Utifrån resultatet framgår det ett signifikant samband mellan problemfokuserade hanteringsstrategier och kön. Män har angivit högre värden på frågan Det är viktigt att acceptera problem och lösa dem därefter. Enligt Love (2007) som undersökte
hanteringsstrategier bland män inom IT framgick det att dessa var mer benägna att använda sig av problemfokuserade hanteringsstrategier än känslomässiga. Även om Loves studie endast undersökte män, så går det fortfarande att se likheter med att arbeta inom IT och vara en projektledare inom mediabranschen i den mån att de båda yrkesrollerna verkar under tekniska förutsättningar som möjligtvis påverkar vilka technostress-skapare projektledarna använder, men även hur valet av hanteringsstrategier ser ut. Då det endast var en fråga som gav något säkerställt samband, kan inte någon slutsats dras om att män inom mediabranschen med yrket projektledare är mer benägna att använda problemfokuserade hanteringsstrategier än
känslomässiga hanteringsstrategier.
Enligt Lazarus och Folkman (1984) innebär den problemfokuserade hanteringsstrategin att individen är strategisk och genomför genomtänkta beslut för att hantera stress. Denna typ av hanteringsstrategi hade enligt Söderlunds (2005) beskrivning av projektledaren som
organiserad, varit en fördelaktig hanteringsstrategi för projektledaren. Å andra sidan visade resultatet endast ett signifikant samband mellan kön och problemfokuserad hanteringsstrategi där män angav i högre utsträckning ansågs viktigt att acceptera problem och lösa dem därefter. Utifrån vad teorin säger (Folkman 1984; Söderlund 2005) så hade den problemfokuserade hanteringsstrategin varit lämplig för projektledare oavsett kön, eftersom hanteringsstrategin avser att hantera problem strategiskt genom att organisera och styra i detta fall projekt, åt rätt riktning. Dock eftersom resultatet endast visat ett signifikant samband till kön är det svårt att dra slutsatsen för denna studie att kön skulle ha någon betydelse vid val av problemfokuserad hanteringsstrategi. Studien avsåg endast att identifiera skillnader mellan kön och inte att utröna vilken hanteringsstrategi som var vanligast för hela urvalsgruppen.
5.4
Hanteringsstrategier och sambandet till
technostress
Som tidigare nämnt under ”technostress-skapare i förhållande till män och kvinnor” visade resultatet att män i större utsträckning än kvinnor har svarat att de upplever att tekniken på arbetsplatsen är svår att förstå. Samtidigt visade resultatet flera signifikanta samband mellan kön och den känslomässiga hanteringsstrategin, där män i projektledarrollen ansåg sig använda känslomässiga hanteringsstrategier. Detta är motsägelsefullt eftersom hanteringsstrategier avser att hantera och minska stress (Lazarus & Folkman, 1984) Samtidigt så är det endast män som angett att de upplever någon av technostress-skaparna, även om kvinnorna var mer benägna att använda känslomässiga hanteringsstrategier. Å andra sidan menar Love (2007) att den
känslomässiga hanteringsstrategin inte är lika effektiv som den problemfokuserade och med tanke på att resultatet visade att män ansåg sig använda den känslomässiga hanteringsstrategin, kan det vara orsaken till att män upplevde techno-osäkerhet utifrån det två signifikanta
sambanden till kön. Fortsättningsvis menar Lin et al. (2010) att ett ineffektivt förhållningssätt till hanteringsstrategier leder till ökad stress. Dock visade resultatet att kvinnor var mer benägna att använda den känslomässiga hanteringsstrategin, samtidigt som kvinnor inte upplevde någon form av technostress-skapare. Därav kan det göras en antydan om att valet av hanteringsstrategi i det långa loppet inte direkt påverkar huruvida en individ upplever, stress vilket inte instämmer med Lin et al. (2010) studie om att en ineffektiv förhållning till hanteringsstrategier leder till stress.
Av resultatet framgår det att det finns signifikanta samband mellan de två hanteringsstrategierna och techno-invasion. Dessa samband är inte kopplade till kön utan snarare hur samtliga
respondenter i urvalet oavsett kön besvarat hanteringsstrategier och technostress-skaparna. Techno-invasion som tidigare nämnt benämner Ragu-Nathan et al. (2008) efter att en användare ständigt är uppkollad mot medieteknik. Och hen känner ett krav på att alltid vara uppkopplad. Hur dessa signifikanta samband uppstått mellan hanteringsstrategier och techno-invasion kan bero på att techno-invasion är individuellt baserat eftersom det avser ens personliga bruk av medieteknik och sträcker sig utanför arbetsplatsen till skillnad från techno-osäkerhet som avser till största del organisatoriska moment. Enligt Erik och Ursin (1984) är även hanteringsstrategier individuellt baserade på så sätt att de kan tillämpas utanför arbetsplatsen och behöver inte vara förknippade till något organisatoriskt moment. Å andra sidan kan det vara så att de signifikanta sambanden mellan hanteringsstrategierna och techno-invasion beror på att det endast är techno- invasion vilket är den kategori av technostress-skapare som kräver hanteringsstrategier eftersom
antyder är att techno-invasion som avser medieteknikens uppkoppling till använder utanför arbetet bemöts av hanteringsstrategier i större grad än andra technostress-skapare för att det är en hanteringsstrategi som lämpar sig utanför organisationen. Användaren kan uppmana sig själv att använda en hanteringsstrategi eftersom det inte finns några medietekniska krav på
6
Slutsats
Hur upplevs technostress av män och kvinnor i projektledarrollen inom mediebranschen utifrån technostress-skapare? Föreliggande studie instämde till viss del med tidigare forskning om att män upplever en högre grad technostress på grund av ett signifikant samband. Dock visade fyra av fem technostress-skapare inga samband till kön och därav undikerar denna studie likt Todman och Lawrensons (1992) forskning, att det sannolikt inte existerar något samband mellan technostress och kön. Studien antyder snarare att upplevelsen av technostress möjligtvis har ett samband med en individs yrkesroll. Denna studie påpekar även att tidigare erfarenheter av medietekniska verktyg medför att individen inte upplever technostress i samma utsträckning som de utan medieteknisk erfarenhet.
Hur hanterar projektledare inom mediebranschen technostress genom hanteringsstrategier samt vilka hanteringsstrategier tillämpas av män och kvinnor inom yrket projektledare? Resultatet visar att känslomässiga hanteringsstrategier är förekommande bland projektledare inom
mediebranschen oavsett kön, men att män i större utsträckning än kvinnor använde sig av dessa för att hantera stress. Studiens resultat instämmer således inte med tidigare forskning. Studien antyder dock att valet att använda sig av en känslomässig hanteringsstrategi kan bero på en individs sociala förmågor, men kräver fortsatt forskning för att fastställa. Problemfokuserade hanteringsstrategin är också förekommande bland projektledare dock endast bland män, men på grund av det låga antalet signifikanta samband mellan kön och hanteringsstrategier går det inte att fastslå att hanteringsstrategier har något samband till kön.
Resultatet visade att män i viss mån använde båda hanteringsstrategierna som avser att minska stress samtidigt som män också upplevde en av fem technostress-skapare. Vilket kan betyda att hanteringsstrategierna som män anger att de använt, inte har påverkat upplevelsen av
technostress och därför finns det en möjlighet att hanteringsstrategierna inte lämpar sig för att motverka technostress. Därför kan hanteringsstrategier ifrågasättas som ett verktyg för att motverka stress eftersom kvinnor inte upplevde någon technostress trots att de inte angav sig använda någon av hanteringsstrategierna. Därav ifrågasätter denna studien tidigare forskning om att ett ineffektivt förhållande till hanteringsstrategier leder till stress. Avslutningsvis fanns det ett signifikant samband mellan känslomässiga, problemfokuserade hanteringsstrategier och techno-invasion. Studien antyder att det signifikanta sambandet kan bero på att techno-invasion sker utanför arbetsplatsen vilket gör att individbaserade hanteringsstrategier är lättare att tillämpa.