Att sakligt be deltagare utse ett projekt som de förhåller sig till hade inneburit minskad grad av generalisering kring projekt. En intressant aspekt hade varit att inkludera olika typer av projekt i samma studie för att generera ett resultat av högre detaljeringsgrad och samtidigt ge ytterligare möjligheter till jämförelse.
Frågan om sambandet mellan en visualiserings verklighetsgrad och önksat slutresultat skulle med fördel kunna utgöra en av grundfrågeställning i en fortsatt studie, då faktorerna anses vara ytterst relevanta för förståelsen kring arbetsprocessen i branschen.
En studie med fler deltagare bör utföras då presenterat material enbart baserats på sju intervjuer med utvalda branschaktiva. Detta innebär att inga allmänna slutsatser kan dras, sett till den totala kunskap som belysningsbranschen utgörs av.
Att inkludera fler yrkesroller (exempelvis beställare, användare/brukare och projektledare till varierande typer av projekt) skulle ge ytterligare perspektiv på visualiseringens roll i projektprocessen.
Referenser
7 Referenser
Batu. B. (2012). An overview of the field of semiotics. Procedia - Social and Behavioral
Sciences, 51(2012), 464 – 469.
Boyce PR. 2014. Human Factors in Lighting. Boca Raton (FL): CRC Press. Bryman. A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Bonnier.
Burkett. R. (2006, 1 december). The Lighting Designer’s Role in the Construction Process.
EC&M - Electrical Contruction & Maintenance, 2006. Hämtad 26 januari 2021:
https://www.ecmweb.com
Camburn. B., Dunlap. B., Gurjar. T., Hamon. C. (2014). A Systematic Method for Design
Prototyping. Journal of Mechanical Design, 137(8). Hämtad 16 februari 2012:
https://www.researchgate.net/publication/276889659
Davoodi, A., Johansson, P., Enger, J. (2014). Comparison of lighting simulation tools with
focus on lighting quality. A. Davoodi & P. Johansson (Red.), Improving Energy
Efficiency in Commercial Building Conference (IEECB’14), Frankfurt.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:723060/FULLTEXT01.pdf
Drago. F., Myszkowski. K. (2001). Validation proposal for global illumination and
rendering techniques. Computers & Graphics, 25(3), 511 – 518. Hämtad 25
januari 2021: http://resources.mpi-inf.mpg.de/atrium/papers/cg2001.pdf
Energimyndigheten (2012). Belysning i offentliga miljöer – Råd till beställare, upphandlare
och projektansvarig. (2012:33) Eskilstuna: Statens energimyndighet
Belysning (energimyndigheten.se)
Eriksson. P-E., Hane. J. 2014. ”Entreprenadupphandlingar: Hur kan byggherrar främja
effektivitet och innovation genom lämpliga upphandlingsstrategier?” Luleå:
Luleås Tekniska Universitet. ISSN: 1652 – 8069
forsk-rap_2014-4.pdf (konkurrensverket.se)
Garnet. J. (2016). Ut ur mörkret: Ljusets och belysningens kulturhistoria. Bonnier. Janssens. J. (2005). Miljösimulering. Johansson, M. och Küller, M. (Red.), svensk
miljöpsykologi. 193 – 206. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Hämtad 2021-02-26: Miljösimulering - Lund University
Kelly. K. (2016). A different type of lighting research – A qualitative methodology. Lighting
Res. Technol, 49, 933 – 942. https://doi.org/10.1177/1477153516659901
Karlgren. K., Ramberg. R. (2012). The use of design patterns in overcoming misunderstan-
dings in collaborative interaction design. CoDesign – International Journal of
CoCreation in Design and the Arts, 8(4), 231-246. Hämtad 2021-02-26.
Referenser
Klarén. U. (2011). PERCIFAL: Perceptiv rumslig analys av färg och ljus (SYN-TES
rapport 2). Hämtad 2021-02-26.
Krautter. M., Schielke. T. 2009. Light perspectives between culture and technology.
Lüdenscheid (Germany): ERCO
Kvale. S., Brinkmann. S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Kylén. J-A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Bonnier.
Ljuskultur. (2013). Ljus & rum: Planeringsguide för belysning inomhus (3 uppl.). Magnus
Franzell.
Monö. R. (1997). Design for product understanding: the aesthetics of design from a semiotic
approach. Liber.
Murdoch. M. J., Stokkermans. M., Lambooij. M. (2015). Toward perceptual accuracy in 3D
visualizations of illuminated indoor environments. Journal of Solid State
Lighting, 2(12), 1-19. Hämtad 21 januari 2021:
https://journalofsolidstatelighting.springeropen.com/articles/
Palm. A., Swahn. P. 2017. Upplevelse av ljus genom visualiseringar. Kandidatuppsats.
Jönköping University
Pei. E., Evans. M., Campbell. I. (2011). A taxonomic classification of visual design represent-
tations used by industrial designers and engineering designers. The Design
Journal. 14(1), 64-91. Hämtad 2021-02-26.
DOI: 10.2752/175630610X12877385838803
Pihlqvist, E., Svensson, H. 2019. En jämförelse av en ljusdesigners roll i totalentreprenad och
generalentreprenad. Kandidatuppsats. Jönköping University.
Schielke. T. (2019). The Language of Lighting: Applying Semiotics in the Evaluation of
Lighting Design. LEUKOS, 15(2-3), 227 – 248. Hämtad 21 januari 2021:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15502724.2018.1518715 Self. J. A. (2018). Communication Through Design Sketches: Implications for Stakeholder
Interpretation During Concept Design. D. Marjanović., M. Storga., S. Skec., N.
Bojcetić., N. Pavković(Red.) International Design Conference. 2133 – 2144.
Dubrovnik. https://www.designsociety.org
Skipetari. A., Nijhuis. S. (2012). Drawing in architectural lighting design. Magazine for
Professional lighting Design, 80/81, 42-45. Hämtad 25 februari 2021:
(PDF) Drawing in architectural lighting design (researchgate.net)
Säfsten. K., Gustavsson. M. (2019). Forskningsmetodikens grunder: För ingenjörer och
andra problemlösare. Studentlitteratur.
Ulrich. K., Eppinger. E. (2012). Product Design and Development. 5th ed. McGraw-Hill
Referenser
Villa. C., Labayrade. R. (2010). Psychovisual assessment of tone-mapping
operators for global appearance and colour reproduction [Video]. River
Valley Technologies TV, Joensuu. https://av.tib.eu/media/18272
Walny. J., Huron. S., Carpendale. S. (2015). An Exploratory Study of Data Sketching for
Visual Representation. Computer Graphics Forum, 34(3), 231-240.
Hämtad 10 december 2020. DOI: 10.1111/cgf.12635
Wardhaugh. R., Fuller JM. (2015). An introduction to sociolinguistics. Chichester (UK):
BILAGOR
Bilaga 1. Intervjufrågor
Bilaga 2. Sammanställning av teman
Intervju – Examensarbete, Ljusdesignprogrammet 18 Martin Gustafsson, Emma Krans
2021-02-25
Konceptvisualiseringar (designer)
Hej och välkommen! Vi är så glada att du vill delta i denna intervju som är en del av undersökningen för vårt pågående examensarbete. Som tidigare nämnt är vi två studenter från ljusdesignprogrammet på JTH, Martin och Emma, som undersöker hur visualiseringar används i belysningsbranschen och är därför intresserade av dina personliga, samt företagets åsikter och tankar kring detta ämne.
Intervjun börjar med frågor som rör idéstadiet och de aspekter som kan påverka projekteringen innan den påbörjats. Efter det kommer vi till konkretiseringen av visionen – dvs. själva arbetet bakom framställningen av gestaltningen. Om tiden tillåter kommer vi även ställa frågor som rör det färdigställda konceptet, projektfeedback och potentiell projektuppföljning.
Intervjun kommer att pågå i ca 45 - 60 minuter och utgå ifrån de förbestämda huvudfrågorna, med utrymme för ytterligare diskussion.
* Fetstil = Viktigare frågor för undersökningen
Bilaga 1 - Intervjufrågor
Intervju – Examensarbete, Ljusdesignprogrammet 18 Martin Gustafsson, Emma Krans
2021-02-25
Idéstadiet:
Vilka är dina tidigare erfarenheter (ex. utbildning, arbeten mm.)? Upplever du att något har saknats i din utbildning?
Vilken roll/arbetsuppgifter har du i projekteringen?
Har företaget några ”riktlinjer” att förhålla sig efter, när det kommer till ljusgestaltningar? (ex. image, rykte) Vilka aspekter grundas vanligen typen av gestaltning på (ex. personlig preferens av metod osv.)?
Används visualiseringar i övertalande syfte? Ex. att få beställaren att välja en mer hållbar lösning? (funktions-, energimässigt)
Beroende på svar: Hur används visualiseringen då?
Vilka belysningskunskaper brukar finnas hos beställare(n)? Hur påverkas planeringen av dem?