En upptäcktsfärd inom technostress bland män och kvinnor i mediebranschen

Examensarbete

En upptäcktsfärd inom technostress

bland män och kvinnor i

mediebranschen

An exploration of technostress among men and women

within media

Axel Lindehoff

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Sara Leckner

Huvudområde: Medieteknik Handledare: Henriette Lucander

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur män och kvinnor i

projektledarrollen inom mediabranschen upplever technostress och vilka hanteringsstrategier de tillämpar för att motverka stress. För denna studie har en kvantitativ enkätundersökning utförts för att undersöka ett urval av projektledare inom mediabranschen. Av enkätundersökningen framkom det svar från 38 respondenter. Insamlat material analyserades genom en bivariat-analys som blev visualiserad i korrelationsmatriser, därefter utfördes en sambandsbivariat-analys av materialet. Det insamlade materialet visade att män i större utsträckning än kvinnor ansåg sig uppleva technostress i projektledarrollen inom mediabranschen samt högre utsträckning använde sig av känslomässig hanteringsstrategi. Även den problemfokuserade

hanteringsstrategin var mer förekommande bland män än kvinnor. Trots att män använde hanteringsstrategier i större utsträckning än kvinnor visade resultatet att det fanns ett samband mellan män och technostress-skaparen, techno-osäkerhet. Slutsatsen är att technostress-skapare inte har några samband till kön för projektledare inom mediabranschen utan effekten av technostress kan bero på individens tekniska kunskaper och arbetserfarenheter. Även valet av hanteringsstrategier har ingen betydelse för vilket kön individen har utan beror snarare på vilket typ av yrke individen besitter och vilket typ hanteringsstrategi som lämpar sig för det yrket.

Nyckelord

Technostress, technostress-creatoes, stress, projektledare, mediebranschen, problemfokuserad hanteringsstrategi, känslomässig hanteringsstrategi, hanteringsstrategier.

Abstract

An exploration of technostress among men and women

The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding of how men and women in the project manager role in the media industry experience techno-stress and what

management strategies they apply to counter stress. For this study, a quantitative survey was conducted to investigate a selection of project managers in the media industry. The survey revealed responses from 38 respondents. Collected material was analyzed by a bivariate analysis which was visualized in correlation matrices, then a relationship analysis of the material was performed. The collected material showed that men to a greater extent than women considered themselves to experience techno-stress in the project manager role in the media industry and to a greater extent used emotional management strategy. The problem-focused management strategy was also more prevalent among men than women. Although men used management strategies to a greater extent than women, the results showed that there was a connection between men and the technostress creator, techno-uncertainty. The conclusion is that

technostress creators have no relation to the gender of project managers in the media industry, but the effect of technostress may depend on the individual's technical knowledge and work experience. Also, the choice of management strategies has no bearing on what gender the individual has but rather depends on the type of profession the individual possesses and what type of management strategy is suitable for that profession.

Keywords

Technostress, technostress-creators, stress, project leader, media industry, problem-focused management strategy, emotional management strategy, management strategies

Förord

Föreliggande studie är ett examensarbete genomfört inom programmet Produktionsledare: Media på Malmö universitet. Uppsatsen har bidragit med många frustrerande men lärorika timmar, den deduktiva ansatsen och dess analysmetoder har många gånger varit frustrerande men har lett till en djupare kunskap i vad forskning avser. Jag vill börja med att tacka alla anonyma respondenter som har tagit tid ur sina stressiga scheman för att besvara en enkät som i vissa avseenden skulle avses som lång. Fortsättningsvis vill jag tacka mina nära kurskamrater som varit till stöd när tid och motivation varit bristfälligt.

Ett speciellt tack vill jag utbringa till min handledare Henriette Lucander för att ha varit en stjärna med att stötta mig och mitt skrivande samt förbättrat min uppsats genom visa kommentarer.

Innehållsförteckning

2.1 Projektledare och mediebranschen ... 5

2.2 Medieteknik ... 5 2.3 Stress ... 6 2.4 Technostress ... 7 2.4.1 Technostress och kön ... 8 2.5 Technostress-skapare ... 8 2.6 Hanteringsstrategier ... 10 3 Metod ... 11

3.1 Forskningsdesign och Metodval ... 11

3.2 Operationalisering ... 12

3.2.1 Frågor om Technostress-skapare ... 12

3.2.2 Frågor om hanteringsstrategier... 15

3.3 Enkät ... 16

3.4 Pilotstudie ... 17

3.5 Urval och bortfall ... 17

3.6 Metod för analys ... 19

3.7 Etiska överväganden ... 20

3.8 Metoddiskussion ... 21

3.8.1 Metoddiskussion för analys ... 22

4 Resultat och Analys ... 24

4.1 Demografiska data ... 24

4.2 Medelvärde för technostress-skapare och projektledare ... 25

4.3 Sambandsanalys av technostress-skapare och kön ... 27

4.4 Kvinnor och män i förhållande till känslomässiga hanteringsstrategier ... 27

4.5 Kvinnor och män i förhållande till problemfokuserade hanteringsstrategier ... 28

4.6 Sambandsanalys mellan hanteringsstrategier och technostress-skapare ... 29

5 Diskussion ... 30

5.1 Technostress-skapare i förhållande till män och kvinnor ... 30

5.2 Känslomässiga hanteringsstrategier och dess samband med män och kvinnor ... 32

5.3 Problemfokuserade hanteringsstrategier och dess samband med män och kvinnor 34 5.4 Hanteringsstrategier och sambandet till technostress ... 35

6 Slutsats ... 37

6.1 Förslag till vidare forskning ... 38

Referenser ... 39 Bilaga 1 – Förklaringar av termer i enkät ... I Bilaga 2 – Följebrev ... II

1

Inledning

Idag använder 99% av Sveriges befolkning internet vilket antyder att vi är mer beroende av datorer, mobiler och andra digitala enheter än vad vi själva kanske vill inse (Internetstiftelsen, 2018). Länder som är långt fram i den tekniska utvecklingen har ökat sitt utnyttjande av

tekniska kommunikationsmedel som exempelvis mobiler och chattfunktioner på grund av deras positiva egenskaper vilka bidrar till att öka produktivitet och effektivitet (Hoffman, Novak & Venkatesh, 2004). Dessa kommunikationsmedel utnyttjas speciellt mycket i branscher som är beroende av att arbeta innovativt med tekniska verktyg. Den innovativa aspekten beskriver Wang, Shu och Tu (2008) förekommer i branscher som arbetar med flera

kommunikationskanaler och programvaror samtidigt, där mer kunskap förknippas med en konkurrensfördel. Mediebranschen är ett exempel på en sådan branch vilken inkluderar företag som arbetar med kommunikation av information i olika former såsom dagspress, TV och radio, influencernätverk, utomhusreklam och digitala medier (Resumé 2018). Ett begrepp som innefattar såväl hårdvara som mjukvara och olika verktyg vilka används för att skapa, producera, distribuera och styra medier är medieteknik (Silverstone, 2017).

Medieteknik är en central del av verksamheten inom mediebranschen eftersom den, utöver produktion av kärnverksamheten, även möjliggör att företag kan kommunicera med såväl kunder som internt både under och utanför arbetstider. Även om medieteknik lett till en ökad produktivitet på arbetsplatser (Ayyagari, Grover & Purvis, 2011) visar Prevents (2011) undersökning att flera medietekniker som tillämpas på arbetsplatsen inte är anpassade till hur medarbetare faktiskt arbetar. Detta förhållande kan vara besvärligt eftersom medietekniken i många fall inte är valbar för medarbetaren (Tarafdar, Tu, Ragu-Nathan & Ragu-Nathan, 2011). Vidare fortsätter medietekniska verktyg att utvecklas i snabb takt, och den enskilde användaren kan ha svårt att uppdatera sin kompetens i samma takt. För att användaren ska förhålla sig attraktiv på arbetsmarknaden behöver hen utveckla och bemästra ny medieteknik, eftersom nya programvaror och uppdateringar sker kontinuerligt. Att inte förstå sig på medieteknik kan innebära att användaren upplever stress för att hen inte kan utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt på grund av brist på medieteknisk kunskap. (Sarabadani, Carter & Compeau, 2018; Ragu-Nathan, Tarafdar, Bhanu & Ragu-Nathan, 2008). Från de negativa aspekterna av medieteknik som innefattar information och kommunikationskanaler föddes fenomenet technostress, begreppet technostress blev först definierat av Brod (1984) som beskrev det som följer:

”A modern disease of adaption caused by an inability to cope with the new computer technologies in a healthy manner. It manifests itself in two distinct and related ways: in the struggle to accept computer technology, and in the more specialised form of overidentification with computer technology”.

– Craig Brod, 1984

Den moderna medietekniken har introducerat att användaren ständigt kan vara uppkopplad via telefoner eller annan modern teknologi, vilket kan leda till att användaren kan få en känsla av att hen aldrig lämnar arbetet eller att det alltid finns arbetsuppgifter att utföra (Tarafdar, Ragu-Nathan, Ragu-Nathan & Tu, 2005). Ett sådant förhållande till modern medieteknik kan enligt Brod (1984) leda till en utveckling av fenomenet technostress. För att identifiera om användare upplever fenomenet technostress finns det technostress-skapare som avser att mäta hur

användaren upplever technostress, som utgörs av fem faktorer; belastning, techno-invasion, techno-komplexitet, techno-otrygghet och techno-osäkerhet. Samtidigt som

medietekniken blir snabbare och bättre förutsätter det också att användaren ska förbättra sina kunskaper. Den snabba utvecklingen av medieteknik medför att några yrkesgrupper kan bli mer utsatta för technostress än andra (Ragu-Nathan et al., 2008). En sådan yrkesgrupp skulle kunna vara projektledare inom mediebranschen.

En projektledare är, enligt Söderlund (2005), en handlingskraftig person som driver och organiserar projekt på ett sådant sätt att tidsramar och medarbetares arbetsuppgifter korrelerar i en slutgiltig produkt. Dubina och Hrytsiak (2018) menar på att projektledarens arbetsuppgifter innefattar flera programvaror för att planera projekt. Utöver programvaror och system för planering, kalkylering och kommunikation ansvarar projektledaren för att det arbete som ska utföras med hjälp av olika medietekniska verktyg genomförs effektivt och korrekt. Detta förhållande skulle kunna tänkas innebära att projektledare inom mediebranschen behöver ha bred och delvis djup kunskap om medietekniska verktyg. Tidigare studier har funnit att hög teknisk kunskap minskar riskerna för technostress (Suharti & Susanto, 2014). Samtidigt menar Tarafdar et al. (2005) att yrkesgrupper som arbetar med medieteknik löper större risk för fenomenet technostress. Därav bör projektledare inom mediebranschen vara en mer utsatt yrkesgrupp än andra, men frågan blir om projektledarens tekniska kunskaper påverkar upplevelsen av technostress.

Det finns enligt Barret och Bliss-Moreau (2009) en stereotypisk bild av hur män och kvinnor beter i olika konstellationer, ibland porträtteras män som mindre känslosamma på arbetsplatsen eller att kvinnor upplever mer stress på arbetsplatsen. Dessa stereotypiska bilder är i många fall inlärda fördomar och kan påverka hur vi ser på våra medmänniskor. Att undersöka likheter och

skillnader med avseende på kön i olika miljöer kan bidra till att vi får en djupare förståelse för hur vi interagerar med varandra. Tidigare studier inom technostress har visat på olika resultat kring sambanden mellan technostress och kön. Några studier har funnit att män upplever mer technostress än kvinnor, andra studier har visat att kvinnor upplever en större technostress och slutligen finns det resultat som pekar på att technostress inte har något direkt samband med kön (Gefen & Staub, 2000; Syvänen et al., 2016; Todman & Lawrensons, 1992). Att undersöka möjliga samband mellan kön och upplevelse av technostress och vilka hanteringsstrategier som används för att hantera dessa, blir intressant i syfte att utöka kunskapen om detta förhållande, inom en yrkesgrupp som till stor del använder medieteknik i sina arbetsuppgifter.

Larzus och Folkman (1984) har identifierat att människor använder två typer av hanteringsstrategier för att hantera stress. Dessa benämns som känslomässiga och

problemfokuserade hanteringsstrategier. Vilken typ av hanteringsstrategi en individ väljer att använda är upp till individen, men tidigare studier har visat att kvinnor är mer benägna att använda känslomässiga hanteringsstrategier, medan män är mer benägna att använda problemfokuserade hanteringsstrategier (Love, 2007; Hasan et al. 2018).

Projektledare i mediebranschen bör förstå sig på flera medietekniska verktyg för att förbli attraktiva på arbetsmarknaden som innebär att projektledare kan behöva uppdatera sig själva om nya program och mjukvaror vilket inte alltid är en självklarhet, beroende på ens tekniska

erfarenheter (Kukulska-Hulme, (2012). Därför blir det intressant att utforska

hanteringsstrategierna hos projektledare inom mediebranschen för att se om en tekniskt utsatt och kunnig yrkesgrupp inom medieteknik väljer att använda specifika hanteringsstrategier. Studien är viktig ur ett ledarskapsperspektiv, chefer kan gynnas av att vara medvetna om hur deras projektledare hanterar technostress och dessutom ta lärdom om hur hanteringsstrategier kan se ut för att förbättra företagsstrukturer. Studien kan även vara viktig för den enskilda individen, att veta hur andra människor hanterar stress i liknade situationer kan vara nödvändigt för den egna personliga utvecklingen. En jämförelse mellan män och kvinnor blir aktuell eftersom det leda till en djupare förståelse för varför vi integrerar med varandra som vi gör och hur vi väljer att hantera motgångar sinsemellan.

1.1

Syfte

Syftet med studien är att bidra med kunskap om eventuella skillnader kring hur män och kvinnor i projektledarrollen inom mediebranschen upplever technostress och de båda

1.2

Frågeställningar

Hur upplevs technostress av män och kvinnor i projektledarrollen inom mediebranschen utifrån olika technostress-skapare?

Vilka hanteringsstrategier tillämpas av män och kvinnor i projektledarrollen inom mediebranschen för att hantera technostress?

1.3

Avgränsningar

Mediebranschen är avgränsad till företag som definierar sig som kommunikationsbyråer, mediebyråer, reklambyråer, digitalmarknadsföring byråer, tryckerier och tv-produktion. Studien har inte beaktat andra möjliga faktorer såsom tidigare livserfarenhet även om tidigare forskning visat på att livserfarenheter påverkar vilken typ av hanteringsstrategi en individ använder.

1.4

Målgrupp

Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskap om hur tekniska redskap påverkar

människan i skärningspunkten mellan teknik och ledarskap. Den primära målgruppen för denna uppsats är projektledare och chefer inom organisationer i mediebranschen. Uppsatsen kan bidra med en ökad förståelse för technostress på arbetsplatsen och hur hanteringsstrategier tillämpas av anställda. Den sekundära målgruppen för uppsatsen är studenter och forskare som vill ha en djupare kunskap inom fenomenet technostress och hanteringsstrategier i förhållande till mediebranschen.

2

Teori

I detta kapitel introduceras först begreppen projektledare, mediebranschen och medieteknik. Sedan följer definition av begreppet stress och en beskrivning av dess uppkomst. Vilket leder vidare till det teoretiska fenomenet technostress och dess beståndsdelar. Kapitlet avslutas med hanteringsstrategier som syftar till att motverka stress.

2.1

Projektledare och mediebranschen

Enligt Newton (2009) är en projektledare en person som har ansvaret att se över alla parametrar i ett projekt för att säkerställa att ett projekt kan levereras i tid och till rätt kostnad. För en projektledare är kommunikativa egenskaper meriterande eftersom hens arbete i många fall kräver arbete i grupp, men även egenskaper som ledarskap och analytiska förmågor är

nödvändiga för att styra projekt i rätt riktning och lösa problem i förväg (Codone, 2008). Enligt Ekrot, Rank, Kock och Gemünden, (2016) kan rollen projektledare medföra arbetsrelaterad stress, bland annat så har faktorer som tidspress och hög arbetsbelastning lett till utbrändhet bland projektledare. Projektledarrollen är vanlig inom mediebranschen som enligt Lugmayr (2013) omfattar tv-produktion, nyhetstidningar, grafisk produktion, mediebyråer, tryckerier, online-media och spel. Dessa segment har olika arbetssätt samt målgrupper men enligt Lugmayr (2013) har alla samma bakgrund i att arbeta med information och kommunikationsteknologier för att förhålla sig attraktiva på marknaden.

2.2

Medieteknik

Medieteknik - Information och kommunikationsteknologier avser den moderna teknik som vi idag besitter med mobiler, datorer och programvaror. Samlingsnamnet medieteknik avser därför elektroniska enheter som kan skicka information sinsemellan, även e-mail och andra

chattfunktioner kategoriseras som medieteknik (Shalin, Tsertsidis & Islam, 2017).

Medietekniken har under flera decennier utvecklats och idag är det möjligt att kontakta vem som helst när som helst, vilket för några årtionden sedan hade varit helt omöjligt. I samband med denna utveckling får anställda nya krav på sig att behärska nya produktions- och informationskanaler allt eftersom teknologi förnyas och den tillgängliga tekniken snabbt blir föråldrad. (Hvitfelt & Nygren, 2005) Medieteknik har visat sig ha blandade effekter hos användare, som både har positiva och negativa egenskaper (Agarwal, 2000). Bouwman et al.

organisatoriskt perspektiv och att de negativa effekterna som utvecklingen medför ignoreras av organisationer. Strategiska möjligheter, innovation och produktivitet är några av de positiva effekter som medieteknik har erbjudit genom åren i form av nya teknologiska applikationer och verktyg (Lee et al. 2016.; Tarafadar et al, 2007). Men även de negativa aspekterna av

medieteknik har diskuterats. Koo och Wati (2011) förklarar att medieteknik möjliggör att anställda kan lösa uppgifter snabbare samt arbeta i flera program och/eller informationskanaler samtidigt, vilket leder till att anställda kan uppleva stress för att fullfölja fler arbetsuppgifter snabbare än vad de egentligen kan hantera. Denna stress sammankopplas med fenomenet technostress, som är en typ av stress som är tätt förknippad med medieteknik (Tarafadar et al, 2007).

2.3

Stress

Begreppet stress har diskuterats under många år och en definition av fenomenet har visat sig vara svår att få fram, eftersom ordet stress kan ha olika innebörd beroende på vilket

vetenskapligt område som använder det. Den medicinska definitionen av stress inom

beteendevetenskap är enligt Fink (2010) en uppfattning av hot som en individ inte kan hantera, vilket resulterar i obekväma känslor, ångest och känslomässig spänning. Detta hot kan både komma utifrån och inifrån den egna individen och dennes upplevelser. Cox (1993) fortsätter med att förklara hur den beteendevetenskapliga definitionen av stress är beroende av miljön runtomkring individen för att frodas. Detta innebär att såväl upplevelse som konsekvenser av stress är individuella och att individens omgivning direkt kan påverka den. Ur ett organisatoriskt perspektiv förklarar Gross (2017) att stress beror på utomstående faktorer som individen inte kan påverka, bland annat att organisationer inför nya rutiner vilka individen inte kan förhålla sig till eller bestämma över, därav blir individen osäker på sin arbetsinsats. Cooper et al (2001) menar att individen själv inte framkallar stress utan det är omgivande faktorer som presenterar hot, dessa hot kan vara i miljön individen befinner sig eller sociala interaktioner.

För att förstå hur interaktionen mellan individ och miljö leder till stress bör stressfaktorer och frustration förklaras. Stressfaktorer är de händelser en individ stöter på när denne interagerar med en miljö som leder till stress. En interaktion med miljön ur en arbetsrelaterad synvinkel kan exempelvis vara när en arbetsgivare ställer högre krav än tidigare vilket i sin tur påverkar arbetsbelastningen (Clarke & Cooper, 2004). Frustration är effekten av stress som en individ visar i sitt beteende och psykologiska inställning. Effekterna av frustration skiljer sig beroende på den kontext som framkallat den, utmärkande exempel är sänkt kreativitet och brist på

flera fysiska och psykiska besvär uppkomma vilka kan resultera i olika sjukdomar (Sampasa-Kanyinga & Chaput, 2017).

2.4

Technostress

Enligt studier av Heinssen et al. (1997) och Lee et al. (2016) så kan implementeringen av ny medieteknik i organisationer leda till att individer som arbetar direkt med dessa upplever ökad stress av att ständigt vara utsatta för och inte tillräckligt uppdaterade i teknikens utveckling. Den teknologiska utvecklingen har medfört en del förändringar i förhållande till när Brod först myntade begreppet Technostress, 1984. Idag finns det informationskanaler som är ständigt uppkopplade och en oändlig ström av information går att hämta av användaren (Chiappeta, 2017). Information som tidigare endast kunde förmedlas via stationära datorer är nu mobil, vilket har lett till ökade krav på uppkoppling av anställda vilket i sig har suddat ut balansen mellan arbete och fritid (Chiappeta, 2017.; Tarafdar et al. 2011). En ny definition av

technostress i samband med teknologins utveckling går därför att utrycka som en användares erfarenheter av stress vid användandet av teknologi (Lee, 2016).

Även om den digitala utvecklingen av medieteknik har bidragit med att systematisera och förenkla arbetsuppgifter visar Tarafdar et al. (2005) i sin studie att den individuella

produktiviteten bland anställda kan påverkas negativt då användandet av medieteknik kan leda till technostress. Studier av Ayyagari et al. (2011) bekräftar Tarafdars et al. (2005) slutsatser och visar att sämre motivation och lägre produktivitet är en följd av technostress på grund av att användaren exempelvis inte förstått hur ett medietekniskt verktyg fungerar eller undvikit arbeta med verktyget under arbetstimmar även om det medietekniska verktyget ska ge bättre

förutsättningar för produktivitet. Fortsättningsvis beskriver Ragu-Nathan et al. (2008) hur technostress kan medföra en negativ arbetstillfredsställelse, vilket kan minska engagemanget, vilket i sin tur kan leda till att anställda väljer att avsluta sin anställning. En negativ

arbetstillfredsställelse behöver nödvändigtvis inte bero på att användaren upplever technostress, men utifrån tidigare nämnd forskning av Tarafdar et al. (2005) och Ragu-Nathan et al. (2008) så kan technostress vara en av orsakerna. Enligt Chiapetta (2017) så kan ett överflöd av

information till användaren från mobil medieteknik bidra till psykisk och fysisk ohälsa på såväl arbetsplatser som i privatlivet. Fortsättningsvis menar Chiapetta (2017) att vanliga symptom av technostress bland annat kan vara ökad hjärtrytm, huvudvärk och kronisk trötthet.

2.4.1 Technostress och kön

Tidigare studier av sambandet mellan technostress och kön har visat på varierande resultat. En som visat att den finns skillnader mellan kön och technostress är Ragu-Nathan et al. (2008). Ragu-Nathans et al. undersökning av 608 respondenter (män och kvinnor) fördelade över flera företag, visade att män har större tendens att uppleva technostress än kvinnor. Fortsättningsvis visade studien även att technostress minskade i kombination med ålder och arbetserfarenhet. Även Gefen och Straub (2000) visar i sin studie att män upplever mer technostress än kvinnor när de undersökte civilingenjörsstudenter med högre teknisk kunskap inom medieteknik. Intressant med Gefen och Straubs (2000) studie var att kvinnor upplevde användandet av medieteknik mer komplicerat än män som ansåg sig ha en god kunskap inom medieteknik även om båda könen studerade lika tekniskt baserade utbildningar. Dock visade resultatet fortfarande på att upplevd technostress var större bland män, vilket tyder på att kunskap om teknik inte är tillräckligt för att minska upplevelsen av technostress. En studie av Syvänen et al. (2016) visar att kvinnliga förskolelärare upplever större technostress än vad manliga förskolelärare gör. Ett resultat som kan tyda på att yrkesrollen kan vara viktigt för upplevelsen av technostress. Till skillnad från tidigare nämnda studier visar resultatet av Berger et al. (2016) att det inte finns några stora skillnader mellan män och kvinnor inom administrationsyrket med avseende på upplevelse av technostress.

Tidigare presenterade studier visar variation i hur män och kvinnor upplever technostress, där några studier visar att kvinnor upplever en större mängd technostress och andra visar på att män upplever mer och ytterligare andra att det inte fanns några stora skillnader. I de beskrivna studierna varierar respondenternas yrkesroll, ålder och befintliga kunskaper om tekniska verktyg vilket kan ha påverkat studiernas resultat. Ivancevich, Napier och Wetherbe (1983) menar att yrkesroller har olika stressmoment vilket också kan ha en direkt inverkan på upplevd

technostress bland de tidigare studiernas resultat.

2.5

Technostress-skapare

Technostress är ett begrepp som blivit operationaliserat av Tarafdar et al. (2007). De identifierade fem faktorer som pekar på hur technostress uppstår, dessa faktorer kallas för technostress-skapare; techno-belastning, techno-invasion, techno-komplexitet, techno-otrygghet och techno-osäkerhet. Dessa fem faktorer leder till technostress utifrån den tidigare forskning som existerar där medieteknik undersökts (Ragnu-Nathan et al., 2008).

Techno-belastning avser när en användare känner sig tvingad att arbeta längre och snabbare på grund av informations- och kommunikationsteknologier som finns tillgängliga på arbetsplatsen (Tarafdar et al., 2011). Mobiltelefoner, e-post och mjukvaror är några exempel på verktyg som klassificeras som obligatoriska i organisationer. Den nya medietekniken innebär att flera flöden av information ska hanteras samtidigt. Arbetsmiljön resulterar i ett överflöd av information för användaren. (Ragnu-Nathan et al., 2008) Överbelastning av information gör det komplicerat för individer att särskilja relevant från irrelevant information vilket påverkar individens

arbetstillfredsställelse (Sarabadani et al., 2018).

Techno-invasion avser när en användare är uppkopplad till medieteknik alla timmar på dygnet och upplever att hen inte kan koppla bort sig, på grund av att det finns ett outtalat krav på att alltid kunna vara tillgänglig (Tarafdar et al 2007). Tillgängligheten medför att tydliga strukturer för vad som är arbete och privat blir otydliga, arbetsdagarna blir längre och att särskilja arbetstid från ledighet sker endast genom bortkoppling av mobila enheter (Sarabadani et al., 2018; Tarafdar et al., 2011).

Techno-komplexitet beskriver de situationer när medieteknik kan uppfattas som svår eller komplicerad av användaren. För att ta sig an medietekniken måste användaren lägga ner kraft och tid för att lära sig och förstå tekniken, vilket kan medföra att hen känner sig otillräcklig genom sin egen bristande kunskap om medieteknik. Att lära sig nya tekniker blir därför

avskräckande för användaren eftersom det leder till stressrelaterade moment. (Ragnu-Nathan et al. 2008)

Techno-otrygghet är när användaren upplever rädsla för att bli ersatt av nya medietekniska system eller anställda som besitter större medieteknisk kunskap än de själva (Sarabadani et al., 2018). Rädslan att bli ersatt kan visa sig extra stor för lite äldre användare vilka känner

osäkerhet när de måste konkurrera med en yngre generation som kan känna större självsäkerhet inför dagens teknologi. Detta förhållande kan leda till att entusiasm och motivation att

införskaffa ny kunskap minskar hos användaren och därmed undviks kompetensutveckling då hotet upplevs vara stort. (Tarafdar et al., 2011)

Techno-osäkerhet skapas av de kontinuerliga uppdateringar och ändringar som sker i

medieteknik. Organisationer ställer krav på användaren/arbetstagaren att förhålla sig till nyheter i systemen genom att lära sig och förstå sig på förändringar som sker regelbundet. (Tarafdar et al., 2011; Sarabadani et al., 2018) Även om användaren till en början kan finna glädje i att uppdatera sina kunskaper inom medieteknik så riskerar regelbundna, återkommande ändringar

skapa en känsla av otillräcklig kunskap hos användaren vilket leder till frustration (Tarafdar et al., 2001).

2.6

Hanteringsstrategier

Hanteringsstrategier definieras som en process som beskriver hur enskilda människor väljer att hantera stress (Erik & Ursin, 2005). Enligt Lazarus och Folkman (1984) finns det huvudsakligen två kategorier av hanteringsstrategier; känslomässig och problemfokuserande hanteringsstrategi, vilka används för att hantera stress. Den känslomässiga hanteringen sker genom att individen antingen försvarar sig verbalt eller visar ett undvikande beteende i stressrelaterade situationer. Problemlösande hanteringsstrategi är mer strategisk i sitt genomförande och är baserade på genomtänkta beslut som innebär att finna lösningar kring orsaken till stress och möta problemet direkt (Lazarus & Folkman, 1984; Chen et al, 2018). Den problemfokuserade

hanteringsstrategin har enligt Yagil et al. (2016) visat sig vara effektiv då den resulterar i ett bättre välmående för individen, effekten beror dock på miljön som skapar stressen. Valet av hanteringsstrategier menar Ben-zur (2008) beror på den tidigare erfarenhet och sociala förmåga som finns hos individen, då valet av strategi avgörs beroende på vilket beteende som är mest invant för respektive individ.

Hasan et al. (2018) beskriver i sin studie som undersökte sjuksköterskor att känslomässig hanteringsstrategi var den främsta strategin som användes för att motverka stress hos kvinnor. Slutsatsen var att kvinnliga sjuksköterskor valde den känslomässiga hanteringsstrategin framför problemfokuserad genom att bortse från bakomliggande faktorer till stress och istället fortsätta med sitt arbete för att de ansåg sitt yrke värdefullt för samhället. Ett ineffektivt förhållande till hanteringsstrategier har visat sig leda till en skadlig påverkan på individers hälsa, eftersom hanteringsstrategier fungerar som verktyg för att justera mängden stress (Lin et al., 2010; Hasan et al., 2018). Valet av hanteringsstrategier menar Ben-zur (2008) beror på den tidigare

erfarenhet och sociala förmåga som individen har ifrån stressrelaterade interaktioner, individen reagerar med den metod som de upplever familjär i situationer för att försöka avverka stress. I en studie av Love (2007) undersöktes män som arbetade inom IT. Studiens syfte var att

undersöka vilka av de två hanteringsstrategierna, känslomässig och problemfokuserad, som var vanligt förekommande. Resultatet av studien visade att problemfokuserad hanteringsstrategi var den hanteringsstrategi män ansåg vara bättre för att hantera stress på arbetsplatsen. Dock fanns det respondenter i urvalet som använde känslomässig hanteringsstrategi men respondenterna upplevde strategin inte lika effektiv som den problemfokuserade.

3

Metod

För att genomföra en studie finns det ett flertal tillvägagångssätt som forskaren aktivt kan välja för att få sin studie trovärdig (Harobe, 2010). Bryman (2011) nämner två forskningsmetoder som är brett omtalade inom forskningsvärlden; kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa forskningsmetoden är lämplig när forskaren behöver undersöka ett större antal individer, då den kvantitativa ansatsen eftersträvar data som går att räkna och analysera

statistiskt, och ge möjlighet att generalisera. Generaliserbarheten är dock beroende av att urvalet är gjort på ett korrekt sätt. (Jacobsen, 2017) Det finns flera kvantitativa datainsamlingsmetoder som lämpar sig olika beroende på urvalet som undersöks (Bryman, 2012). Kvantitativa ansatsen har en stark prövbarhet vilket innebär att studier kan genomföras med liknande resurser och resultera i liknande slutsatser. Samtidigt ska alla studier eftersträva en hög reliabilitet för att visa sig pålitliga (Harobe, 2010). Föreliggande uppsats har en kvantitativ ansats eftersom studiens ursprungliga mål var att undersöka ett större antal individer för att få in en större mängd data att analysera, med förhoppningen att få en djupare förståelse för hur projektledare inom

mediebranschen upplever technostress och hanteringsstrategier.

3.1

Forskningsdesign och Metodval

För att besvara studiens syfte och frågeställningar behövde författaren generera ett lämpligt urval av projektledare inom mediabranschen och identifiera de samband som fanns mellan kön, technostress-skapare och hanteringsstrategier och därefter försöka dra generaliserbara slutsatser. Uppsatsen har en deduktiv ansats som varit utgångsläget i forskningsdesignen. Den deduktiva ansatsen följer ett visst angreppssätt för hur en studie ska genomföras, eftersom den börjar med ett teoretiskt ramverk inom ett område för att ta fram frågeställningar eller hypoteser (Bryman 2011). Det teoretiska ramverket är det som sätter förutsättningarna för det empiriska materialet i den deduktiva ansatsen. Denna studie utgår från tidigare genomförda studier och

operationaliseringar av begreppen technostress och hanteringsstrategier för technostress. Genom att tillämpa och pröva samma teoretiska ramverk på en ny yrkesgrupp skapas en deduktiv studie (Jacobsen, 2017). För att nå ut till ett större urval valdes enkät som datainsamlingsmetod eftersom den kvantitativa metoden ofta kräver ett större urval för att analysera data (Trost, 2012). För enkäten, tillämpades en operationalisering utifrån studiens problemställning och två teoretiska begrepp technostress-skapare samt hanteringsstrategier för att skapa enkätfrågor.

3.2

Operationalisering

Nedan redovisas operationaliseringen av begreppen technostress-skapare och

hanteringsstrategier samt deras koppling till teori. Operationaliseringen av technostress-skapare blev först genomförd av forskargruppen Ragu-Nathan et al. (2008) och har använts i

föreliggande uppsats som mätinstrument för att stärka studiens reliabilitet och validitet. Hanteringsstrategierna känslomässig och problemfokuserad har tidigare blivit

operationaliserade av forskargruppen Yancura et al. (2006) och likt technostress-skapare använts i föreliggande uppsats som mätinstrument. Operationaliseringarna har översatts från engelska till svenska för att anpassas till målgruppen projektledare inom mediebranschen i Sverige.

Frågor 1–2 är kontrollfrågor för att se om respondenten passar in i urvalsgruppen (tabell 1). Frågor 3–5 är personliga faktafrågor för att visa den demografiska spridningen och ge möjlighet att dela upp resultatet på män respektive kvinnor (tabell 2).

Tabell 1. Kontrollfrågor

Frågor 1. Är din anställning inom mediebranschen?

2. Är du projektledare?

Avser att mäta Frågorna kontrollerar att respondenten passar in i urvalsgruppen. Svarsalternativen är Ja/Nej

Tabell 2. Demografiska frågor

Frågor 3. Hur många års arbetserfarenhet har du inom projektledning: 1–5, 6–11, 12–17, 18– 23, 24–29, 30+ 4. Ålder: 18–29, 30–39, 40–49, 50–59, 60–69, 70+ 5. Kön: Man Kvinna

Avser att mäta Frågor för att visa den demografiska spridningen i uppsatsen.

3.2.1

Frågor om Technostress-skapare

Frågorna nedan 6–28 (se tabell 3–7) avser att mäta vilka technostress-skapare:

techno-belastning, techno-invasion, techno-komplexitet, techno-otrygghet och techno-osäkerhet som är relevanta och eventuellt dominerande för respektive grupp av respondenter. Frågorna är

& Allebeck, 1994). Frågorna är ställda som påståenden vilket respondenten skall kunna förknippa med sin nuvarande arbetsplats. Likertskalan i denna studie går från 1”Stämmer inte alls” till 6”Stämmer helt”. Förklaringar för vad som avsågs med teknik var med i

frågeformuläret och kan ses i sin helhet i bilaga 1.

Tabell 3. Frågor som behandlar techno-belastning

Frågor 6. Tekniken får mig att arbeta i ett snabbare tempo än vad jag hade gjort utan.

7. Tekniken får mig utföra mer arbete än vad jag kan hantera. 8. Tekniken medför att jag arbetar under ett pressat tidsschema. 9. Jag ändrar mina arbetsrutiner för att anpassa mig till ny teknik. 10. Jag har en större arbetsbörda på grund av att tekniken är komplicerad.

Avser att mäta Frågorna avser att mäta hur respondenten ställer sig till

arbetsbelastning och utövandet av arbetsuppgifter i förhållande till medieteknik

Teori Techno-belastning är när användaren arbetar snabbare för att hen upplever att det är ett krav eftersom medieteknik gör det möjligt. Användaren av medieteknik är ständigt uppkopplad och ett informationsflöde kan alltid ske via mobila enheter, vilket leder till att användaren kan hantera information effektivt (Ragu-nathan et al. 2008)

Tabell 4. Frågor som behandlar techno-invasion

Frågor 11. Jag spenderar mindre tid med min familj på grund av teknik. 12. Tekniken gör att jag tvingas vara i kontakt med min arbetsplats även under semestern

13. Jag behöver offra tid under semestrar och helger för att hålla mig uppdaterad kring ny teknik.

14. Jag känner att mitt personliga liv har blivit invaderat av arbetsrelaterad teknik.

Avser att mäta Frågorna avser att mäta hur respondenten ställer sig användande av arbetsrelaterad medieteknik utanför arbetsplatsen

Teori Techno-invasion är den tillgänglighet användaren har till medieteknik. Vad som kännetecknar techno-invasion är att användaren i fråga har svårt att särskilja arbete och fritid genom att ständigt vara uppkopplad. (Sarabadani et al. 2018)

Frågor 15. Jag saknar tillräcklig kunskap om teknik för att kunna utföra mina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt.

16. Jag behöver lång tid på mig för att förstå och kunna använda ny teknik.

17. Jag anser mig inte ha tid att studera och hålla mina tekniska kunskaper uppdaterade

18. Jag upplever det som att yngre personer i organisationen har mer kunskap om

teknik och datorer än vad jag har.

19. Jag upplever ofta att ny teknik är komplicerad och svår att förstå.

Avser att mäta Frågorna avser att mäta hur respondenten upplever sin kompetens inom medieteknik.

Teori Tarafadar et al (2011) beskriver techno-komplexitet som den rädsla för brist på kunskap kring medietekniska medel och oförmåga att lära sig nya tekniker.

Tabell 6. Frågor som behandlar techno-otrygghet

Frågor 20. Jag upplever att min anställning är hotad på grund av ny teknik. 21. Jag behöver ständigt uppdatera mina tekniska kunskaper för att inte bli ersatt?

22. Jag upplever kollegor med nyare kunskap om teknik som ett hot.

23. Jag delar inte med mig av teknisk kunskap till mina kollegor eftersom jag är rädd att bli utbytt.

24. Jag upplever att kollegor inte delar med sig av sin tekniska kunskap då de är rädda att bli utbytta.

Avser att mäta Frågorna avser att mäta hur respondenten ställer sig inför hotet att bli ersatt på arbetsplatsen på grund av utveckling av medieteknik Teori Techno-osäkerhet är osäkerheten en användare upplever för att det

finns möjlighet att bli ersätt av medieteknik eller kolleger som besitter större kunskap. (Tarafadar el a. 2011)

Frågor 25. Tekniken som vi använder på arbetsplatsen utvecklas och förändras ständigt.

26. Datormjukvaran i vår organisation förändras hela tiden. 27. Datorhårdvaran i vår organisation förändras hela tiden. 28. Datorernas nätverk förändras hela tiden.

Avser att mäta Frågorna avser att mäta hur respondenten förhåller sig till den kontinuerliga uppdateringen av medieteknik

Teori Techno-osäkerhet uppstår av att användaren finner nya

uppdateringar av medieteknik komplicerade att förstå och förhålla sig till vilket kan leda till att användaren inte vill uppdatera sina medietekniska kunskaper på grund av bristfällig kunskap. (Tarafdar et al. 2001; Ragnu-Nathan et al. 2008)

3.2.2

Frågor om hanteringsstrategier

Frågorna nedan 31–44 ( se tabell 8-9) avser att mäta hur män och kvinnor inom

projektledarrollen använder sig av hanteringsstrategier för att hantera problem som kan framkalla stress. Frågorna använder sig av en sex-gradig Likertskala med tvingande svar. Likertskalan på svarsalternativen i denna studie är från 1”Stämmer inte alls” till 6”Stämmer helt”. Förklaring av hanteringsstrategier för respondenter presenteras under bilaga 1.

Tabell 8. Problemfokuserade hanteringsstrategier

Frågor 31. Det är viktigt att fokusera på att lösa problem 33. Det är viktigt med flera perspektiv på ett problem 35. Jag gör mitt yttersta för att lösa problem

36. Jag försöker hitta olika lösningar på ett problem 38. Jag litar på min instinkt/intuition när jag löser problem 40. Det är viktigt för mig att ha kontroll över situationer

41. Nya färdigheter och kunskap är väsentligt för att lösa problem 43. Det är viktigt att acceptera problem och lösa dem därefter Avser att mäta Frågorna avser att mäta i vilket avseende respondenten använder

sig av problemfokuserade hanteringsstrategier när hen löser stressrelaterade problem.

Teori Problemfokuserade hanteringsstrategier liknas med att individer; Försöker lära sig nya saker för att hantera ett problem,

hanteringsstrategin är därav strategisk och individen söker

lösningar med problemet i fokus (Lazarus & Folkman, 1984; Chen et al, 2018; Kelso et al. 2005.).

Tabell 9. Känslomässiga hanteringsstrategier

Frågor 29. Det är viktigt att påtala misstag som görs

30. Det är viktigt att individer tar ansvar för sina misstag 32. Jag använder träning för att hantera stress

34. Jag har ältat över problem som jag inte kunnat lösa 37. Det är viktigt för mig att få att prata med andra om mina problem på arbetsplatsen

39. Det är viktigt att knyta starka band till andra

42. Det är viktigt för mig att erbjuda andra känslomässigt stöd vid arbetsrelaterade problem

44. Jag agerar på impuls när ett problem uppstår

Avser att mäta Frågorna avser att mäta i vilken grad respondenterna använder sig av känslomässiga hanteringsstrategier för att lösa stressrelaterade problem.

Teori Känslomässighantering innebär att individen förlitar sig på att problem löser sig med kontakt och stöd av andra.

känslomässighantering fungerar även med att skapa utlopp för känslor och anklaga andra samt sig själv. (Chen et al 2018).

3.3

Enkät

En enkät kan antingen bestå av öppna eller slutna frågor beroende på den problemformulering forskaren utgår ifrån (Ejlertsson, 2014). För föreliggande studie valde författaren slutna frågor vilket är i linje med studiens problemformulering. Materialet från slutna frågor gör det möjligt att statistiskt bearbeta data och analysera svaren från ett urval respondenter. (Hansagi & Allebeck, 1994; Eliasson, 2010)

Vid utformningen av ett enkätformulär finns det flera faktorer forskaren bör ha i åtanke. En enkät bör inte vara för lång, för att undvika trötthet hos respondenten, samtidigt ska den vara så pass omfattande att den besvarar forskarens problemområde (Eliasson, 2010). Enkäten i denna uppsats tog i genomsnitt sju minuter att genomföra beräknat utifrån pilotstudien (se avsnitt 3.4). Trost (2012) menar att ett enkätformulär som tar längre tid än 15 minuter innebär att

respondenter kan uppleva enkättrötthet och börjar kryssa i svar utan tänka, vilket gör att studien får en sämre validitet.

Att använda frågor som kvalitetstestats av tidigare forskning menar Ejlertsson (2014) är till fördel för en undersöknings kvalitet. För denna uppsats var frågorna formulerade efter påståenden med svarsalternativ som följde en sexgradig Likertskala. Frågor formulerade efter påståenden är vanligt förekommande när forskaren vill undersöka fenomen som berör känslor eller åsikter. Påståenden bör utgå ifrån något positivt eller negativt för att respondenten skall kunna utrycka en åsikt (Jacobsen, 2017). En Likertskala ber respondenten att ta ställning till påståenden genom att placera sig mellan två gränser som kan tolkas vid motpoler (Ejlertsson, 2014; Hansagi & Allebeck, 1994). Enkätfrågor som berörde hanteringsstrategier justerades i antal från originalet för att undvika enkättrötthet hos respondenten.

3.4

Pilotstudie

Enkäten för såväl pilotstudien som den slutliga studien framställdes i tjänsten Survey Gizmo som är en webbsida där det går att framställa enkätformulär med möjligheten att extrahera data till Excel-filer. Ett enkätformulär som innehåller brister kan ha stor inverkan på en

undersöknings precision, därför kan en pilotundersökning genomföras för att minska eventuella risker (Eliasson, 2010). Syftet med en pilotstudie är att undersöka hur respondenter reagerar på forskarens frågor och om de tolkas lika. Om inte så är fallet kan enkäten vara felkonstruerad och syftet med enkäten kan gå förlorad. Pilotstudien medför därför att frågor kan konstrueras om och revideras inför den slutgiltiga enkäten. (Ejlertsson, 2014)

Pilotstudien skickades till tio blivande produktionsledare eftersom det var en grupp vars arbetsuppgifter kan liknas med en projektledare. Respondenterna av pilotstudien fick möjlighet att återkomma med feedback om hur enkäten kunde förbättras. Bland annat blev frågor

omformulerade för bättre förståelse. Rubriktexter förtydligades för att respondenterna i den slutgiltiga enkäten skulle få en bättre förutsättning att svara på frågorna. En reviderad enkät utifrån svaren av pilotstudien skickades sedan ut via mail till män och kvinnor med yrkesrollen projektledare.

3.5

Urval och bortfall

För att få en bild av en population krävs det att forskaren undersöker alla inom en specifik grupp av människor. Dock är det i många fall omöjligt att undersöka alla och därav bör ett

representativt urval göras (Jacobsen, 2017). Grunden till ett urval för en undersökning kan göras genom en urvalsram vilket liknas med en förteckning över alla individer i den grupp som ska

två huvudsakliga urvalsprocedurerna är slumpmässiga och icke-slumpmässiga urval. Om forskaren väljer att genomföra en icke-slumpmässig urvalsprocedur kan inte slutsatsen generaliseras eftersom den enbart speglar en specifik del av urvalsramen. Medan en

slumpmässig urvalsprocedur innebär att varje individ inom samma urvalsram har lika möjlighet att hamna i det primära urvalet och därav kan en population generaliseras (Lantz, 2014). Om forskaren låter andra faktorer än slumpen påverka urvalet så finns möjligheten att urvalet av populationen som undersöks blir icke-representativt (Barrmark & Djurfeldt, 2015). Jacobsen (2017) förklarar att när enheter från urvalet inte deltar i forskarens undersökning kallas det för bortfall. Ett större bortfall i en undersökning indikerar att studiens generaliserbarhet kan bli felaktig i förhållande till populationen (Ejlertsson, 2014; Bryman, 2011). Generaliserbarheten för en studie är även beroende av storleken på forskarens urval, ett större urval innebär att en generalisering för urvalet är mer representativ än ett urval med få respondenter.

Populationen som undersöktes i denna uppsats var projektledare inom mediebranschen. För att få ett urval av projektledare så användes en urvalsram. Urvalsramen i uppsatsen var att söka upp företag som passade in efter studiens syfte ”projektledare inom mediebranschen”. På sökmotorn Google söktes det på bland annat söktermerna; Kommunikationsbyrå, reklambyrå och webbyrå. Att använda Google för att välja ut urvalet ger inte ett totalt urval eftersom sökresultat

presenteras utefter popularitet och antalet sökningar. Då det inte gick att lokalisera samtliga projektledare på samtliga företag inom mediebranschen i Sverige för att kunna genomföra ett slumpmässigt urval på ett tids- och kostnadseffektivt sätt var tanken på generaliserbarhet tvungen att överges.

Därefter besöktes respektive företags webbplats som dök upp på sökresultatet och företag som inte hade projektledare sållades bort. Därefter sågs anställda över för att lokalisera projektledare och deras email-adresser. Denna process genomfördes på 56 företag inom mediabranschen. Företagssidor där enskilda projektledare inte presenterades, kontaktades via telefon för att få fram kontaktinformation. Urvalsramen i föreliggande uppsats blev därmed framställd genom ett typiskt urval, som innebär att författaren valde respondenter utefter vad han ansåg vara typiska egenskaper som speglade populationen. Det typiska urvalet är icke-slumpmässigt och därav som tidigare nämnt kan inte resultatet generaliseras för populationen (Lantz, 2014).

Urvalet utifrån urvalsramen resulterade i 146 individuella projektledare. Projektledarna blev kontaktade genom individuellt utformade e-mailutskick, för att säkerställa att medverkande inte hade möjlighet att se andra deltagare i undersökningen. Av urvalet på 146 besvarade 47

bortfall (Barmark & Djurfeldt, 2015). Det resulterade i totalt 38 fullbordade enkätsvar. Jacobsens (2017) menar att vid beräkning av bortfall kan forskaren beräkna den totala svarsprocenten för att få fram både svar och bortfall. Svarsprocenten i denna studie var 26% därav var det totala beräknade bortfallet 74%, uträkningen är baserad på urvalet av 146

individuella projektledare. Ett vanligt förekommande bortfall menar Trost (2012) är mellan 25– 50% för enkätundersökningar därav sågs de eventuella anledningarna till bortfallet över.

3.6

Metod för analys

Bryman (2011) förklarar att det finns olika typer av variabler. I denna studie har variablerna ordinala och dikotoma använts för att omvandla svarsalternativ till mätbara siffor. Den ordinala variabeln innebär att svarsalternativ kan rangordnas utifrån en skala där skalstegen inte är desamma över hela skalan, exempelvis från ”väldigt sällan” till ”väldigt ofta”. Den dikotoma variabeln har endast två möjliga kategorier och är vanligt förekommande vid svarsalternativ som exempelvis man och kvinna. Den kvantitativa forskningsmetoden har flera verktyg för att analysera data. Olika sambandsanalyser lämpar sig beroende på typ av variabler som ingår. Enligt Geoff Norman (2010) studie är det möjligt att beräkna medelvärden med Likertskalor, utan att forskaren ska behöva oroa sig för felaktiga beräkningar. Norman har i sin studie analyserat flera kvantitativa studier och kommit fram till att beräkningarna är riktiga, även om det finns en oenighet inom forskning. En av de vanligare metoderna för att presentera samband är korrelationsmatriser (Barmark & Djurfeldt, 2015). Föreliggande studie har använt en bivariat sambandsanalys för att tolka resultatet som sedan presenterats i korrelationsmatriser. Den bivariata analysen är en analysmetod som används för att utröna statistiska samvariationer mellan olika variabler. En samvariation är ett mått som innebär att två variabler har systematiska likheter (Jacobsen, 2017; Djurfeldt et al., 2010). För att visa att det finns ett samband mellan två variabler så måste variablerna korrelera. Genom ett sambandsmått går det att utröna huruvida det finns en korrelation mellan två variabler och i så fall hur stark denna är (Barmark & Djurfeldt, 2015).

Ett vanligt sambandsmått är Pearsons r, värdet varierar mellan -1 och 1 och anger hur nära observationerna ligger regressionslinjen, det vill säga hur starkt sambandet är. Värden nära -1 eller 1 innebär att sambandet är starkt, medan värden nära 0 indikerar ett svagare samband. Utöver att identifiera eventuellt samband och dess styrka kan också Pearsons r-värdet

signifikanstestas med ett t-test, t-test utförs för att se om det existerar någon skillnad mellan två enheter där en standardavvikelse saknas. För signifikanstestet sätts ett p-värde till 0,05, vilket

populationen. (Barmark & Djurfeldt, 2015) I tabellerna 12–16 visas signifikans på denna nivå med en asterisk *.

Analysen för denna uppsats har skett genom att använda analysverktyget SPSS. Genom SPSS analyserades enkätsvaren efter en sambandsanalys. SPSS medförde att Pearson’s r korrelationer kunde utvinnas, dessa har ställts upp i korrelationsmatriser (se tabeller 12–16).

3.7

Etiska överväganden

För att ta reda på mer om den värld vi lever i behöver forskare ibland utföra studier på

människor och samhällen. För att forskare inte ska utföra undersökningar som har som avsikt att skada andra människor har lagar och regler blivit uppsatta. (Carlsson, 1990) Lagarna och regler är till för att skydda människor från etiska övertramp och har därmed blivit benämnda som forskningsetiska principer vilka delas upp efter; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, u.å)

Informationskravet har som syfte att skydda eventuella respondenter från att delta i en undersökning de inte vill vara delaktiga i. Forskaren har därav en skyldighet att informera berörda om studiens syfte och förklara villkoren för ett deltagande. Fortsättningsvis ska en undersökning inte vara tvingande utan snarare presenteras som frivillig med möjlighet att avbrytas när respondenten behagar. För att deltagande i studien ska vara medvetna om det ska information om deltagandet presenteras muntligt eller skriftligt. (Vetenskapsrådet, u.å) Utskicket av föreliggande uppsats enkätundersökning fastställde i följebrevet vilket

undersökningens syfte var och presenterade med korta beskrivningar bakomliggande teoretiska termer. Denna uppsats har därför haft informationskravet i åtanke vid utformningen av

undersökningen.

Samtyckeskravet innebär att respondent ska lämna samtycke i samband med deltagande i undersökningar. Ett samtycke visar på att deltagare självmant beslutat sig för att delta i undersökningen och är medveten om den information hen lämnar över. (Vetenskapsrådet, u.å) Samtycket i denna uppsats gavs i samband med besvarandet och inskickandet av enkät, respondenter hade valmöjligheten att självmant avstå från att svara och försågs med e-mail till författaren med möjlighet att avstå från fortsatta påminnelser.

Den tredje forskningsetiska principen benämns som konfidentialitetskravet och innebär att alla uppgifter som respondenter lämnar, skall behandlas på sådant sätt att utomstående inte ska kunna ta del av dem. Vidare skall forskaren beakta att information om individer ska vara

konfidentiell och att det inte ska gå att identifiera individer utifrån materialet. (Vetenskapsrådet, u.å) Vid utformandet av enkäten va konfidentialitetskravet i åtanke. Respondenterna gavs inte möjlighet att identifiera sig eller sin arbetsplats vid besvarande av enkäten, för att säkerställa att såväl respondenter som deras nuvarande arbetsplats skulle förbli anonyma. Fortsättningsvis förtydligades att allt material skulle presenteras i siffror och att enskilda svar inte skulle återges, därmed beaktas konfidentialitetskravet. Dock gavs möjligheten för respondenter att avregistrera sig för fortsatt påminnelse, eftersom det inte fanns möjlighet att se vilka som hade besvarat enkäterna. Respondenter vid avregistreringen blev inte längre anonyma, men detta var inget problem eftersom de inte besvarat enkäten.

Den sista forskningsprincipen benämns som nyttjandekravet och innebär att alla insamlade data om enskilda personer endast får användas i forskningssyfte. Det vill säga materialet får inte användas i kommersiella syften, exempelvis marknadsföring av produkter. I denna uppsats är all tillhandahållen information endast tillgänglig för uppsatsens forskare genom lösenordskyddad webbplats och dator.

3.8

Metoddiskussion

Validitet och reliabilitet är två begrepp en forskare eftersträvar när en undersökning genomförs. Validitet innebär att en undersökning verkligen mäter det den ska och om forskningsfrågan blir belyst i undersökningen. Reliabilitet enkelt beskrivet avser att en undersökning är pålitlig och går att reproducera i andra sammanhang. (Bryman, 2011; Eliasson 2014; Justesen & Mik-Meyer, 2011) Att uppfylla validitet i en enkät innebär att frågor behöver bearbetas, bearbetningen är väsentlig och påbörjas i en operationalisering av den föreliggande

problemformuleringen. Processen att operationalisera medför att frågor blir kopplade till teori, därav går det att se vad varje enskild fråga avser att mäta. (Jacobsen, 2017) Enligt Ejlertsson (2014) används en pilotstudie i syfte att försäkra forskaren om att en enkätundersökning besvarar det som studeras. Föreliggande enkäts första utformning bestod av 63 frågor som blev nedkortade till 43 efter att pilotstudien visat att respondenter ansåg enkäten var för lång med en genomsnittlig svarstid på 14 minuter, dock kunde enkätformuläret kanske fortfarande betraktas som lång i respondentens ögon eftersom det är upp till vad individen anser. Jacobsen (2017) förklarar att långa enkäter medför ett större bortfall på grund av dess komplexitet. Jacobsen fortsätter med att risken att anonymitet inte fullföljs kan även vara en risk för bortfall. Dock har denna studies anonymitet förklarats i följebrevet (se bilaga 2), all information är konfidentiell men det kan fortfarande vara känsligt eftersom studien har undersökt projektledare på

individer eller företag. Enkäter bör inte ha ledande frågor utan skall framställas som neutrala fördelaktigt med motpoler negativt/positivt eftersom forskaren inte vill ha vinklade svar

(Ejlertsson, 2014). Vilket enkäten i fråga tillsynes inte tog i beaktning, eftersom den utgick ifrån enkätformuläret av Ragu-Nathan et al. (2008) och därav gjordes inte några markanta

omformuleringar av frågorna för att bevara en redan kvalitetssäkrad studies enkätformulär som stärker studiens validitet. Dock framgick det kritik från respondenter att en del av frågorna om technostress-skapare framstod som vinklade utifrån de ordval som fanns för att beskriva påståenden exempelvis tvingas, offra och invaderat vilket påverkar studien negativt och medförde att validiteten för studien kan ifrågasättas. Även frågorna av Yancura et al. (2006) som avsåg hanteringsstrategier blev kritiserade av respondenter på grund av att de ansågs vara frågor om olika saker. Detta kan bero på att den översättning som genomfördes av författaren från engelska till svenska kan ha lett till att frågor blivit feltolkade och lett till en annan betoning än vad det ursprungliga formuläret uppgav. Å andra sidan ska frågor formulerade på det egna språket minska risken för misstolkning av frågor som författaren tog i beaktande (Trost, 2012). Som tidigare nämnts, eftersträvar forskning att generalisera slutsatserna för en population eller urval. Urvalet i föreliggande studie hade ett internt bortfall på 74% som Barmark och Djurfeldt (2015) menar är ett stort problem eftersom bortfall över 50% visar att studiens generaliserbarhet från ett urval kan ifrågasättas. Samtidigt menar Bryman (2011) att en svarsfrekvens på minst 30 respondenter beroende på urvalet storlek gör att en generalisering är genomförbar. Dock menar Ejlertsson (2014) att en studies validitet och reliabilitet inte är relevant om det inte går att generalisera urvalet ifrån den population forskaren undersöker. Författaren för studien är

medveten om att resultatet av studien ej kan generaliseras på grund av att det typiska urvalet, det typiska urvalet innebär att författaren subjektivt valde ut urvalsramen vilket kan ha lett till en skev bild av hur verkligheten ser ut. Även fördelningen mellan män och kvinnor blev påverkad av det typiska urvalet som lett till fördelningen att 59% kvinnor och 41% män besvarat enkäten, som möjligtvis inte ger en rättvis bild av hur projektledare i mediebranschen ser ut. Dock anser författaren utifrån de signifikanta korrelationerna i resultatet att data ändå bör presenteras i förhoppning om att fortsatt forskning inom technostress och hanteringsstrategier tillkommer.

3.8.1

Metoddiskussion för analys

Föreliggande uppsats har som tidigare nämnt använt en bivariat sambandsanalys för att tolka enkäterna. Den bivariata analysen har den fördelen att två variabler kan analyseras sinsemellan (Jacobsen 2017). För denna uppsats vars frågeställningar är att är hitta samband mellan kön och technostress samt hanteringsstrategier ansågs därför den bivariata analysen lämplig då den

behandlar flera variabler. Föreliggande uppsats har använt ordinalvariabler och diktoma

variabler i den bivariata analysen. Om varje technostress-skapare skulle behandlats enskilt hade den univariata analysen varit lämplig eftersom den kräver att endast en sort av variabler

används. Därav går studien miste om att undersöka huruvida Tarafadars et al. (2007) operationalisering av begreppet technostress faktiskt mäter det den avser. En lämplig

analysmetod för att undersöka operationaliseringen är en faktoranalys. Genom en faktoranalys kan forskaren undersöka hur det teoretiska materialet har verkligen mätt den det avser att mäta (Barmark & Djurfeldt, 2015) Vid första anblick hade forskaren för föreliggande uppsats en tanke om att undersöka det teoretiska materialet utifrån en faktoranalys. Dock på grund av den låga svarsfrekvensen beslöts det att endast fokusera på den bivarata sambandsanalysen,

eftersom genomförandet av en faktoranalys med så få svar inte hade gett ett tillförlitligt resultat. Genom att fokusera på den bivariata sambandsanalysen försökte författaren av studien

säkerställa att uppsatsens frågeställningar blev besvarade.

Trots att urvalet inte utgörs av ett slumpmässigt urval och att resultaten då inte kan beräknas för hela populationen genomförs undersökning och redovisning av samband och deras eventuella statistiska signifikans. Detta görs för att kunna genomföra samtliga delar av en kvantitativ studie.

4

Resultat och Analys

Inledningsvis presenteras svaren från enkätsvaren som avser den demografiska data. Vidare presenteras en bild av medelvärdet för hur projektledare har besvarat technostress-skapare oavsett kön. Sedan analyseras enkätsvaren utifrån en bivariat analys, vilket har kategoriserats efter; technostress-skapare samt kön, känslomässiga hanteringsstrategier samt kön,

problemfokuserade hanteringsstrategier samt kön och technostress-skapare samt hanteringsstrategier.

4.1

Demografiska data

Tabell 10 visar kontrollfrågorna som avgjorde om respondenternas svar var relevanta för studiens syfte. Under tabell 11 visas den demografiska data av respondenter som besvarade enkäter. Av demografisk data kommer endast kön att analyseras i förhållande till technostress-skapare och hanteringsstrategier. Övriga demografiska data som ålder och arbetslivserfarenhet efterfrågades för att säkerställa att urvalet representerar olika åldersgrupper och

arbetserfarenheter. Tabell 10. Kontrollfrågor Procent Mediebranschen Ja 96% Nej 4% Projektledare Ja 96% Nej 4%

Tabell 11. Demografisk data Ålder 18–29 år 39% 30–39 år 20% 40–49 år 27% 50–59 år 12% 60–69 år 2% Arbetserfarenhet 1–5 år 39% 6–11 24% 12–17 10% 18–23 17% 24–29 10% Kön Man 59% Kvinna 41%

4.2

Medelvärde för technostress-skapare och

projektledare

I figur 1 presenteras en beräkning av medelvärden för respektive fråga om technostress-skapare och dess förhållande till projektledare inom mediebranschen utan någon förhållning till kön. Vad som går att utvinna från figur 1 är att projektledare under fråga 6 (Tekniken får mig att arbeta i ett snabbare tempo än vad jag hade gjort utan) som behandlar techno-belastning hade det högsta medelvärdet (5,12) vilket innebär att projektledare svarade med högre värden i förhållande till alla andra frågor i enkäten. Det höga värdet tyder på att medieteknik upplevs ha påverkat arbetstempot för merparten respondenter. Resterande medelvärden under kategorin belastning hade också relativt höga värden i förhållande till kategorierna techno-komplexitet och techno-osäkerhet, vilket tyder på att techno-belastning upplevs av flertalet respondenter. Fråga 12 (Tekniken gör att jag tvingas vara i kontakt med min arbetsplats även under semestern) som behandlar techno-invasion hade det näst högsta medelvärdet (4,97) vilket innebär att projektledare svarat med högre värden för denna fråga, vilket i sin tur tyder på att många respondenter upplever techno-invasion när det gäller kontakt med arbetsplatsen under ledighet. Intressant att poängtera är att under kategorin techno-invasion var fråga 12 den enda med ett högre värde i förhållande till andra frågor i den kategorin. Resterande värden i kategorin

att samtliga projektledare angett låga värden under kategorin techno-invasion. Frågor under kategorierna techno-komplexitet och techno-otrygghet hade alla gemensamt låga medelvärden vilket innebär att projektledare som deltagit i studien inte ansett sig uppleva någon av de två technostress-skaparna. Frågan med lägst medelvärde (1,26) återfanns i kategorin techno-osäkerhet och avsåg fråga 23 (Jag delar inte med mig av teknisk kunskap till mina kollegor eftersom jag är rädd att bli utbytt), vilket tyder på att flertalet projektledare inte ser något problem med att dela med sig av teknikkunskapen. Kategorin med högst medelvärde (beräknat för samtliga frågor inom kategorin) var techno-otrygghet vilken utgjordes av frågorna 25 till 28. Frågorna 25 (Tekniken som vi använder på arbetsplatsen utvecklas och förändras ständigt) och 26 (Datormjukvaran i vår organisation förändras hela tiden) hade båda ett medelvärde över 4. Detta innebär att projektledare instämmer med påståenden om att respondenternas omgivning på arbetsplatsen förändras regelbundet. Resterande frågor under kategorin techno-otrygghet 27 (Datorhårdvaran i vår organisation förändras hela tiden) och 28 (Datorernas nätverk förändras hela tiden) hade ett lägre medelvärde på (3,17) respektive (2,63).

Figur 1. Medelvärden av enkätsvar från projektledare. Y-axeln avser Likertskalan. De gröna

staplarna visar resultatet för techno-belastning, de gula staplarna visar resultatet för techno-invasion, de röda staplarna visar techno-komplexitet, de orange staplarna visar techno-otrygghet och de blå staplarna visar resultatet för techno-osäkerhet.

0 1 2 3 4 5 6 Fr åg a 6 Fr åg a 7 Fr åg a 8 Fr åg a 9 Fr åg a 10 Fr åg a 11 Fr åg a 12 Fr åg a 13 Fr åg a 14 Fr åg a 15 Fr åg a 16 Fr åg a 17 Fr åg a 18 Fr åg a 19 Fr åg a 20 Fr åg a 21 Fr åg a 22 Fr åg a 23 Fr åg a 24 Fr åg a 25 Fr åg a 26 Fr åg a 27 Fr åg a 28

4.3

Sambandsanalys av technostress-skapare och

kön

Svaren på frågorna om technostress-skapare för respektive kategori belastning, techno-invasion, techno-komplexitet, techno-otrygghet och techno-osäkerhet har analyserats i

förhållande till kön i programmet SPSS. Kön har satts till dikotoma värden där 0 avser man och 1 avser kvinna. Värden som visar en positiv korrelation innebär att kvinnor har angett högre värden på frågor kring respektive technostress-skapare, en negativ korrelation avser att män har angett ett högre värde än kvinnor. Tabell 12 visar att det finns en medelstark signifikant negativ korrelation mellan kön och techno-osäkerhet (-,319*). Siffran anger att män angett högre värden för frågorna om techno-osäkerhet än kvinnor. Sambandet tyder på att män har en starkare upplevelse av techno-osäkerhet jämfört med kvinnorna i studien. Det enda statistiskt

signifikanta sambandet som går att dra en slutsats för urvalet är techno-osäkerhet. Med tanke på studiens urval är det tveksamt om några slutsatser kan dras i förhållande till populationen, trots det är det relevant att genomföra beräkningen och redovisa resultaten i denna kandidatuppsats. Övriga kategorier av techno-skapare; techno-belastning, techno-invasion, techno-komplexitet och techno-otrygghet visar inte på några signifikanta samband till kön.

Tabell 12. Korrelationsmatris mellan kön och Technostress-skapare

Belastning Invasion Komplexitet Otrygghet Osäkerhet Kön Pearson’s r

korrelation

-,203 ,151 ,048 ,110 -,319*

* avser att det med 95% säkerhet finns ett samband i populationen

4.4

Kvinnor och män i förhållande till

känslomässiga hanteringsstrategier

Tabell 13 visar sambandsanalysen mellan känslomässiga hanteringsstrategier och kön. Svaren på frågorna om känslomässiga hanteringsstrategier har likt technostress-skapare analyserats med SPSS.

I tabell 13 kan ses att det finns tre frågor (fråga 30, 37 och 42) som har statistiskt säkerställda samband. Övriga samband är inte statistiskt säkerställda. Det finns en stark negativ korrelation mellan fråga 30 (Det är viktigt att individer tar ansvar för sina misstag) och kön (-,334*). Sambandet anger att män har i större utsträckning än kvinnor angett högre värden, vilket tyder