• No results found

Det finns mycket som är outforskat när det gäller våld mot kvinnor med intellektuell

funktionsnedsättning. Vi tycker därmed att det finns ett stort behov av att ämnet ska belysas och uppmärksammas för att dessa kvinnor ska få insatser som även berör

funktionsnedsättningen. Vår insamlade empiri visar att det finns brist på kunskap och

kompetens hos yrkesverksamma som jobbar med målgruppen. Vi anser därför att det finns ett behov av ytterligare forskning kring problematiken för att fylla kunskapsluckan. Vi tycker

35

även att det vore intressant att se problematiken utifrån de våldsutsatta kvinnors perspektiv. Det skulle bidra till att vi ser problematiken från olika synvinklar. Vi tror även att det skulle bidra med strategier för att tidigare upptäcka och förebygga våld mot kvinnor med

intellektuell funktionsnedsättning. Efter att vi arbetat med studien kom vi på att tänka på kvinnor med svår intellektuell funktionsnedsättning och hur de egentligen inte erbjuds något stöd då de har svårigheter att uttrycka sig och ta in stödsamtal. En fråga vi ställde oss under studiens gång var hur bearbetar dessa våldsutsatta kvinnor traumat som de har upplevt. Vi tänkte även på hur i sådana fall ska våldet uppmärksammas om personalen eller närstående inte upptäcker våldet. Vi tycker därför att framtida forskning bör fokusera på de olika stöd och åtgärder som kan vara lämpligt för dem samt hur man ska upptäcka våld i detta fall.

36

Referenslista

Ahrne, G. (2016). Intersektionalitet. I F. Liljeros (Red.), Ett delat samhälle- makt, intersektionalitet och social skiktning (2.uppl, s. 177–194). Liber AB.

Andersson, K. (2015). Våldsamt osynligt: en bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning (3 uppl.). Exakta AB.

Barranti, C. R., & Yuen, F. K. (2008). Intimate partner violence and women with disabilities: toward bringing visibility to an unrecognized population. Journal of Social Work in

Disability & Rehabilitation, 7(2), 115–130. https://doi.org/10.1080/15367100802081169

Barron, K. (2004). Genus och funktionshinder. I K. Barron, O. Mallander, & M. Tideman (Red.), Genus och funktionshinder (s.15–46). Studentlitteratur.

Barron, K. (2016). Kön och funktionshinder. I A. Hugemark (Red.), Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet (2.uppl, s. 35–52). Gleerups utbildning AB.

Brottsförebyggande rådet (2007). Våld mot personer med funktionshinder (Brå 2007:26). Norstedts Västerås.

https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800010148/1371914725775/2007_26_ vald_mot_personer_med_funktionshinder.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.) Stockholm: Liber. Diskrimineringsombudsmannen. (5 oktober 2020). Funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund.

https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade- diskrimineringsgrunder/funktionsnedsattning-som-diskrimineringsgrund/#Definition-av-funktionsnedsattning

Ekström, V. (2016). Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. (Avhandling, Linköpings universitet).

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:957007/FULLTEXT01.pdf%3BDet

Eliasson, M. & Ellgrim, B. (2006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer en kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-177-9.pdf

Engwall, K. (2004). Sinnesslöa kvinnor och sexualitet i ett historiskt perspektiv. I K. Barron, O. Mallander, & M. Tideman (Red.), Genus och funktionshinder (s.53–79). Studentlitteratur. Finndahl, K. (2001). Våga se: en studie om förekomsten av våld mot kvinnor med

37

Grunewald, K. (2009). Från idiot till medborgare (2 uppl.). Gothia Förlag AB. Grände, J. (2018). Vägen till att se och agera- om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning (3.uppl). Länsstyrelsen i Stockholms län.

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.26f506e0167c605d56919ea1/1548777519655/Väg en till att se och agera.pdf

Hydén, M., Överlien, C., Ericson, C., Wiman, M. & Grönberg Eskel, M. (2016). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer [Elektronisk resurs]. Stockholm: Forte. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1056817/FULLTEXT05.pdf

Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Elander Gothia.

Kubis, A. (2002). Den rättsfria zonen - om övergrepp bland människor med

utvecklingsstörning på gruppbostäder och dagcent. http://www.poms.nu/us/us7.htm Lag om stöd och service till vissa funktionshindrande (1993:387). Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387

Larsen, A. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2 uppl.). Malmö: Gleerups.

Larsson, M. & Larsson L.G. (2019). LSS 2019-Stöd och service till vissa funktionshindrade. Komlitt.

Malmberg, D. & Färm, K. (2008). Dolda brottsoffer. Polismyndighetens och socialtjänstens hantering av brott och övergrepp mot personer med funktionshinder.

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:329582/FULLTEXT01.pdf#__utma=1.135860379.1601371905.1

601640258.1601648867.5&__utmb=1.3.10.1601648867&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1601371905.1.1.utmcsr=(direct)%7Cutmccn=(direct)%7Cutmcmd=(none)&__ut mv=-&__utmk=101866497

Matstoms, D.A. (2005). Den statliga problemlösningen ett historiskt fallstudium om vårdens syfte, verkan och utveckling vid Salberga mentalsjukhus. [Examensarbetet, Luleå tekniska universitet]. DiVA.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1017654/FULLTEXT01.pdf

Mikton, C., Maguire, H., & Shakespeare, T. (2014). A Systematic Review of the

Effectiveness of Interventions to Prevent and Respond to Violence Against Persons With Disabilities. Sage Journals, 29(17), 3207–3226. https://doi.org/10.1177/0886260514534530

38

Myndigheten för delaktighet (2017). Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning: Utvecklingsområden till den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (Nummer 2017:29).

https://www.mfd.se/contentassets/bf6a1232cfac4da2ab2fc19ea7477adf/2017-29-mans-vald- mot-kvinnor-med-funktionsnedsattning.pdf#__utma=1.646977399.1601561993.1604398770.1604482811.8&__ utmb=1.4.10.1604482811&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1604482811.8.6.utmcsr=google%7Cutmccn=(organic)%7Cutmcmd=organic%7 Cutmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=120941960

Nationell psykiatrisamordning (2006). Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell

psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet psykiskt funktionshinder (2006:5). Edita Sverige AB.

https://www.personligtombud.se/publikationer/pdf/vad%20ar%20psyk%20fh%20nat%20ps.p df

Nationellt centrum för kvinnofrid (2013). Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning (NCK 2013:1). http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/481/nck-rapport-vald- mot-kvinnor-med-funktionsnedsattning-2013-1.pdf#__utma=1.135860379.1601371905.1601371905.1601371905.1&__utmb=1.1.10.16013 71905&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1601371905.1.1.utmcsr=(direct)%7Cutmccn=(direct)%7Cutmcmd=(none)&__ut mv=-&__utmk=173142307

Nationellt centrum för kvinnofrid. (u.å). Våldets uttryck och mekanismer.

https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/

Nationellt centrum för kvinnofrid. (u.å). Våld i nära relationer.

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/vald-i-nara-relationer/ Plummer, S., & Findley, P. A. (2012). Women With Disabilities’ Experience With Physical and Sexual Abuse: A Review of the Literature and Implications for the Field. Sage Journals, 13(1), 15–29.https://doi.org/10.1177/1524838011426014

Socialdepartementet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23).

https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823

Socialstyrelsen (2011). Sällan sedda – Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning (Artikelnummer 2011-9-6). Edita Västra Aros.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-9-6.pdf

39

Socialstyrelsen (2016). Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer (Artikelnummer 2016-6-37).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Socialtjänstlagen (2001:453). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Sohlberg, P., & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik (4 uppl.). Stockholm: Liber.

Statens offentliga utredningar (2006). Att ta ansvar för sina insatser: socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (SOU 2006:65).

https://www.regeringen.se/49b6ab/contentassets/a38094c362f24ad8a7151f3748012158/att-ta-ansvar-for-sina-insatser.-socialtjanstens-stod-till-valdsutsatta-kvinnor-sou-200665 Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Utredningsinstitutet Handu (2007). Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Stockholm: Utredningsinstitutet Handu. http://www.handu.se/hurapport/6.mansvald.pdf Utvecklingscentrum dubbelt utsatt (2012). Kvinnor med funktionsnedsättning på kvinnojour. Kunskap, tillgänglighet och bemötande. Bräcke Diakoni.

https://www.brackediakoni.se/sites/default/files/attachments/kvinnor_med_funktionsnedsattni ng_pa_kvinnojour.pdf

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

World Health Organization (2002). World report on violence and health: Summary. Geneva.

40

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjuguiden

Inledande frågor

- Kan du berätta kortfattat om dig själv?

- Vad har du för utbildning eller vad jobbar du som? - Hur länge har du jobbat på verksamheten?

- Har du tidigare arbetat med individer med funktionsnedsättning?

- Har du fått någon utbildning för våld i nära relation? om ja, var utbildning internt och inriktat mot funktionsnedsatta individer?

Mer om verksamheten:

- Hur många är ni på din verksamhet? Hur många platser har ni på jouren? - Vad har du för roll i verksamheten?

- Vad har ni för uppdrag i verksamheten?

- Hur ser en vanlig dag ut för dig på verksamheten?

- Vad för typ av funktionsnedsättning har individerna ni har kommit/ kommer i kontakt med?

- Tycker du att ert arbete är anpassats för våldsutsatta kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning? Motivera gärna!

- Finns det något som du skulle vilja att det förbättrades inom din verksamhet speciellt för kvinnor med funktionsnedsättning?

Våld:

- Hur ofta möter ni våld mot kvinnor med en intellektuell funktionsnedsättning? - Vad är det för typ av våld som kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning blir

mest utsatt för? Insatser:

- Kommer ni i kontakt med kvinnorna när de har lämnat relationen eller när våldet är fortfarande pågående?

- Finns det någon skillnad på stödinsatserna som erbjuds till de som fortfarande lever i en aktiv våldssituation jämfört med dem som har lämnat?

- Vilka stödinsatser finns det för de våldsutsatta? Och vilka insatser för dem med en intellektuell funktionsnedsättning?

- Finns det riktlinjer som ni följer vid kännedom eller mötet med den våldsutsatta? Motivera gärna

- Tycker du att insatserna som finns eller erbjuds är effektiva? Motivera gärna. - Vilken förändring skulle du vilja se när det kommer till insatserna riktad mot

41

- Hur upplever du arbetet med våldsutsatta kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning?

- Känner du till några preventiva åtgärder? Berätta mer!

Bilaga 2 - Informationsbrev

Hej!

Vi heter Abeline Benie och Kelly Ndayishimiye och studerar socionomprogrammet på Umeå universitet. Vi skriver för nuvarande vårt examensarbete som kommer att handla om våld i nära relationer, speciellt mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning.

Efter att ha tagit del av befintlig kunskap, kom vi fram till att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning är väldigt utsatta och deras våldsutsatthet sällan uppmärksammas. Vi vill därför med denna studie öka förståelse och kunskap kring ämnet samt åskådliggöra problematiken.

Syftet med vår studie är att få kunskap om och belysa hur de yrkesverksamma hanterar våld i nära relationer mot kvinnor med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på intellektuell funktionsnedsättning. Vidare är syftet att undersöka de yrkesverksammas upplevelser av att jobba med denna målgrupp. För att kunna besvara vår frågeställning vill vi intervjua

socialsekreterare som arbetar inom funktionshinderområdet och med våld problematiken. Vi vill även intervjua yrkesverksamma som jobbar med problematiken såsom kvinnojourer, för att ta del av deras erfarenheter och uppfattningar.

Vid genomförandet av studien kommer vi att använda oss av vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2011), vilket innebär att:

● Deltagandet i studien är frivillig och kan när som helst avbrytas utan att ange orsak.

● Ni väljer att ställa upp för en intervju kommer materialet att behandlas med hög konfidentialitet, d.v.s. att deltagarna i studien inte kommer att identifieras.

● Intervjun kommer att spelas in och transkriberas. Allt material kommer att förstöras efter avklarad examination.

Intervju kommer att ske via zoom och beräknas ta max 1 timme. Vi kommer att tillsammans planera tid för att boka tid för intervjun.

Om Ni har möjlighet och vill medverka i vårt examensarbete eller har några frågor är Ni varmt välkomna att höra av er till oss via mejl eller telefon:

Abeline Benie 070-XXX XX XX abbe0008@ad.umu.se

42 Kelly Ndayishimiye: 072-XXX XX XX

keno2202@ad.umu.se

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar,

Related documents