Studien har bidragit till att ge en förklaring till varför de hållbara konsumenterna inte alltid köper klimatmärkt trots det faktum att de har en vilja att handla klimatmärkt. Studien har också lyft fram frågan om vilken roll livsmedelsbutikerna har i att påverka konsumenten vid ett köpbeslut. Det är relevant att fortsätta forska kring ämnet eftersom alla påverkas i någon utsträckning av det utbud som finns i livsmedelsbutiker. Utsläppen står för en fjärdedel av den privata utsläppsnivån i Sverige och som tidigare nämnts finns det utrymme att minska den siffran. Därför är det av vikt att fortsätta forska kring ämnet. För vidare forskning inom ämnet föreslår vi följande:
- Vad ska göras för att få de som inte är intresserade att bli intresserade?
I denna studie har fokus legat på att undersöka de hållbara konsumenternas attitude behaviour
gap. Fokus har inte legat på att få konsumenter som inte är intresserade att bli intresserade av att
köpa klimatmärkt. Det är därför ett självklart ämne att fortsätta forska kring för att reducera klimatpåverkan ytterligare. Det kan genomförs genom en liknande studie som vår men med fokus på de som inte har en önskan att köpa klimatmärkt.
Då denna studie har en överrepresentation av studenter och låginkomsttagare kan resultatet bli riktat till denna åldersgrupp. Vårt förslag är att det kan undersökas igen men med målet att få en bredare representation mellan sysselsättning och inkomst för att få en så representativt resultat som möjligt.
Referenslista
Ariyawardanaa, A., Lim-Camacho, L., Crimp, S., Wellington, M. & Somogyi, S. (2018).
Consumer Response to Climate Adaptation Strategies in the Food Sector: An Australian Scenario. Ecological Economics, (154), s. 383-393.
Balakrishna Kanagal, N. (2016). An Extended Model of Behavioural Process in Consumer
Decision Making. International Journal of Marketing Studies, 4(8), s. 87-93.
Blaikie, N. (2003). Analyzing Quantitative Data. Sage Publications Ltd. E-bok. https://www-dawsonera-com.e.bibl.liu.se/abstract/9781848605374
Borglund, T., Geer, H DE., Frostenson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E., Sweet, S & Windell, K. (2017) CSR och hållbart företagande. Upplaga 2, Sanoma Utbildning AB,
Stockholm.
Boulstridge, E. & Carrigan, M. (2000). Do consumers really care about corporate responsibility?
Highlighting the attitude-behaviour gap. Journal of Communication Management, 4(4) s. 355–
368.
Engström. P. & Forsell. E. (2015) Demand effects of consumers’ stated and revealed preferences. Uppsala universitet & Handelshögskolan i Stockholm.
https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2253859 (Hämtad 2020-03-20)
Eriksson, L T. & Wiedersheim-Paul, F. (2014). Att utreda, forska och rapportera. Upplaga 10, Liber AB.
Fliess, B., Hyung-Jong, Lee., Dubreuil, Olivia L. & Agatiello, Osvaldo. (2007). CSR and Trade:
Informing Consumers about Social and Environmental Conditions of Globalised Production; Part I. OECD Trade Policy Working Papers, OECD Publishing, 1 (7), s. 1-69.
Gordon, M E., McKeage, K. & Fox, M A. (1998). Relationship marketing effectiveness: The role
Handelsrådet. (2012). Konsumenter om klimat, mat och klimatmärkning.
https://handelsradet.se/wp-content/uploads/2016/01/2012-Konsumenter-om-klimat-mat-och-klimatmarkning-Ekelund-mfl.pdf (Hämtad 2020-03-05)
Höst, M., Regnell, B. & Runeson, P. (2006). Att genomföra examensarbete. Studentlitteratur AB, Lund.
Išoraitė, M. (2016). Marketing mix theoretical aspects. International Journal of research - Granthaalayah. 6(4), s. 25-37.
Kautish, P. & Sharma, R. (2019) Value orientation, green attitude and green behavioural
intentions: an empirical investigation among young consumers. Young Consumers, 4(20), s.
338-358.
Konsumentverket (2018). Konsumenterna och miljön 2018. Rapport 20:17. Konsumentverket. https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/var-verksamhet/konsumenterna-och-miljon-2018-17-konsumentverket.pdf (Hämtad 2020-01-06)
Magnusson, E. & Marecek, J. (2015). Doing interview-based qualitative research: a learner's
guide. Cambridge, Cambridge University Press.
https://eds-a-ebscohost-com.e.bibl.liu.se/eds/detail/detail?vid=3&sid=661b7476-d4f7-4cd1-a8c4-
751f8a77d10d%40sdc-v-sessmgr03&bdata=JkF1dGhUeXBlPWlwLHVpZCZsYW5nPXN2JnNpdGU9ZWRzLWxpdmU mc2NvcGU9c2l0ZQ%3d%3d#AN=lkp.977306&db=cat00115a
McCarthy, J. E. (1960). Basic Marketing: A Managerial Approach. Richard D Irwin Inc, Homewood, Illinois. E-bok.
https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=inu.30000041584743&view=1up&seq=3
Naturskyddsföreningen. (2010). Klimatcertifiering är inte det samma som klimatmärkning. Naturskyddsföreningens bloggar. Publicerat 2010-06-16.
https://blogg.naturskyddsforeningen.se/klimat-energi-transport/klimatcertifiering-ar-inte-det-samma-som-klimatmarkning/ (Hämtad 2020-03-05).
Naturvårdsverket. (2010). Klimatmärkning av livsmedel. Rapport 6355. Bromma. Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6355-9.pdf (Hämtad 2020-02-11)
Orkla. (2019). Ny klimatmärkning hjälper skolor och restauranger sätta klimatsmarta rätter på
menyn. https://www.orkla.se/news/4054/ (Hämtad 2020-03-03) (Uppdaterad 2019-12-02)
Průša, P. & Sadílek, T. (2019). Green Consumer Behaviour: The Case of Czech Consumers of
Generation Y. Sarge Journals, Social Marketing Quarterly, 4(25), s. 243- 255
Rehman, I., Mahabadi, N. & Rehman, C I. (2020). Classical Conditioning. Cornell University, A.T Still University & University Hospital Lewisham. Treasure Island (FL): StatPearls
Publishing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK470326/ (Hämtad 2020-03-13)
Roberts, J A. (1996). Will the real socially responsible consumer please step forward? Business Horizons, 1(39), s.79-83.
Skärvad, P H. & Lundahl, U. (2016). Utredningsmetodik. Upplaga 4. Studentlitteratur AB, Lund.
Stelacon (2019) på uppdrag av Post- och telestyrelsen. Metodguide för inkluderande
enkätundersökningar. Post- och telestyrelsen.
https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/metodguide-enkater.pdf (Hämtad 2020-03-14)
Teh, B H., Ong. T S., Pang, L T., Muhammad. H. & Ong, T C. (2019). The Influence of
Corporate Social Responsibility (CSR) Activities on Consumers’ Purchasing Behaviour. Journal
Pengurusan, 56, s.1-20.
http://www.cse.chalmers.se/research/group/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3toso/public_html /portfolio/Designmetodik/Filer/uppsats_dm.pdf (Hämtad 2020-03-23)
Verhoef, P C. & Frances, P H. (2003). Combining revealed and stated preferences to forecast
customer behaviour: three case studies. International Journal of Market Research, 4(45), s. 467
-474.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 2020-03-20)
Världsnaturfonden. (2019). Overshoot Day 29 juli: Jordens förnybara resurser slut för i år. Pressmeddelande. Världsnaturfonden. https://www.wwf.se/pressmeddelande/overshoot-day-29-juli-jordens-fornybara-resurser-slut-for-i-ar-3373236/ (Hämtad 2020-02-17)
Wahlin, K. (2011). Tillämpad statistik, en grundkurs. Sanoma utbildning AB, Stockholm.
Webster, C. (1993). Buyer involvement in purchasing success. Industrial marketing management, 3(22), s.199-205.
White, K., Hardisty, D J. & Habib, R. (2019). The Elusive Green Consumer. Harvard Business Review, 4(97), s.124-133.