Förslag till vidare forskning

Vidare forskning behövs kring föräldrars upplevelser vid ett omhändertagande för att ytterligare utröna vilka behov som behöver tillgodoses samt vem som är bäst lämpad att förse föräldern med detta stöd. Vidare forskning behövs också kring stöd till barnets övriga nätverk, hur detta behov ser ut och skulle kunna utformas då till exempel barnets syskon kan anses vara en bortglömd målgrupp.

11 Referenser

Andersson, G., Höjer, I., Sallnäs, M., Sjöblom, Y. (2019). När samhället träder in, Barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur AB

Baginsky, M., Hickman, B., Moriarty, J. & Manthorpe, J. (2020). Working with signs of safety: Parents perception of change. Child and family social work, vol. 25 s154-164. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/cfs.12673

Bergmark, Å., Lundström, T., Minas, R. & Wiklund, S. (2008). Socialtjänsten i blickfånget: Organisation, resurser och insatser. Stockholm: Natur och Kultur Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Cajvert, Lilja. (2018). Att möta människor i trauma, om ensamkommande unga. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur

Cederlund, C & Berglund, S. (2017). Socialpedagogik - pedagogiskt socialt arbete, 2 uppl. Stockholm: Liber

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøidis & Løkensgard Hoel, Torlaug. (2011). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur AB

Eriksson, Lars Torsten & Hultman, Jens. (2018). Kritiskt tänkande. Stockholm: Liber

Expressen. (2020). Mamman om ”lilla hjärtats” död: ”gick in i en dimma”. Hämtad 2020-06-01 https://www.expressen.se/nyheter/krim/mamman-om-lilla-hjartats-dod-gick-in-i-en-dimma/

Höjer, I. (2011). Parents with Children in Foster Care - How Do They Perceive Their Contact with Social Workers?. Practice, vol. 23(2), s111-123. doi:

10.1080/09503153.2011.557149

Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga 1990:52. Stockholm: Socialdepartementet http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1990:52

Malet, F., McSherry, D., Larkin, E. Kelly, G. Robilson, C. & Schubotz, D. (2010). Young children returning home from care: The birth parents` perspective. Child and family Social Work, vol.15(1), s77-86. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2206.2009.00645.x

Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2017). Perspektiv på sociala problem, 2 uppl. Stockholm Natur & Kultur.

Patel, R & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Regeringen. (2020). Föräldrarätten kan innebära stora problem för utsatta barn. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet

https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/05/foraldraratten-kan-innebara-stora-problem-for-utsatta-barn/ Hämtad 2021-02-25

Røkenes, Odd Harald & Hanssen, Per-Halvard. (2016). Bära eller brista:

kommunikation och relationer i arbetet med människor. 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Schofield, G., Moldestad, B., Höjer, I., Ward, E., Skilbred, D., Young, J. & Havik, T. (2011). Managing Loss and a Threatened Identity: Experiences of Parents of children Growing Up in Perspectives of their Social Workers and Implications for Practice. British Journal of Social work, vol 41, s74-92.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1093/bjsw/bcq073

Shanks, E., Spånberger Wietz, Y. (2020). Supportive practices: perceptions of interventions targeting parents whose children are placed in out-of-home care.

Adoptions & Fostering, vol. 44(4), s349-362.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/0308575920968239

Socialdepartementet (2017). Barnets och ungdomens reform – förslag för en hållbar framtid. Slutrapport från den nationella samordnaren för den sociala barn och ungdomsvården. Barnet och ungdomens reform – Förslag för en hållbar framtid (pdf 1 MB)

SoU (2015:71). Barn och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU. Stockholm: Socialdepartementet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/06/sou-201571/

Socialstyrelsen. (2020). Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående. Kunskapsstöd för socialtjänstens bedömningar.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6675.pdf

Socialstyrelsen. (2020). LVU- handbok för socialtjänsten. Socialtjänstlagen 2001:453. Stockholm: Socialdepartementet

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Stanley, N., Larkins, C., Austerberry, H., Farelly, N., Manthorpe, J., Ridley, J. (2016). Rethinking place and the social work office in the delivery of children´s social work services. Health and Social care in the Community, vol. 24(1), s86-94.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/hsc.12192

UNICEF Sverige. (2018:1197). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm

https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen

Bilaga 1

Missiv

Värnamo 2021-01-18

Hejsan!

Vi är två studenter som studerar Socialpedagogik, med inriktning ungdom- och missbruksvård 180 hp, vid Linneuniversitetet i Växjö.

Vi kontaktar er med anledning av den kommande kandidatuppsats vi planerar att skriva gällande ”Stöd till föräldrar vid omhändertagande av barn”.

Vi anser att med er kunskap och erfarenhet kring hur stödet vid ett

omhändertagande kan se ut, skulle det vara värdefullt för oss att få ta del av ert kunnande och erfarenhet i vår kommande kandidatuppsats.

För att göra detta vill vi gärna intervjua just er.

I vårt uppsatsarbete har vi tillgång till regelbunden handledning av erfarna lärare kring uppsatsarbete, och vi kommer givetvis att ta hänsyn till etiska aspekter. Under kommande intervjuer har vi en önskan att få spela in samtalet för att sedan

transkribera och tematisera intervjun. Detta är något vi hoppas ni känner er bekväma med.

Vi kommer inom det närmaste att ta kontakt med er, och hoppas få ta del av de kunskaper och erfarenhet som ni besitter.

Med vänliga hälsningar

Therese Syrén och Jennie Torstensson

--- Namn

--- Namn

Inom all samhällsvetenskaplig forskning finns det etiska riktlinjer. De vi använder oss av är de som presenterats av Vetenskapsrådet. För att göra allt vi kan för att ditt deltagande i vår studie ska vara etiskt riktigt vill vi visa dig dessa riktlinjer och hur vi ser på dem.

Informationskravet – innebär att du som deltagare ska vara fullt införstådd med

studiens syfte och tekniken för datainsamling. Det innebär också att du ska veta vilka vi är, vilken utbildning vi tillhör och var du kan nå oss. Dessutom innebär det att du ska veta att ditt deltagande är helt frivilligt och att du när som helst kan bestämma dig för att inte delta längre.

Samtyckeskravet – innebär att allt ditt deltagande bygger på ditt samtycke. Är det

något du inte gillar så diskuterar vi det och finner nya alternativ. Eller så kan du avsluta ditt deltagande i studien.

Konfidentialitetskravet – innebär att ingen, förutom vi, kommer att kunna förstå

att det är just du som deltagit i studien och delgivit oss dina erfarenheter.

Nyttjandekravet – innebär att du ska vara helt införstådd i vad studien/ uppsatsen

kommer att användas till. Dessutom har du rätt att läsa det färdiga resultatet innan det publiceras. Du kommer att få ett exemplar av uppsatsen om du vill.

Vi hoppas att du med detta känner dig lugn och är motiverad att delta i vår studie. För oss är det särskilt viktigt att du vill dela med dig av dina erfarenheter till oss - då det är just dem vi intresserar oss för.

--- Namn --- Namn Värnamo 2021-01-18

Bilaga 2

Syfte

Syftet med studien är att få en större förståelse för hur professionella i Sverige upplever sitt arbete med att stödja föräldrar vid omhändertagandet av dennes barn. Detta i ljuset av vilken betydelse det har hur stödet är organiserat och hur de professionellas förförståelse för förälderns situation och bakgrund påverkar stödet/arbetet.

För att besvara syftet används följande frågeställningar:

1. Vilka hindrande och främjande faktorer förekommer i socialtjänstens organisatoriska arbete med föräldrar som fått sitt barn omhändertaget av sociala myndigheter?

2. Hur ser de professionella aktörernas förutsättningar ut att stödja föräldrar som fått sitt barn omhändertaget av sociala myndigheter?

Intervjuguide

Först några övergripande frågor enligt följande:

● När ett barn blir omhändertaget, hur arbetar ni med stöd till föräldrarna?

● Vilken kunskap har du/ni om klienten när ni möts?

● Vad innebär stödet rent konkret, vad får föräldern hjälp med och under hur lång tid?

(Vilka hindrande och främjande faktorer förekommer i socialtjänstens organisatoriska och praktiska arbete med föräldrar som fått sitt barn omhändertaget av sociala myndigheter)

● Vad upplever du/ni som främjande/möjligheter i arbetet med föräldrar (som precis fått sitt barn omhändertaget) utifrån hur stödinsatsen är utformat i din organisation?

● Vad upplever du/ni som positivt med att; ha en förförståelse/inte ha en förförståelse, gällande förälderns liv, eventuell historia och situation?

● Vad upplever du/ni som negativt med att; ha en förförståelse/inte ha en förförståelse, gällande förälderns liv, eventuell historia och situation?

● Vad upplever du/ni kan vara hindrande/svårigheter i det stödjande arbetet med föräldrar (som precis fått sitt barn omhändertaget) utifrån din profession och hur stödinsatsen är utformad i din organisation?

(Hur ser de professionella aktörernas förutsättningar ut att stödja föräldrar som fått sitt barn omhändertaget av sociala myndigheter?)

● Hur upplever du/ni att stödinsatsens utformning (organisatoriskt och praktiskt) påverkar ert handlingsutrymme?

● Vad upplever du/ni fungerar bra?

● Vad kan bli bättre?

● Vilka kvaliteter behöver den professionella för att insatsen ska bli så bra som möjligt?