En intressant aspekt för vidare forskning inom technostress och hanteringsstrategier är att göra en jämförande studie som studerar två yrkesgrupper från två skilda branscher. Eftersom resultatet i denna studie visar på att technostress har en svag korrelation till kön. Det hade varit intressant utifrån ett vetenskapligt perspektiv att veta om det är det egentliga yrket som faktiskt påverkar hur män och kvinnor upplever technostress.
Referenser
Agarwal, R. (2000). Individual acceptance of information technologies. In R. W. Zmud (Ed.), Framing the domains of IT management: Projecting the future through the past (pp. 85– 104). Cincinnati, OH: Pinnaflex.
Ayyagari, R., Grover, V., & Purvis, R. (2011). Technostress: technological antecedents and implications. MIS quarterly, 35(4), 831-858.
Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ben-Zur, H. (2008). Personal resources of mastery–optimism, and communal support beliefs, as predictors of posttraumatic stress in uprooted Israelis. Anxiety, Stress, & Coping, 21(3), 295- 307.
Berger, Rita & Romeo, Marina & Gidion, Gerd & Poyato, Luis. (2016). Paper presented at INTED 2016 Conference, Valencia doi:10.21125/inted.2016.1092.
Bouwman, H., Van Den Hooff, B., van Dijk, J., & van de Wijngaert, L. (2005). Information and communication technology in organizations: adoption, implementation, use and effects. Sage.
Brod, C. (1984). Technostress: the human cost of the computer revolution. Reading, Mass.: Addison-Wesley.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Bryman, A. & Bell, E. (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB Chen, Y., Peng, Y., Xu, H., & O’Brien, W. H. (2018). Age differences in stress and coping:
Problem-focused strategies mediate the relationship between age and positive affect. The International Journal of Aging and Human Development, 86(4), 347-363.
Chiappetta, M. (2017). The Technostress: definition, symptoms and risk prevention. Senses and Sciences, 4(1).
Codex. (2018). Personuppgifter. Hämtad 2018-3-26 från http://www.codex.vr.se/manniska3.shtml
Codone, S. (2008). The Role of the Multimedia Project Manager in a Chaning Online World The Story in First person The Specific Role of the Project Manager in Multimedia Production
Cooper, C. L., Cooper, C. P., Dewe, P. J., O'Driscoll, M. P., O'Driscoll, M. P., & Dewe, P. J. (2001). Organizational stress: A review and critique of theory, research, and applications. Sage.
Cooper, C.L., Liukkonen, P. & Cartwright, S. (1996). Stress prevention in the workplace: assessing the costs and benefits to organisations. Loughlinstown, Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions.
Cox, T. (1993). Stress research and stress management: Putting theory to work (Vol. 61). Sudbury: Hse Books.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Edenhall. Y (2011, 10 december) It skapar stress på jobbet. Svenska dagbladet Näringsliv. Hämtad från https://www.svd.se/it-skapar-stress-pa-jobbet
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik. Johanneshov: MTM. Ekrot, B. Rankt, J. Kock, A. & Gemünden, H. G. (2016). Retaining and satisfying project
managers – antecendents and outcomes of project managers’ percived organizational support. International Journal of Human Resource Management, 5192, 1-22. https://doi.org/10.1080/09585192.2016.1255903
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (2., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur
Eriksen, H. R. & Ursin, H. (2013). Kognitiv stressori. Ur Ekman, R. & Arnetz, B. [red]. Stress. Gen, individ, samhälle. Kapitel 2. (ss. 25–34). Stockholm: Liber.
Gefen, D., & Straub, D. W. (2000). The relative importance of perceived ease of use in IS adoption: A study of e-commerce adoption. Journal of the association for Information Systems, 1(1), 8.
Gross, E. (2017). Work, organization, and stress. SocialStress. Chicago: Aldine. GrossWork, organization and stress54Social Stress1970, 54-110.
Hansagi, H., & Allebeck, P. (1994). Enkät och intervju inom hälso-och sjukvård: handbok för forskning och utvecklingsarbete. Studentlitteratur.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Hasan, A. A., Elsayed, S., & Tumah, H. (2018). Occupational stress, coping strategies, and psychological-related outcomes of nurses working in psychiatric hospitals. Perspectives in psychiatric care, 54(4), 514–522.
Hoffman, D. L., Novak, T. P., & Venkatesh, A. (2004). Has the Internet become indispensable? Empirical findings and model development. Communications of the ACM, 47(7), 37-42. Hvitfelt, H., & Nygren, G. (2005). På väg mot medievärlden 2020. Lund: Studentlitteratur. Internet stiftelsen. (2018). Svenskarna och internet 2018. Hämtad från
https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf Jacobsen, D.I. (2017). Hur genomför man undersökningar?: introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2:1). Lund: Studentlitteratur.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kelso, T., French, D., & Fernandez, M. (2005). Stress and coping in primary caregivers of children with a disability: a qualitative study using the Lazarus and Folkman Process Model of Coping. Journal of Research in Special Educational Needs, 5(1), 3-10.
Kukulska-Hulme, A. (2012). How should the higher education workforce adapt to
Lalander, P (2015). Observationer och etnografi. Ahrne & Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (s. 93–112). Stockholm: Liber
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. (2., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lazarus, R. S. (1990). Theory-based stress measurement. Psychological inquiry, 1(1), 3–13. Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stressor, appraisal, and coping. New York.
Lee, S. B., Lee, S. C., & Suh, Y. H. (2016). Technostress from mobile communication and its impact on quality of life and productivity. Total Quality Management & Business
Excellence, 27(7-8), 775–790.
Lin, H. S., Probst, J. C., & Hsu, Y. C. (2010). Depression among female psychiatric nurses in southern Taiwan: main and moderating effects of job stress, coping behaviour and social support. Journal of clinical nursing, 19(15-16), 2342-2354.
Love, P. E., & Irani, Z. (2007). Coping and psychological adjustment among information technology personnel. Industrial Management & Data Systems, 107(6), 824-844.
Lugmayr, A. (2013, July). Brief introduction into information systems & management research in media industries. In 2013 IEEE international conference on multimedia and expo
workshops (ICMEW) (pp. 1-6). IEEE
Magen, E., & Konasewich, P. A. (2011). Women support providers are more susceptible than men to emotional contagion following brief supportive interactions. Psychology of Women Quarterly, 35(4), 611-616.
Morris, M. G., Venkatesh, V., & Ackerman, P. L. (2005). Gender and age differences in employee decisions about new technology: An extension to the theory of planned behavior. IEEE transactions on engineering management, 52(1), 69-84.
Newton, R. (2009). The project manager. [electronic resource]: mastering the art of delivery. Harlow: Financial Times Prentice Hall, 2009.
Nolen-Hoeksema, S. (2012). Emotion regulation and psychopathology: The role of gender. Annual review of clinical psychology, 8, 161-187.
Norman, G. (2010). Likert scales, levels of measurement and the “laws” of statistics. Advances in health sciences education, 15(5), 625-632.
Ragu-Nathan, T. S., Tarafdar, M., Ragu-Nathan, B. S., & Tu, Q. (2008). The consequences of technostress for end users in organizations: Conceptual development and empirical
validation. Information systems research, 19(4), 417-433.
Resumé (2018) Så går den Svenska mediebranschen – vi kartlägger 130 bolag. Hämtad från https://www.resumeinsikt.se/articles/549034/2018-08-22-13-22-10-sa-gar-den-svenska- mediebranschen-vi-kartlagger-130-bolag
Sampasa-Kanyinga, H., & Chaput, J. P. (2017). Associations among self-perceived work and life stress, trouble sleeping, physical activity, and body weight among Canadian adults. Preventive medicine, 96, 16-20.
Sahlin, J. S., Tsertsidis, A., & Islam, M. S. (2017). Usages and impacts of the integration of information and communication technologies (ICTs) in elementary classrooms: case study of Swedish municipality schools. Interactive Learning Environments, 25(5), 561–579.
Sarabadani, J., Carter, M., & Compeau, D. (2018). 10 Years of Research on Technostress- creators and Inhibitors: Synthesis and Critique.
Silverstone, R. (Ed.). (2017). Media, technology and everyday life in Europe: From information to communication. Routledge.
Suharti, L., & Susanto, A. (2014). The impact of workload and technology competence on technostress and performance of employees. Indian Journal of Commerce and Management Studies, 5(2), 1-7
Syvänen, A., Mäkiniemi, J. P., Syrjä, S., Heikkilä-Tammi, K., & Viteli, J. (2016, november). When does the educational use of ICT become a source of technostress for Finnish teachers?. In Seminar. net (Vol. 12, No. 2).
Söderlund, J. (2005). Projektledning & projektkompetens: perspektiv på konkurrenskraft. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Tarafdar, M., Tu, Q., Ragu-Nathan, T. S., & Ragu-Nathan, B. S. (2011). Crossing to the dark side: examining creators, outcomes, and inhibitors of technostress. Communications of the
Todman, J., & Lawrenson, H. (1992). Computer anxiety in primary schoolchildren and university students. British Educational Research Journal, 18(1), 63–72.
Trost, Jan. (2012) Enkätboken, 4., uppdaterade och utök. uppl., Studentlitteratur, Lund.
Yagil, D., Cohen, M., & Beer, J. D. (2016). Older adults’ coping with the stress involved in the use of everyday technologies. Journal of Applied Gerontology, 35(2), 131–149.
Yancura, L. A., Aldwin, C. M., Levenson, M. R., & Spiro III, A. (2006). Coping, affect, and the metabolic syndrome in older men: how does coping get under the skin?. The Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences and Social Sciences, 61(5), P295–P303.
Bilaga 1 – Förklaringar av termer i enkät
Teknik hänvisar till information och kommunikationstekniker. Exempel på dessa tekniker är
Mail, programvaror - Photoshop, Indesign, Illustrator, Messenger, Slack, mobil, dator osv.
Hanteringsstrategier Människor har olika sätt att hantera stressrelaterade situationer både i
arbetslivet och privat. När problem eller stressrelaterade situationer uppstår använder sig var individ av olika hanteringsstrategier för att motverka stress som uppstår i samband med
problemet. Nutidens organisationer är beroende av medieteknik och problem med denna teknik kan uppstå vid exempelvis frustration över en programvara eller att mailen aldrig tar slut.
Bilaga 2 – Följebrev
Vid besvarande av nedanstående frågor bör du ha problem som skett under det senaste året i åtanke. Problemen ska ha skett i samband med arbetsrelaterade situationer.
Hej och tack för du har bestämt dig för att delta i min undersökning!
Dagens teknik är inte alltid så enkel och kan i många fall vara besvärlig. Information och kommunikationskanaler är den teknologi vi alla använder till vardags; Mobiler, datorer,
chattprogram, appar osv. Dessa används flitigt både på jobb och arbete men vad blir effekten av det? Denna studie vill ta reda på hur medieteknik (information och kommunikationskanaler) upplevs av projektledare. Samtidigt undersöka strategier projektledare använder under problematik. Min förhoppning är att kunna bidra med en ökad förståelse för hur projektledare upplever och hanterar medieteknik.
Enkäten tar cirka 7 minuter att genomföra.
Svaren du ger i denna enkät kommer behandlas konfidentiellt och innebär att alla svar behandlas utan identifierbar information. Uppgifterna som lämnas i enkäten kommer endast presenteras i from av siffror i tabeller. Genom att påbörja och slutföra enkät går du med på att tidigare information får behandlas enligt de villkor som presenterats.
Resultatet kommer återges i en kandidatuppsats som du gärna kommer få ta del av om önskas, genom att maila axellindehoff@gmail.com