Färdigt koncept:
Bilaga 3 Sammanställning av resultat från intervjuer
Fråga 2 Finns det något tillvägagångssätt som alltid följs vid skapandet av visualiseringar? Hur ser det ut? Nyckelord Teman Svar:
1
(pilot)
Nedtrattning av många idéalternativ - användning av bilder från provbelysningar. Belysningen läggs in sist. Annars gillar jag att snappa upp det som finns inom den organisation där jag ska värka. Det har att göra med effektiviseringsskäl inom företaget men också att man har utarbetade strukturer för att effektivisera sitt eget arbete. Man får mycket sällan en uppfattning om hur själva armaturen blir en visualisering, den måste man nästan artistiskt rita in för att få det realistiskt.
Flera alternativ, provbelysning, anpassning, öppet sinne, flexibilitet,
identitétskapande, effektivitet, strukturerat Skapandefrihet under noggrannhet och ansvar
2
Man lyssnar väldigt mycket till de olika kunderna och vad de vill ha i olika fall. Sedan tycker jag att man alltid ska göra ett första utkast för att se om man är på rätt väg, vilket vi har friheten att göra i vårt företag. Vissa konsultfirmor kanske har ett koncept de måste följa i första och andra presentationen, så att man inte gör för mycket i första skedet osv.
Anpassa efter kund, första utkast som test, godkännande i första skedet av
projekt, effektivisering av resursanvändning Godkännande från kund innan vidare projektering
3
Det kan vara via provbelysningar och visualiseringar. Allra mest så är det muntlig kommunikation med beskrivande ord. Jag sitter nog initialt med en kund och bläddrar i kataloger eller kollar bilder på nätet för att visa referensprojekt. Kanske bygga upp en mood board för att se vad man är ute efter. Jag ber oftast beställaren att ta med sig material som de fått från arkitekt eller inredare, för att snabbt kunna bedöma vilken riktning man ska gå i.
Provbelysning, muntligt beskrivande, referensbilder, mood board,
insamling av ritningsunderlag, designintryck Nära sammarbete med kund
4
I vissa projekt träffar man arkitekt och beställare ganska tidigt och kan vara lyhörd efter vad de vill och ta fram någon typ av lösningsförslag. Det är olika faser i projektet skulle jag säga, i början är kanske mycket är att man pratar med beställaren om de idéer man själv har. Då är det bra att ha med referensbilder och ibland kan man över mörkerskissa lite för att få fram sin vision.
Kommunikation med arkitekt och beställare, referensbilder, mörkerbilder,
presentera idér, lyssna till kund Koncept byggs på en kommunikation mellan olika parter
5
Nej, inte som att vi skulle ha någon belysningsfilosofi som vi tillämpar eller så utan det är nog mycket den respektive ansvarige ljusdesignern eller arkitekten som står för det. Men sen är det ju klart att vi redovisar för varandra och har koll på vad våra kollegor inom företaget gör. Det hänvisas ofta till referensprojekt också. Ibland har vi till och med jobbat med att man har ett rum med konventionell belysning och så provriggar man i ett annat rum en annan typ av belysning, så man kan gå mellan dessa och se skillnaden. Med belysnings-planering så är det väldigt svårt att förutse och tänka sig hur saker ska bli, utan att testa. Och då i skala 1:1 genom att låna armaturer, produkter och rigga provisoriska lösningar för att testa och känna efter. Det går inte att sitta teoretiskt och förstå allting, även om man har lång erfarenhet samt många projekt bakom sig.
Individuellt ansvar för egna projekt, koll på kollegors arbeten, referensarbeten, provbelysning med olika riggar, testa sig fram, testa i verklig skala, till viss del(!) använda sig av tidigare kunskap och teori
Verkliga gestaltningar för en djupare förståelse av ljus
6
Ja, vi har våra mallar och arbetssätt som vi försöker förhålla oss efter. Det kan vara hur vi gör när vi ritar eller vad vi levererar när vi gör beräkningar, hur vi har kontakt med våra kunder osv. Första steget är egentligen att ta konversationen med kunden och se om det är intressant. Lyckas vi komma in och prata med en eller konsult i ett väldigt tidigt stadie så försöker vi ju hämta hem all information vi kan tänkas behöva. Utefter det tar vi fram ett förslag och försöker hela tiden arbeta tätt med våra kunder så vi levererar det de önskar. Skapar man en visualisering så är det nästan alltid dialux som gäller, eller Photoshop.
Initial kundkonversation för godkännande, ta reda på viktig information
tidigt, tätt samarbete med kund Skapandefrihet under noggrannhet och ansvar
7
Inte hos oss, vi har inget standardsätt som vi arbetar på. Det är väl också en av våra styrkor att vi är flexibla och anpassningsbara efter det kunden vill ha
Fråga 3 Hur påverkar projektets typ eller belysningsfunktion visualiseringsskapandet? Nyckelord Teman Svar:
1
(pilot)
I stora projekt finns ju ofta mer resurser och då gör man ofta mer visualiseringar, men inte nödvändigtvis - för det finns också projekt där man inte känner en nödvändighet för det utan det kanske är arkitekten som gör det osv. Mindre projekt har ofta behov av visualiseringar men inte resurserna för det, då får man jobba på ett enklare sätt. Att man visar storlekar och installationsätt i visualiseringen är också viktigt, så man kan diskutera den och se vad resultatet blir.
Arbetsnivå efter projektstorlek och -budget, realistisk skildring av skalor Projektets förutsättningar styr dess riktning
2
Jättemycket, skulle jag vilja säga. I ett första skede för första butiken exemplvis, arbetar man ju mycket med koncept för att se vad som funkar osv. Men sen kör man ju bara på efter en standard man har satt för dem. Det är väl det vanligaste sättet jag arbetar på i vårt företag, eftersom jag jobbar väldigt mycket mot butiker med ett färdigt koncept.
Skeden med olika arbetsflöden, nya koncept, färdiga koncept och
standarder Kunden styr projektförutsättningar
3
För mig kan ljusdesign vara någonting gestaltande när man ska framhäva arkitektur eller skapa en vacker miljö, men kan lika mycket vara att projektera
funktionella belysningssystem. Det kanske inte alltid är estetisk design, även funktionella belysningslösningar har ju en design. Gestaltande, framhävning av arkitektur, skapa vackra miljöer, funktionella belysningssystem Kombination av funktionell och estestisk belysning
4
Vi brukar inte behöva redovisa krav, det är en grundförutsättning som ingår i basen. Jag tycker det är svårt att förklara ibland vad man egentligen kan göra i programmen. Många tror kanske att det handlar om att välja en dekorativ armatur och förstår inte skillnaden i ljuskvalitet. Vad olika
spridningsvinklar och bländfrihet innebär tex, då är det bättre att visa bilder och gestaltningar.
Förstå programvarans möjligheter, skillnad på ljuskvalité och design,
gestaltningar underlättar förståelsen Kombination av funktionell och estestisk belysning
5
I de projekt som jag har gjort har jag egentligen inte visualiserat så mycket utan har verbalt beskrivit och förklarat hur jag tänker. I mina projekt är ofta en beställarrepresentant med på mötena utöver projektledaren, annars är det projektledaren som får vara talesperson för beställaren. Då gäller det att beskriva ljuskonceptet och visa vad det är för armaturer, vad de gör för jobb osv. Det är inte ovanligt att de byter arkitekt - att de hittar någon som är billigare eller någon som gör som de säger och inte har lojalitet på samma sätt med beställaren, utan med byggaren.
Verbal kommunikation med projektledare/beställarrepresentant, förmedla
vilken funktion armaturen har Kunden styr projektförutsättningar
6
Det beror ju på hur stort projektet är och hur mycket tid vi har på det. Mindre projekt lägger man ju inte flera timmar på. O m det däremot är tex en stor skola så kan vi avvara några timmar till att göra lite snyggare visualiseringar, just för att övertala och visa att vi vet vad vi gör. Sen när vi gör visualiseringar vill vi gärna veta så mycket som möjligt om hur det ser ut; materialval, möblering, undertak osv. Ibland vet man ju inte det innan och då kan det vara bättre att skippa lägga in material och lägga mer fokus på ljusets funktion.
Projektets storlek och aktuella resurser spelar roll, större/mer detaljerade visualiseringar vid mer omfattande projekt, detaljerad information styr utformningen på visualiseringen (material, färg mm.)
Detaljgrad på information och projektomfattning styr visualiseringens nivå
7
O m det är mindre projekt så är det ofta väldigt luddigt vad som ska göras, medans det i större projekt ofta finns ett bättre underlag från början för där finns det ju också en större investering hos beställaren. Då får man lägga mer tid på att ta fram koncept och göra visualiseringar och det är ju för min del väldigt bra för att se hur jag ska börja min programmering osv.
Projektets storlek och förutsättningar styr detaljgrad, visuliseringar
unerlättar programmering Detaljgrad på information och projektomfattning styr visualiseringens nivå
Fråga 4 Vilka typer av verktyg används vid framställning av visualiseringar? När används dem? Nyckelord Teman Svar:
1
(pilot)
Ritning som grund - Skissa vidare (penna & papper) - Sketch up/dialux - After effects - In design Enkla analoga skissverktyg, digitala program Kombinerade metoder för konceptframställning
2
Enkel skiss tillsammans med kund (ytterts sällan), Dialux - InDesign Fokus på digitala verktgyg Digitala verktyg för att stärka konceptidéer
3
Det görs beräkningar och visualiseringar i dialux, absolut. Det är nog mitt huvudsakliga kommunikationsverktyg. I vissa projekt är det kraven man är
intresserad av. Huvudsakligen digitala verktyg, bl a. för belysningskrav Digitala verktyg vid konceptskapande och kontroll av belysningskrav
4
Enkla skisser som blir till modeller i Dialux, som sedan bidrar till en teknisk lösning. Det beror väldigt mycket på vilka färdigheter man har. Personligen
använder jag Illustrator väldigt mycket. Olika versioner av digitala program Skisser för konceptskapande och digitala verktyg för tekniska lösningar
5
Tidiga skisser. Ibland bygger vi kanske en enkel modell i Revit som vi sedan ljussätter, men också fysiska modeller. Sen kan det vara någon virtuell modell man visar. För min del har det då handlat om mindre projekt. Att man visar hur dagsljuset rör sig över dygnet eller hur olika spottar kan förändra ett rum.
Tidiga skisser, Revit-modell med ljussimulering, fysiska modeller Kombinerade metoder för konceptframställning - fysiska modeller
6
Dialux-modell för att väcka nyfikenhet hos kunden (Ljus & Rum - när vi gör våra beräkningar så är det vad vi har att förhålla oss till) - Photoshop. Digitala verktyg, Ljus&Rum vid beräkning av belysningskrav Digitala verktyg för att stärka konceptidéer
7
Jag skulle säga att det är Photoshop. O m någon frågar om en visualisering kan det ju vara lätt att bara plocka ut den ur Dialux, men när vi redovisar
Fråga 5 Är visualiseringarna av verklig eller mindre verklig typ? På vilket sätt? Nyckelord Teman Svar:
1
(pilot)
Mest overkliga. Anledningen till det har att göra med att jag vill visa olika saker genom flera olika typer av skisser, varav ingen av dessa är realistiska eller
visar helheten. Olika typer av skisser som tillsammans visar helheten Mestadels ej verklighetstrogna skisser
2
Väldigt mycket börjar komma i ULD och det är fantastiskt när man ska göra visualiseringar. Många kunder som har designintresset vill ju se dessa bilder
och de vill ju se så korrekt som möjligt liksom och skickar man då en fyrkantig kub så blir det ju sådär. Verktyg i form av ULD-filer, intresse för design Verklighetstrogen visualisering vid efterfrågan
3
Mycket tid lägger jag på att få till så fotorealistiska bilder som möjligt i dialux, och således ligga så nära verkligheten som möjligt. Investering i verkliga visualiseringar Fotorealistiska bilder som visar konceptidéer
4
Vi har gjort några projekt där vi kan jämföra dialuxberäkningar med foton på plats och det är slående likt, vilket är väldigt intressant. Ofta är det att man försöker göra en skiss så verklighetstrogen som möjligt, men då kan det lätt bli att man säljer in andra värden också som inte bara är relaterade till belysning.
Verklighetstrogna skisser för att sälja koncept, missvisande eller insäljning
av icke-belysningsrelaterade värden Verkliga visualiseringar med vaksamhet för missvisning
5
Relativt verklig typ. När man ska visualisera digitalt så är det framför allt väldigt svårt att kombinera artificiellt ljus och dagsljus. Det är lättare att hantera
de båda separat. Ett bra sätt om man har tid och pengar är att bygga fysiska modeller, inte minst är det väldigt användbart för dagsljusstyrning. "Visualiseringar" består av mer verklig gestaltning, krav på tillräckligt dagsljus, fysiska modeller Gestaltning i verklig skala
6
När vi gör visualiseringar vill vi gärna veta så mycket som möjligt om hur det ser ut; materialval, möblering, undertak osv. Ibland vet man ju inte det
innan och då kan det vara bättre att skippa lägga in material och lägga mer fokus på ljusets funktion. Detaljerad information, saknas information om kringliggande element läggs fokus enbart på belysningen Verklighetsgrad baseras tillgänglig information
7
De gånger vi arbetar med visualiseringar så är det oftast för fasader, då är det enkla 2D-bilder som används. Vi lägger inte så mycket tid på det heller för att vi inte vill överarbeta dem, det blir lätt att man kanske presenterar något som man inte kan återskapa i slutändan om man arbetar för mycket med dem.
Enkla bilder, ej överarbeta material, möjlighet att återskapa den miljö som
Fråga 6 Används visualiseringar i övertalande syfte? Hur? Nyckelord Teman Svar:
1
(pilot)
Ja, lite grann. Det finns också en trend att vi gör visualiseringar för att visa realistiskt eller idémässig skiss över hur allt ska vara, dessa blir då väldigt
olika. Realistiska har en fördel att vi vet vad vi strävar mot, men om verkligheten sedan inte blir som skissen så blir besvikelsen också stor. Övergripande idéskiss, små förklarande realistiska skisser Talande konceptskisser kombineras med ritningar för att bygga upp en helhet
2
Det har mycket med personliga drag från beställaren själv att göra.Det blir ju lite övertalande genom att man använder element som inte riktigt har med belysningen att göra utan aspekter som kunden i fråga tycker är viktigare. Man märker också att kunderna blir mer och mer bortskämda från andra delar av processen. För slutkunden är det ju mer en igenkänningsfaktor att de ser ”såhär har ju jag tänk att jag ska bo" osv. Då fångar man deras intresse pga det.
Igenkänningsfaktor hos kund, inkludera element som inte rör belysning,
anpassa efter kundens behov Kundens intresse fångas ofta genom igenkänningsfaktorer
3
Jag använder ju visualiseringar både för att mina idéer ska säljas in men framför allt så ger det ju kommunikationsmöjligheter att kunna beskriva. Insäljning av koncept, kommunikationsmöjligheter Säljande visualiseringar för underlättad kommunikation av koncept
4
O m man gör visualiseringar som är för verklighetstrogna, så förstår inte kunderna att det bara är ett förslag utan de tror att det är en slutlig produkt. Därför tycker jag att dialux evo är bra för man ser att det inte är verkligheten O m kunden då också tycker att det är bra så har man vunnit ganska mycket tid och kan unna sig att göra en lite mer noggrann modell.
Kunder ser dialuxförslaget som ej slutställt, lyftning av belysningsförslag Tydliga belysningskoncept i dialux med fokus på funktion
5
När det gäller själva ljuskoncepten så är det klart att jag har mina egna sätt som jag använder när jag då ska kommunicera till beställaren i övertygande syfte, men det är väldigt svårt när det kommer till belysning. Det mest övertygande argument man kan ha är att visa referensprojekt, inte bara på bild utan även besöka dem i verkligheten!
Utmaning att kommunicera belysning på ett övertalande sätt, tydligast att
visa referensprojekt Belysning kommuniceras genom att låta beställare uppleva ljus själva
6
Oftast finns det en idé från början och då är kunden nyfiken på hur den kommer se ut. Kanske även ett alternativ med en annan typ av lösning. Då kan det vara intressant att se två olika visualiseringar på samma rum för att jämföra. Sen kan vi ju såklart pusha på en annan lösning om vi tycker den är bättre. Mer detaljerade visualiseringar för att visa på att kompetens finns och sälja in idéer.
Väcka nyfikenhet hos kunden, eventuellt ett belysningsalternativ att jämföra
med, ibland pusha på eget förslag genom mer detaljerade visualiseringar Säljande visualiseringar för underlättad kommunikation av koncept
7
Ja alltså, man är ju dålig på det man gör om man inte uppfyller kundens önskemål. Sen kan man ju ställa motfrågor till kunden om man inte håller med om deras önskemål, för att se om de har tänkt på alla aspekter som är viktiga. Tycker kunden fortfarande att det är värt det så får man ju vara ärlig och meddela hur det kommer bli, men ändå leverera det kunden vill ha.
Lyfta fram viktiga aspekter, följa kundens behov och viljor, tydlighet i vad
som kan erbjudas Talande konceptskisser kombineras med ritningar för att bygga upp en helhet
Fråga 7 Vilken feedback brukar ges på era visualiseringar av projektledare/beställare? Nyckelord Teman Svar:
1
(pilot)
Oftast får man höra att visualiseringen är bra eller dålig. Det kommer också en del detaljfeedback beroende igen på vad de ska användas till. O m man tex ska söka bygglov måste vissa delar vara med, så det är ofta en process där man utför ytterligare revideringar. Sen ser man inte heller varför vissa val har gjorts, man kan bara konstatera att de har gjorts. Det är väldigt lätt att kritisera ett sådant projekt för om någon säger att det blivit fel så beror det kanske på att budgeten, tiden, eller resurserna inte fanns där. Men det är väldigt blandat beroende på projekt.
Kritiska moment, underliggande förutsättningar, detaljfeedback beroende
på användning Utvärdering i varierande grad beroende på projekt
2
Jag måste säga att jag nog inte har fått någon feedback alls där, utan det är ju när jag skickar iväg det och de får se det och innan beställning. Efter installation hör jag nästan aldrig någonting. Det är ofta säljaren då som gärna åker ut och kollar på den färdiga installationen och tar bilder som vi sedan använder som referensbilder på vår hemsida. Där kan jag sedan själv se hur det har blivit kontra vad jag har gjort. Eller åker jag ut själv till platsen och kollar, det är det absolut bästa för min egen utveckling. Men feedback på visualiseringen i sig får jag sällan. Sen passar man ju på att prata med kunden och höra hur de känner och så där, om man har möjlighet att göra det.
Referensbilder för utvärdering, personlig utveckling, uppföljning med kund Egen dokumentation och kunduppföljning
3
Nej men det är väl någonting som man kommunicerar konstant med beställare. Det kan vara via provbelysningar och visualiseringar. Ibland kan det vara
så att det bara ska se snyggt ut medan det funktionsmässigt inte är bra alls (eller energieffektivt). Så man får alltid tumma på något. Konstant kommunikation, varierande värderingar för olika projekt Successiv kunduppföljning
4
Ofta brukar vi ju jobba med arkitekten och då blir det ju underlag till dem och deras renderingar. Deras renderingar brukar vara ganska vassa och de används ju för att sälja in deras idéer. Sen beror det på hur primitiv skissen är, konceptskisser är ju ofta transkriberade sen tar man ju inte fram konceptet igen utan det utgör grundidén som man sedan jobbar vidare med.
Transkriberade konceptskisser, underlag till arkitekters arbete, vassa
renderingar Successiv kunduppföljning
5
Jag brukar lyckas övertala kunden om att det konceptet jag jobbar på kommer bli bra, och så ställs de inför det faktum när de kommer dit. Med belysning blir det ju sällan perfekt från början och därför jobbar jag mycket med kontaktskenor för möjligheten att kunna komplettera och ändra belysningen, vilket man då gör med beställaren på olika sätt.
Personlig erfarenhet som grund för att försäkra beställare, möjligt att
korrigera belysning i efterhand tillsammans med beställare Successiv kunduppföljning
6
Generellt är det bra och man har en dialog med kunden. I vissa projekt är vi överens jättebra och det flyter på, i andra lägen stöter man på motstånd och får göra om/revidera. Angående visualiseringar så får vi ofta bra kredd när vi väl gör dem och kunden får en bra blick i hur det kommer se ut. Det blir ofta lite WOW-faktor när kunden får se vad man kan göra med visualiseringar.