En god kundkontakt med öppen kommunikation mellan projektets samtliga parter, bidrar inte bara till ett resultat som motsvarar kundens förväntningar, utan ger också ljusdesignern en möjlighet att framföra sina tankar och idéer. Kontinuerlig kontakt erbjuder också fördelar vid framtagning och utveckling av koncept, samtidigt som felmarginaler kan minimeras.
Ljusdesigner (6) – Generellt är det bra och man har en dialog med kunden. I vissa
projekt kommer vi överens jättebra och det flyter på, i andra lägen stöter man på motstånd och man får göra om/revidera. Angående visualiseringar så får vi ofta bra cred för dem och kunden får en bra blick i hur det kommer se ut. Det blir ofta lite ”wow-faktor” när kunden får se vad man kan göra med visualiseringar. Vid frågan om vilken feedback och återkoppling som erbjuds vid avslutade projekt, visar det sig att denna typ av uppföljning sällan sker. Studiens samtliga deltagare har istället angivit kundfeedback som ett flytande moment som sker löpande under projektets utförande.
Ljusdesigner (2) – Jag måste säga att jag nog inte har fått någon feedback alls
där, utan det är ju när de skickas iväg och kunden får se dem, samt innan beställning. Efter installation hör jag nästan aldrig någonting. Det är ofta säljaren då som gärna åker ut och kollar på den färdiga installationen och tar bilder som vi sedan använder som referensbilder på vår hemsida. Där kan jag sedan själv se hur det har blivit, kontra vad jag har gjort. Eller så åker jag ut själv till platsen och kollar. Det är det absolut bästa för min egen utveckling. Men feedback på visualiseringen i sig och i jämförelse med slutprodukten får jag sällan. Sen passar man ju på att prata med kunden och höra hur de känner och så där – om man har möjligheten att göra det.
Uppföljning av projekt sker med största fördel av belysningsprojektören själv. Trots att installationen vid denna tidpunkt är färdigställd, finns det ändå utrymme för utvärdering av personliga insatser och chanser att ta med sig lärdomar inför framtida projekt.
Diskussion och slutsats
6 Diskussion och slutsatser
Detta kapitel innehåller en sammanfattning av studiens frågeställningar och resultat, samt en diskussion kring arbetsprocessen och dess begränsningar. Kapitlet avslutas med rekommendationer och förslag på vidare forskning inom ämnet.
Resultatdiskussion
Vilka olika typer av visualiseringar använder ljusprojektörer sig av för att kommunicera sina belysningskoncept?
Frågeställningen anser vi som författare vara besvarad genom diskussioner med de erfarna branschaktiva personer som deltagit i undersökningen. Däremot kan frågeställningen i efterhand anses vara formulerad på ett sätt som gör att intervjufrågorna genererar väldigt öppna svar. Därav erbjuds färre konkreta resultat för vidare analys. Att bygga intervjufrågor på specifika projekt hade med fördel kunnat generera mer detaljerade resultat. Dock avser studien undersöka vilka visualiseringstyper som används i belysningsbranschen, vilket denna frågeställning besvarat utifrån gällande förutsättningar.
Hur ett koncept byggs upp inom dess projektramar har visat sig vara väldigt olika beroende på projekttyp. Stort fokus ligger på att kombinera kvalitativa belysningslösningar med ett effektivt arbetsflöde. Både sett ur ett kostnadsperspektiv och tidsperspektiv. Mindre omfattande projekt av återupprepande utformning samt färre involverade intressenter innebär en besparad arbetsinsats. Self (2018) skriver om hur skisser används i olika skeden av projekt och vilken betydelse dessa har för deras utformning. Han skriver om hur idéskisser är menade att utforska de möjligheter som projektet erbjuder medan konceptskisser används i övertygande syfte. På samma ämne skriver Walny et al. (2015) att tidigare förvärvade yrkesfärdigheter också avgör vilken informationen som kan utvinnas, vilket i sin tur påverkar projektutformningen ytterligare.
Något som blivit tydligt under denna undersökning är det faktum att kundens behov alltid är av högsta prioritet och att projektets omfattning avgör vilket bildligt material som bör produceras. Boyce (2014) och Schielke (2009) belyser här vikten i att kunna analysera och utskilja element som bör inkluderas för att effektivisera kommunikationen, men samtidigt producera lösningar som ser attraktiva ut. I vissa projekt utförs enbart en enkel idéskiss som ett sätt för konsulten att försäkra sig om att projektet går i rätt riktning, sedan lämnas förtroendet över från kunden till den ansvariga ljusdesignern/arkitekten. Skipetari & Nijhuis (2012) menar att detta förhållningssätt är givande då det stödjer uppfinningsrikedom och att digital media styr arbetsprocessen i stigande grad. Problemet ligger i att de branschaktiva idag ser digitala verktyg som det enklare alternativet, mycket på grund av hur dessa används i utbildningssyfte och hur möjligheterna med digitala programvaror växt i takt med digitaliseringens snabba utveckling under de senaste åren. I andra projekt kan kunden besitta djupare kunskaper kring belysning och således sätta större krav på visualiseringar och här värderas därför digitala program högre. Det som kan relateras till studien av Self (2018) är att visualiseringars detaljgrad till stor del påverkar det slutliga resultatet. Med hjälp av användningsanpassade programvaror kan skapandet av optimal belysning för respektive projekt även underlättas (Davoodi et. al. 2014), vilket ökar digitala verktygs drivkraft ytterligare.
Diskussion och slutsats
Samtliga deltagare i denna forskning upplever analoga metoder som nära till obefintliga i projekteringssammanhang. Om de används är det ofta för konsultens egen tankeprocess och inget som presenteras för kund. Refererat till Self (2018) finns det däremot resultat som visar på att färdigheter i handritade skisser kan underlätta vid kontakt med kund.
En strategi utöver digitala programvaror som visat sig vara ett effektivt sätt att förmedla en vision, är att låta beställaren uppleva ljus. Att använda referensprojekt och att i realtid besöka platser som belysts enligt samma principer. Detta gör att en vision kan kompletteras med konkreta exempel på hur ett eventuellt slutresultat kan se ut. På samma sätt används provbelysningar för att på nära håll förklara olika lösningar och visa upp produkter för beställaren. Detta moment har från resultatet att döma visat sig vara mer effektivt än några av de visualiseringar som kan skapas i digitala program.
Vad baseras valet av visuell stil för gestaltning av belysningskoncept på?
Vad som bör ligga i fokus vid skapande av bildmaterial anpassas efter vad beställaren tycker är viktigt. Ibland är det därför fördelaktigt att fokusera på element utöver belysningen, för att övertyga beställaren om att den presenterade lösningen är det mest optimala alternativet. Ska framtaget belysningsförslag exempelvis användas vid upphandling, är det av stor vikt att utgå från utsatta krav. Resultaten från denna studie visar att beställarens tidigare kunskaper inom ämnet, påverkar vilka krav som ställs på det material som produceras. Detta leder generellt till att man skapar visualiseringar som är mer verklighetstrogna, för att motsvara de förväntningar som finns hos kunden.
Studieresultat kan kopplas till tidigare forskning där projekts helhetsbild sägs försvinna vid skapandet av visualiseringar, då fokus läggs på fel saker (Burkett, 2006). Burkett skriver att det är svårt att skapa en visualisering som visar helhetsbilden och att oavsett om fokus läggs på ”rätt” element, är flera olika typer av skisser en nödvändighet för att förmedla ett fullständigt belysningskoncept. Detta är ett påstående som delvis knyter an till de diskussioner som skapats under intervjuer, då samtliga deltagare nämnt användandet av flera visualiseringar i kombination. Däremot går det från resultatet att utläsa att det inte alltid handlar om att skapa en helhetsbild. I vissa fall är det istället av större vikt att till exempel visa på belysningens funktion eller hur ljuset samspelar med valt material. Detta grundar sig ofta i vem beställaren är och de önskemål eller behov som finns.
I en majoritet av de projekt som utförs, har beställaren enligt samtliga deltagare i studien, sällan god kunskap inom ämnet. Det gäller då att hjälpa beställaren att förstå vad de är ute efter och definiera deras behov. Resultat från ett experiment av Walny, et al. (2015) visade att mer detaljrika skisser bidrog till djupare observationer hos deltagarna. Kopplat till resultat från denna studie finns det ett samband mellan en högre detaljeringsgrad på framtagna visualiseringar och ett ökat förtroende hos beställaren. Denna aspekt varierar beroende på den kunskap beställaren besitter och därmed förståelsen av vad som gör en lösning framgångsrik. Detaljerade skisser kan i kontrast bli väldigt svårtolkade och, för en beställare med bristfällig
kunskap inom belysning, helt avgörande för upplevelsen av det slutgiltiga resultatet(Murdoch,
2015). Det visar sig också finnas en stark koppling mellan väl utförda visualiseringar och ett slutresultat som inte motsvarar kundens förväntningar.
Diskussion och slutsats
Metoddiskussion
Valda metoder anses vara väl tillämpade och relevanta för utförd undersökning. Intervjuerna har utformats så att framtaget resultat ska kunna besvara studiens frågeställningar.
De frågeställningar som står till grund för undersökningen är relativt brett formulerade, vilket innebär att resultatet formats därefter. Följden är att det saknas tydliga svar för respektive ställd fråga, eftersom dessa är beroende av olika personliga faktorer. Däremot anses inte detta vara någon begränsning för studien, då vi valt att fokusera på respektive deltagares erfarenheter i den unika situationen. En följd av semi-strukturerade intervjuer är att det finns utrymme för öppen kommunikation mellan involverade parter. Detta har inneburit att information kan bekräftas och diskuteras under intervjuns gång, vilket minskar risken för att misstolkad data presenteras. Samtliga deltagare tillfrågades även om tillåtelse för inspelning av intervjun, vilket innebär att insamlad data kan kontrolleras och transkriberas i efterhand för ökad trovärdighet. Genom denna metod kan läsaren försäkra sig om att resultaten inte har påverkat författarens egna åsikter eller värderingar (Bryman 2018). Åtskiljande av subjektiva och objektiva åsikter samt personliga värderingar från författarna, erbjuder läsaren en tydlig bild av vilka resultat som är en del av studiens insamlade empiri.
Något som minskar reliabiliteten är det faktum att författarna saknar tidigare erfarenheter av att utföra intervjuer. Detta kan innebära att de frågor som ställs är något missvisande och genererar svar utefter deltagarens egen tolkning av ställd fråga. Mycket hänger också på hur deltagarna tolkar och bedömer det material som samlas in. Som grund till övriga intervjuer har därför en pilotstudie utförts. Syftet med denna studie har varit att på en inblick i vad det innebär att hålla i en intervju, samt vilken teknik som är lämpligast vid direkt kontakt med deltagaren. Genom denna intervju har omstrukturering av intervjuupplägg och ställda frågor skett, för att utesluta att upprepad eller icke relevant information presenteras. Pilotstudien upplevs därigenom även öka studiens validitet.
Fokus har varit att strukturera intervjuerna på ett sätt som gör att resultaten genererar kvalitativa data, anpassade efter studiens deltagare. Genom att använda tidigare forskning som bakgrund, har författarna kunnat redogöra för vilka aspekter som anses mest relevanta att studera, för att besvara frågeställningar. Författarna har därigenom kunnat försäkra sig om att samtliga insamlade data, är den som också är avsedd att mätas (Säfsten & Gustavsson, 2019). Under analysfasen har insamlad information analyserats och bearbetats till nyckelord. Dessa ord har utsetts genom en sammanställning av de mest återkommande svaren deltagarna mellan och därmed utgjort en grund för framtagna teman. Sammanställningen har sedan använts för att analysera hur framtaget resultat kan kopplas an till studiens teoretiska ramverk, samt för att se samband mellan respektive deltagares svar på samtliga frågor.
Svårigheter med intervjumetoden är att en otroligt stor mängd textdata samlas in, vilket kräver att författaren förstår vilka resultat som är mest relevanta att presentera. Brist på erfarenhet gör också att processen bli väldigt tidskrävande. Fördelaktigt hade varit att utföra en tidigare beprövad analysmetod som visat sig vara effektiv för sammanställning av textdata. Detta hade erbjudit läsaren en bakgrund till vald metod samtidigt som strukturen kanske hade varit enklare att förstå.
Under intervjuerna har båda författare varit aktivt deltagande, därav har intervjuerna kunnat utföras på ett smidigt sätt, samtidigt som anteckningar och diskussioner skett parallellt. De åsikter som framförts av deltagarna, har baserats på tidigare erfarenheter från belysningsbranschen. Då resultaten är baserade på generella projekt, anses sannolikheten att
Diskussion och slutsats
ställda frågor skulle generera liknande svar vid upprepad studie, vara relativt stor. Det som skulle kunna påverka resultatet är om deltagarna vid eventuellt kommande studier, har fått nya insikter i hur arbetsprocessen ser ut vid arbete i olika projekt. Däremot grundas resultaten i denna studie på respektive deltagares personliga preferenser samt industrins generella arbetssätt vid tidpunkt då intervjuerna utfördes, vilket gör att sannolikheten för att dessa metoder skulle ändras drastiskt anses vara väldigt liten.