Förslag till vidare forskning

Ett faktum som vi kan konstatera är att det finns många kunskapsluckor generellt inom forskningen om vuxenutbildningen. Den forskningen som finns tillgänglig kring vuxen- utbildningen, belyser det livslånga lärandet utifrån arbetsmarknadens efterfrågan och behov ur ett politiskt och ekonomiskt perspektiv, där syftet är att göra människor anställningsbara. Lärarutbildningen som erbjuds vid svenska lärosäten saknar inriktning mot vuxnas lärande, vilket är något som vi uppmärksammat, då lärarstudenter oftast förlägger sin verksamhets- förlagda utbildning inom ungdomsskolan. Högskolor och universitet har därmed inga naturliga och systematiserade kontaktytor med vuxenutbildningens verksamheter Komvux och Lärvux. Med anledning av detta finner vi att vuxenlärandet är ett område som behöver utforskas vidare, i synnerhet vuxnas lärande i förhållande till vuxna elever som har intellektuell funktions- nedsättning. Det skulle därför vara både relevant och intressant att genomföra kvalitativ praktiknära forskning, för att belysa hur vuxna elever med intellektuell funktionsnedsättning, upplever sin studiesituation.

51

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Upplaga 2. Stockholm: Natur och kultur. Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur. Bowman, S., & Plourde, L. (2012). Andragogy for teen and young adult learners with

intellectual disabilities: learning, independence, and best practices.(Report). Education, 132(4), 789–798.

Dahlstedt, M., Sandberg, F., Fejes, A., & Olson, M. (2018). Dissonant futures: Occupational trajectories, gender and class in contemporary municipal adult education in Sweden.

Journal of Education and Work, 31(1), 16-27. doi:10.1080/13639080.2017.1400661

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dent, A. L., & Koenka, A. C. (2015). The relation between self-regulated learning and academic achievement across childhood and adolescence: A meta-analysis. Educational

Psychology Review, 28(3), 425-474. doi:10.1007/s10648-015-9320-8

Fejes, A., Olson, M., Rahm, L., Dahlstedt, M., & Sandberg, F. (2018). Individualisation in swedish adult education and the shaping of neo-liberal subjectivities. Scandinavian

Journal of Educational Research, 62(3), 461-473. doi:10.1080/00313831.2016.1258666

Fejes, A. (2010). Discourses on employability: constituting the responsible citizen. Studies in

Continuing Education, 32(2), 89–102. https://doi.org/10.1080/0158037X.2010.488353

Fejes, A. (2006). The planetspeak discourse of lifelong learning in Sweden: what is an educable adult? Journal of Education Policy, 21(6), 697–716.

https://doi.org/10.1080/02680930600969266

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys: (s. 13-43). Upplaga 2. Stockholm: Liber. Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I C. Nilholm & E. Björck-

Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om

forskningsområdet och forskningsfronterna: (s. 17-35). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Granlund, M., & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. I L. Söderman & S. Antonson (Red.), Nya Omsorgsboken: (s. 12-19). Upplaga 5. Malmö: Liber.

52

Grobler, H., & Wessels, S. (2020). Hear Their Voices: Self-configuration Experiences of Learners with Mild Learning Difficulties within the Learner-Teacher

Relationship. International Journal of Disability, Development and Education, 67(3), 243– 262. https://doi.org/10.1080/1034912X.2018.1499878

Hammar Chiriac, E., & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer: teori och praktik. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, A. (2007). Lärares pedagogiska arbete inom den kommunala vuxenutbildningen. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Hård af Segerstad, H., Klasson, A. & Tebelius, U. (2007). Vuxenpedagogik: att iscensätta

vuxnas lärande. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsson, K. & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande – för

utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Jennings, P., & Greenberg, M. (2009). The Prosocial Classroom: Teacher Social and Emotional Competence in Relation to Student and Classroom Outcomes. Review of

Educational Research, 79(1), 491–525. https://doi.org/10.3102/0034654308325693

Johansson, K. & Salin, S. (2006). Formell vuxenutbildning: utveckling och förutsättningar. Hässleholm: Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL).

Kral, I., & Schwab, R. G. (2016). A space to learn: A community-based approach to

meaningful adult learning and literacy in remote indigenous australia. Prospects, 46(3-4), 465-477. doi:10.1007/s11125-017-9404-y

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Mellard, D., & Scanlon, D. (2006). FEASIBILITY OF EXPLICIT INSTRUCTION IN ADULT BASIC EDUCATION: INSTRUCTOR-LEARNER INTERACTION PATTERNS. Adult Basic Education, 16(1), 21–37. Retrieved from

http://search.proquest.com/docview/227590311/

Mercer, N., & Howe, C. (2012). Explaining the dialogic processes of teaching and learning: The value and potential of sociocultural theory. Learning, Culture and Social

Interaction, 1(1), 12-21. doi:10.1016/j.lcsi.2012.03.001

Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: motiveringar, genomförande och konsekvenser: delrapport från projektet Specialundervisning och dess konsekvenser (SPEKO). Diss. Göteborg: Univ. Göteborg.

53 Radovan, M. (2019). Cognitive and metacognitive aspects of key competency “learning to

learn”. [Svarbiausios mokėjimo mokytis kompetencijos kognityviniai ir metakognityviniai .aspektai] Pedagogika, 133(1), 28-42. doi:10.15823/p.2019.133.2

Rogers, J. (2003). Hur du undervisar vuxna - och gör det bra!: [en praktisk guide för lärare och handledare på företag och skolor]. Jönköping: Brain Books.

Rothes, A., Lemos, M., & Gonçalves, T. (2017). Motivational Profiles of Adult Learners.

Adult Education Quarterly, 67(1), 3–29. https://doi.org/10.1177/0741713616669588

Sedova, K., Sedlacek, M., Svaricek, R., Majcik, M., Navratilova, J., Drexlerova, A., … Salamounova, Z. (2019). Do those who talk more learn more? The relationship between student classroom talk and student achievement. Learning and Instruction, 63.

https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2019.101217

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800#K11

SFS 2011:326. Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/forordning-2011326-om-behorighet-och_sfs-2011-326

Skolforskningsinstitutet (2019). Individanpassad vuxenutbildning: med fokus på digitala

verktyg. Solna: Skolforskningsinstitutet.

Skolverket (1999). En utvärdering av särvux. Stockholm: Avd. för uppföljning och utvärdering, Statens skolverk. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653ba6/1553956981844/pdf70 2.pdf

Skolverket (2015). Individanpassning, extra anpassningar och orienteringskurser inom

vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a657b9f/1553961187084/pdf33 73.pdf

Skolverket (2017). Läroplan för vuxenutbildningen. Upplaga 2. [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig:https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2017/laroplan-for- vuxenutbildningen-reviderad-2017

SOU 2007:101. Tydlig och öppen. Förslag till en stärkt skolinspektion. Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/238190d7fc91449c8d8ef48242e39e12/tyd lig-och-oppen---forslag-till-en-starkt-skolinspektion-sou-2007101

54 SOU 2013:20. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad

individanpassning och effektivitet. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49b716/contentassets/5dbf4db040ca4677a7f13ac7bb1a7568/ko mmunal-vuxenutbildning-pa-grundlaggande-niva---en-oversyn-for-okad-

individanpassning-och-effektivitet-del-1-av-4-forord-och-kapitel-1-5-sou-201320 SOU 2018:71. En andra och en annan chans– ett komvux i tiden. Stockholm: Norstedts

juridik. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/4a57d7/contentassets/d2112ee65999452b937573e1c91bc9d9/en -andra-och-en-annan-chans-ett-komvux-i-tiden.pdf

Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ

analys: (s. 131-147). Upplaga 2. Stockholm: Liber.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur.

Söder, M. (2011). Omsorgsideologins utveckling. I L. Söderman & S. Antonson (Red.), Nya

Omsorgsboken: (s. 264-271). Upplaga 5. Malmö: Liber.

Thornberg, R., & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys: (s. 256-278). Upplaga 2. Stockholm: Liber.

Tucker, S. K. (2014). Transforming pedagogies: Integrating 21st century skills and web 2.0 technology. Turkish Online Journal of Distance Education, 15(1), 166-173.

doi:10.17718/tojde.32300

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.

Wildemeersch, D., & Salling Olesen, H. (2012). Editorial: The effects of policies for the education and learning of adults - from “adult education” to “lifelong learning”, from “emancipation” to “empowerment.” European Journal for Research on the Education and

Learning of Adults, 3(2), 97–101. Retrieved from

55 Yilmaz, K. (2011). The Cognitive Perspective on Learning: Its Theoretical Underpinnings and

Implications for Classroom Practices. The Clearing House: A Journal of Educational

Strategies, Issues and Ideas, 84(5), 204–212.

56