Vi har valt att i vårt arbete avgränsa oss till en anstalt i Sverige och de intagna är dömda till fängelse för något brott. Inför en större studie skulle det vara intressant att se om studie- och yrkesvägledningssituationen skiljer sig åt på olika anstalter samt även att se om det finns en skillnad på de intagnas behov av studie- och yrkesvägledning beroende på vilket brott de är dömda för.
De intagnas ålder, genus, etnicitet är ej heller relevanta aspekter för vårt arbete. Dessa aspekter skulle även de vara intressanta att urskilja i vidare studier. Skiljer de intagnas behov av studie- och yrkesvägledning beroende på vilken åldersgrupp man tillhör? Skiljer det sig åt mellan könen? Skiljer det sig åt beroende på vilken etnicitet man tillhör? Ja, detta är ytterligare frågor man kan ställa sig.
Vidare skulle det vara intressant att göra en uppföljning, för att se om kriminalvården har utvecklat något inom deras studie- och yrkesvägledning för att bättre tillgodose internernas vägledningsbehov. Har studie- och yrkesvägledning blivit en tydligare integrerad del i kriminalvårdens rehabilitering?
Referenslista
Allén Sture och Malmgren Sven-Göran (2006). Norstedts svenska ordbok: en ordbok för
alla . Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Anna Sigurdardottir, Björg Birgisdottir och Sigridur Hulda Jonsdottir (2004). WATCH:
what alternatives? Thinking - coping - hoping : handbook for facilitators when assisting learners in groups . Island: svansprint
Behrenz Lars, Edquist Harald och Flood Lennart (2008). Vägar till full sysselsättning . Stockholm: SNS förlag
Claesson Silwa och Dahlgren Hans (2002). Att studera i fängelse: utvärdering av
klientutbildning inom kriminalvården . Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen
Dalen Monica (2008). Intervju som metod . Malmö: Gleerups utbildning
Dresch James och Lovén Anders (2003). Vägledning i förändring: om
omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning Enheten för individ och samhälle,
Lärarutbildningen: Malmö högskola
Egan Gerard (2007). The skilled helper: a problem-management and opportunity-
development approach to helping . Chicago: Cengate learning
Ekbom Thomas, Engström Gunnar och Göransson Birgitta (2006). Människan, brottet,
följderna: kriminalitet och kriminalvård i Sverige . Stockholm: Natur och kultur
Europeiska Unionens Råd (2004). Resolution om vägledning 9286/04 Bryssel
Filella-Guiu Gemma och Blanch-Plana Angel (2002). Imprisonment and Career
Development: An Evaluation of a Guidance Programme for Job Finding 29. Universitat de Lleida, (Catalonia) Spain
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälls-
vetenskaplig forskning . Stockholm
Goffman Erving (2001). Stigma: den avvikandes roll och identitet . Stockholm: Prisma
Grenholm Carl-Henric (1988). Arbetets mening: en analys av sex teorier om arbetets syfte
och värde . Uppsala univeristet
Hansen Lars och Orban Pal (2002). Arbetslivet . Lund: Studentlitteratur
Kerz Jorge, Werner Michael och Wesser Erik (1995). Vad vet vi om rehabilitering? svensk
rehabiliteringsforskning 1980-1993 . Lund: Bokbox
Larsen Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod . Malmö: Gleerup
Lindh Gunnel (1988). Vägledningsboken: vägledning med inriktning på utbildning, yrke
och arbete . Lund: Studentlitteratur
Lindh Gunnel och Lundahl Lisbeth (2008). Den resandes ensak? forskning om
karriärutveckling och karriärvägledning Umeå universitet
Loven Anders (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med
vägledare i grundskolan . Lunds universitet
Nilsson- Lindström Margareta (1999). En processutvärdering av projektet New Deal: ett
vägledningsprojekt för långtidsarbetslösa kvinnor inom kontor och handel . Sociologiska
institutet Lunds universitet
Riksrevisionen (2004). Återfall i brott eller anpassning i samhället: uppföljning av
kriminalvårdens klienter . Stockholm: Riksrevisionen
Schwartz Barry (2004). Valfrihetens tyranni: en bok om konsten att välja . Stockholm: Prisma
SOU 1998:41 Läkemedelsdistributionsutredningen (1998). Läkemedelsinformation för
alla: betänkande . Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
SOU 2000:78 Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (2000).
Rehabilitering till arbete: en reform med individen i centrum : slutbetänkande . Stockholm:
Fritzes offentliga publikationer
SOU 2001:45 Utredningen om vägledningen i skolväsendet (2001).
karriärvägledning.se.nu . Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
SOU 2005:54 Kriminalvårdskommitten (2005). Framtidens kriminalvård: betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
Sjöstrand Per (1980). Teorier om yrkesval. Karriär och levnadsbana: En antologi om
studie och yrkesval, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Svenning Marianne (1998). Rehabilitering: ide och verklighet . Lund: Studentlitteratur
Sweet Richard (2004). Career guidance and public policy: bridging the gap . Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD)
Webbadresser
Susanne Christian 2006 Guidance with Conviction A Career Guidance Framework
www.equal-works.com/resources/contentfiles/4178.pdf www.kriminalvarden.se nr.1, 091012 www.kriminalvarden.se/Fangelse/Arbete-klientutbildning-och-behandling nr.2, 091020 www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/ART.pdf?epslanguage=sv nr.3, 0901020 www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Broschyr_Klientutbildning.pdf nr.6, 091021 www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/MI_BSF.pdf nr.4, 091021 www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/ROS.pdf?epslanguage=sv nr. 5, 091020 www.mah.se/LGSYV/ 091115 www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:203 091012 www.vagledarforeningen.org nr.1, 091010 www.vagledarforeningen.org/rapport-barcelona_09.doc nr.2, 091119 www.vinnova.se/upload/dokument/Verksamhet/Arbetslivsutveckling/DYNAMO/Seminarie rapport%20Arbetsgivarsamverkan%5B1%5D.pdf 0911029
Bilaga 1.
Malmö högskola
Terese MöllerLärarutbildningen
Ulla AndersenStudie- och yrkesvägledarprogrammet
2009-10-15Hej!
Vi heter Terese Möller och Ulla Andersen och går tredje året på studie- och yrkesvägledar- programmet vid Malmö högskola. Vi skriver ett examensarbete på 15 hp med handledning av Urban Nilsson. Examensarbetet handlar om hur studie- och yrkesvägledning ser ut i kriminalvårdens anstalter. Syftet med studien är att få information om existerande studie- och yrkesvägledning uppfyller intagnas behov.
För att få reda på detta krävs bl.a. intervjuer, därför kontaktar vi dig. Vi kommer att intervjua sex intagna och fyra befattningshavare, var för sig och intervjun varar upp till en timme. För att undvika misstolkningar och få dina egna ord vill vi banda samtalet. Material kommer att lagras på ett sätt som säkrar anonymitet och åtkomst av data. Det är endast vi som kommer att lyssna på materialet samt att bandet raderas efter bearbetning. Vi följer vetenskapsrådets etiska principer. Förutom förutnämnt innebär det att:
Du kommer att vara anonym då vi inte kräver namn, ålder. Är du intagen kommer vi inte att intressera oss för vilket brott du är dömd för. I studien kommer du att
nämnas som respondent. Anstalten kommer att benämnas som en kriminal- vårdsanstalt i Sverige.
Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta din medverkan. Är det någon fråga som du inte vill svara på, säg till så går vi vidare, utan något ifrågasättande.
Materialet kommer inte att användas för något annat syfte än för forskning. Studien publiceras senare i Malmö högskolas databas MUEP.
Du kommer att få ta del av studien när den färdigställts, då vi kommer att lämna ett exemplar på anstalten.
Om du deltar i intervjun har du gett oss ditt samtycke att delta. Tack på förhand
Bilagor 2 Vägledaren från arbetsförmedlingen
1. Vad är ditt uppdrag i kriminalvården?
2. Vad innebär studie- och yrkesvägledning för dig? 3. Vilka metoder använder du vid vägledning?
4. Hur tydliggör du för de intagna vilken hjälp de kan få av syv? 5. Hur förbereder du de intagna inför deras frigivning?
6. Hur tror du de intagna upplever nuvarande studie- och yrkesvägledning? 7. Vad är rehabilitering för dig?
8. Vilken är relationen mellan studie- och yrkesvägledning och kriminalvårdens rehabilitering?
9. Hur rehabiliteras de intagna för att förenkla deras återgång/inträde på arbets- marknaden?
10. Vad tror du studie- och yrkesvägledning kan kompletteras med för att underlätta de intagnas inträde/återgång till arbetsmarknaden vid frigivning?
Bilaga 3. Läraren
1. Vad är ditt uppdrag i kriminalvården? 2. Hur rekryteras de intagna till studier? 3. Vilka utbildningar erbjuds de intagna? 4. Vem utformar de intagnas studieplan? 5. Hur ser studieplanen ut?
6. Hur uppföljs studieplanen? 7. Vad innebär syv för dig?
8. Hur tydliggör du för de intagna vilken hjälp de kan få av syv?
9. Hur tror du de intagna upplever nuvarande studie- och yrkesvägledning? 10. Vad är rehabilitering för dig?
11. Hur förbereder du de intagna inför deras frigivning?
12. Hur rehabiliteras de intagna för att förenkla deras återgång/inträde på arbetsmarknaden?
13. Vad tror du studie- och yrkesvägledning kan kompletteras med för att underlätta de intagnas inträde/återgång till arbetsmarknaden vid frigivning?
Bilaga 4.
SYV kriminalvården Norrköping 1. Vad är ditt uppdrag i kriminalvården?
2. Vad är kriminalvårdens syfte och mål med syv?
3. Vilken/ vilka ansvarar för studie- och yrkesvägledning inom kriminalvården? 4. Vilka arbetsuppgifter/moment ansvarar dessa för?
5. Hur tydliggör ni för de intagna vilken hjälp de kan få av syv? 6. Vilken tillgång har de intagna till studie- och yrkesvägledning? 7. Hur arbetar syv med de intagna?
8. Hur vägleds de intagna inför sysselsättning (sysselsättningsplikten), både på anstalten och inför tiden efter frigivning?
9. Hur förbereder syv de intagna inför deras frigivning? 10. Hur tror du de intagna upplever nuvarande syv? 11. Vad är rehabilitering för dig?
12. Vilken är relationen mellan studie- och yrkesvägledning och kriminalvårdens rehabilitering?
13. Hur rehabiliteras de intagna för att förenkla deras återgång/inträde på arbetsmarknaden? 14. Vad tror du studie- och yrkesvägledning kan kompletteras med för att underlätta de
Bilaga 5. Kriminalvårsdinspektören
1. Hur ser studie- och yrkesvägledningen ut nu på anstalten? 2. Vad innebär studie- och yrkesvägledning för dig?
3. Vilken/ vilka ansvarar för studie- och yrkesvägledningen? 4. Vilka arbetsuppgifter/moment ansvarar dessa för?
5. Hur tydliggör ni för de intagna vilken hjälp de kan få av syv?
6. Hur vägleds de intagna inför sysselsättning (sysselsättningsplikten), både på anstalten och inför tiden efter frigivning?
7. Tror du att de intagnas behov av studie- och yrkesvägleding tillfredställs, skulle du vilja motivera?
8. Vad ingår i den individuella planen? 9. Vad är rehabilitering för dig?
10. Vilken är relationen mellan studie- och yrkesvägledning och kriminalvårdens rehabilitering?
11. I vilket skede anser du att studie- och yrkesvägledning ska introduceras? 12. Hur rehabiliteras de intagna för att förenkla deras återgång/inträde på
arbetsmarknaden?
13. Vad tror du studie- och yrkesvägledning kan kompletteras med för att underlätta de intagnas inträde/återgång till arbetsmarknaden vid frigivning?
Bilaga 6. Intagna
1. Vad är studie- och yrkesvägledning för dig? 2. Vad har syv för arbetsuppgifter?
3. Vilken/vilka person/personer utför studie- och yrkesvägledning på anstalten? 4. Hur vägleddes du inför sysselsättningen här på anstalten och inför framtiden? 5. Hur har din dom påverkat din arbetssituation/skolsituation?
6. På vilket sätt har personal tydliggjort för dig vilken hjälp du kan få av syv? 7. Hur uppfyller den studie- och yrkesvägledning du fått på anstalten dina
önskemål/behov?
8. Vad kan studie- och yrkesvägleding ytterligare hjälpa till med för att underlätta en återgång/inträde till arbetsmarknaden för dig?
9. Vad kan studie- och yrkesvägledning ytterligare hjälpa till med för att dina önskemål ska tillgodoses?
10. I vilket skede anser du att vägledning ska introduceras? 11. Vad är rehabilitering för dig?
12. Kan du tänka dig att studie- och yrkesvägledning ska ingå som en del av kriminalvårdens rehabilitering? Skulle du vilja motivera?
Bilaga7.