141/FULLTEXT01.pd

Löfholm, C., & Lunds universitet. Socialhögskolan. (2011). Multisystemisk terapi i Sverige:

Evidensbaserad metod i nytt sammanhang (Lund dissertations in social work, 43). Lund:

Socialhögskolan, Lunds universitet.

Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 149–165). (2 uppl). Malmö: Gleerups.

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Røkenes, O.H. & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet

med människor. (Andra upplagan). Malmö: Gleerups.

Sallnäs, M. (2000). Barnavårdens institutioner - framväxt, ideologi och struktur. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.

SFS 2001:453 Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet

Sjöblom, Y., & Wiklund, S. (2012). Öppenvård I M. Höjer, M. Sallnäs & Y. Sjöblom (Eds.), När

samhället träder in – barn, föräldrar och social barnavård (s.167–183). Lund: Studentlitteratur

Socialstyrelsen (2019a). Förebyggande insatser enligt LVU En vägledning om tillämpningen av

22 § LVU. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2019b). Individ- och familjeomsorg Lägesrapport 2019. Stockholm: Socialstyrelsen.

42 Socialstyrelsen. (2019c). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2018. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2019d). Dokumentation - Vad ska dokumenteras i socialtjänsten? Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2016). Kvalitet och uppföljning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2014). Utvärdering av Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga

beteendeproblem: Resultat efter fem år. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende - Stöd

för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2008). Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga: En nationell

inventering av metoder. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stein, M. (2006). Research Review: Young people leaving care. Child & Family Social Work,

11(3), 273-279. Hämtad 2019-12-01 från https://web-a-ebscohost-

com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=6462ee52-25fe-441d-8720- 44fd3a71dab7%40sdc-v-sessmgr03

Steinberg, L., Chung, H., & Little, M. (2004). Reentry of Young Offenders from the Justice System: A Developmental Perspective. Youth Violence and Juvenile Justice, 2(1), 21- 38.https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1541204003260045

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt

arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl. s. 208–219). Stockholm:

Liber.

Van Der Stouwe, T., Asscher, J., Stams, G., Deković, M., & Van Der Laan, P. (2014). The effectiveness of Multisystemic Therapy (MST): A meta-analysis. Clinical Psychology Review,

34(6), 468-481..https://doi.org/10.1016/j.cpr.2014.06.006

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vinnerljung, B. & Franzén, E. (2005) Kontaktfamilj/kontaktperson – omfattning och samband med placering i dygnsvård. Socialvetenskaplig tidskrift, 12 (4), 345–365.

https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15626/14111

Vinnerljung, B., Brännström, L. & Hjern, A. (2011). Kontaktfamilj/-person för barn: Uppföljning

och utvärdering med registerdata. ISSN 0281–6288; 138. Hämtad från Stockholms universitets

43

Bilaga 1: Intervjuguide

Bakgrund

Vad heter du? Hur gammal är du?

Hur länge tog du del av den aktuella insatsen? Hur trivdes du på verksamheten?

Vad har du för sysselsättning? Vad gör du på din fritid? Ungdomarna

Har du fått insatser från socialtjänsten tidigare? Om ja, vill du berätta om dessa insatser?

Om tagit del av tidigare insatser. Vilka skillnader har du upplevt mellan insatserna? Hur kommer det sig att du har varit/är aktuell i verksamheten?

Vad hade du för inställning till insatsen innan du tog del av den och hur är din inställning till insatsen nu? Skiljer det sig någonting, varför/varför inte?

Hur såg ”processen” ut när du kom till verksamheten? Vilken hjälp har du fått från verksamheten?

Relationer

Hur skulle du vilja beskriva relationen mellan dig och personalen?

Fanns det en specifik person som du hade extra kontakt med när du var aktuell på verksamheten? Berätta om personen?

Hur och på vilket sätt hade/har ni kontakt med varandra? Vilken roll spelade personalen in i din vardag och liv?

Berätta om vad du och personalen gjorde när ni träffades? Hur viktig tycker du att relationen till personalen är för dig? Vad är det du värdesätter med relationen?

I vilken utsträckning tror du att din relation med personalen påverkade din uppfattning av insatsen?

Känner/kände du stöd från personalen? Känner/kände du förtroende för personalen?

Hur ofta och på vilket sätt pratade ni om din behandling?

Hur skulle du vilja beskriva förhållandet/relationen mellan dig och dina föräldrar? Berätta hur och på vilket sätt ni hade kontakt med varandra?

På vilket sätt upplever du din relation med din familj har påverkats sedan insatsen började och avslutades?

Delaktighet och tillgänglighet

Känner/Kände du dig delaktig i hur saker planerades på verksamheten?

Om du anser att du inte fått vara med och påverka din situation på verksamheten, kan du berätta hur du ser på det?

Kan du ge exempel på tillfällen när du varit med och planerat? Hur tycker du att personalens tillgänglighet var?

44 Verksamheten

Vilka aspekter av insatsen tycker du har fungerat bra? Beskriv varför.

Vilka aspekter av insatsen tycker du har fungerat mindre bra eller vilka aspekter skulle behöva utvecklas?

Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med att arbeta med ungdomarna på hemmaplan? Anser du att du har utvecklats sedan du tagit del av insatsen? Om ja, kan du beskriva på vilket sätt?

Vilka krav kände du fanns på dig från personalen, när du gick där?

Tror du att liknande verksamheter som denna kan göra skillnad för andra ungdomar som befinner sig i en liknande situation som dig?

Önskad framtida kontakt och tankar om framtiden

Hur önskade du att kontakten med personalen (namn) ska se ut i framtiden? Finns/fanns det något i er relation som du skulle vilja ha annorlunda?

Vad önskar du att du gör om ett år? Vad tror du att du gör om ett år? Övrigt

45