För att få fram om befattningshavarna har förståelse för vad studie- och yrkesvägledning innebär, frågar vi dem om deras uppfattning. Läraren säger att studie- och yrkesvägledning har innebörden ”att en människa som lyssnar av vad personen känner innerst inne och vidgar perspektiv, en coach i livet”. Arbetsförmedlingens vägledare menar att innebörden är detsamma som att vägleda mot ett arbete, studier samt hjälpa hitta information. Studie- och yrkesvägledningens innebörd för kriminalvårdsinspektören är:
En hjälp för den intagne att genom samtal komma fram till vad som ska hända och se möjligheterna. Många vill så mycket, man inte kan genomföra, då är det bra att det finns någon som säger till att det är lite svårt för dig.
De intagna är överens om att begreppet studie- och yrkesvägledning innebär att det är en hjälp för att hitta rätt studie- och yrkesmöjligheter inför framtiden, ”vilken väg man ska gå”. En av de sex intagna vet inte vad studie- och yrkesvägledning är vilket framgår av intervjupersonens svar ”ha ha, jag kan inte berätta, kan vi hoppa den?” En av oss frågar om han vill ha en förklaring till vad studie- och yrkesvägledning är vilket han ville. Vi gjorde en kortfattad förklaring som underlättade inför följande frågor.
Vilken organisering, form och innehåll har den studie- och yrkesvägledning som finns tillgänglig för de intagna?
Organisering
Studie- och yrkesvägledaren i Norrköping påpekar att studie- och yrkesvägledning inom kriminalvården är i startfasen och de håller på att arbeta fram dokument innehållande arbetsplaner, riktlinjer mm. Kriminalvårdsinspektören menar att det skiljer sig åt för de
intagna när och om studie- och yrkesvägledning ska ske. Det beror på hur lång strafftiden är för den intagne ”ska man sitta fyra år fokuserar man kanske inte på frigivningen. Ska man sitta en kortare tid typ sex veckor är det ingen mening med studie- och yrkesvägledning”. Samtliga intagna poängterar att studie- och yrkesvägledning ska introduceras direkt vid ankomst till anstalt, innan träff med ledning och individuella planen utformas. En in- tagen sammanfattar det som, ” Det borde vara direkt när jag började så jag vet vad jag har för mål under denna tid och längre fram.” Detta krävs enligt de intagna för att kunna planera och sätta upp mål, för tiden inne på anstalten och inför framtiden. De vill ” använda tiden på ett vettigt sätt”, ”man kan ju studera här för att kunna få ett jobb sen”.
Befattningshavarna har vetskapen om att studie- och yrkesvägledningen i Norrköping existerar. Kriminalvårdinspektören nämner att ”i alla fall en som jag vet är placerad i Norr- köping” medan det under samtalen med nämnd studie- och yrkesvägledare och läraren framkommer det att de är två vägledare på huvudkontoret.
Då studie- och yrkesvägledaren på arbetsförmedlingen anser att många tror att studievägledning sker i skolans värld medan yrkesvägledning sker på arbetsförmedlingen skiljer hon på begreppen. Hon benämner sig själv som yrkesvägledare som vägleder mot yrken, lediga arbeten samt yrkesutbildningar. Läraren nämner att arbetsförmedlingens väg- ledare ”inriktar sig enbart på yrkesutbildningarna som de håller i” medan kriminalvårds- inspektör nämner att vägledaren ytterligare hjälper till med ”utsluss”. Avgörandet om vilka som får påbörja en yrkesutbildning ligger hos arbetsförmedlingen, inte hos kriminalvården.
Klient och utbildningsansvarig är chef över syv i Norrköping och de tillsammans med rektorer på de olika lärcentrumen ansvarar för studie- och yrkesvägledningen i kriminalvården. Kriminalvårdinspektören säger att all personal på anstalten ansvarar för studie- och yrkesvägledning. Utan personal ”kommer de inte till någon yrkesvägledning”. I de fallen då kunskapsbrist råder inom syvs arbetsområde, hänvisar läraren den intagne till studie- och yrkesvägledarna i Norrköping. För att tydliggöra vad de intagna kan få av syv har läraren konstruerat ett anslag som hon satt upp på varje avdelning på anstalten så alla intagna vet vad studie- och yrkesvägledarna i Norrköping gör, hur de kommer i kontakt med dem samt att de har rätt till studie- och yrkesvägledning. Syv i Norrköping har distribuerat ut liknande information till samtlig personal via kriminalvårdens intranät. Inom snar framtid ska en informationsbroschyr distribueras ut till samtliga intagna.
Övervägande av de intagna är inte medvetna om vem som utför studie- och yrkesvägledning. Någon utrycker sig, ”ingen som ger mig något, sagt något eller frågat något. Ingen bryr sig”. Någon annan nämner arbetsförmedlingens vägledare, ”som besöker anstalten ibland”. Förtydligandet av vilken hjälp de intagna kan få av syv kan bero på vilken kontaktman den intagne tilldelas, nämner en av de intagna. De uttrycker sig att det är på deras eget initiativ, att söka information, fråga kontaktpersonen om vem man kan vända sig till och vilka möjligheter som existerar. Syftet är att de intagna ska ta ett eget ansvar.
Form
Befattningshavarna tydliggör att studie- och yrkesvägledning sker via enskilda samtal. Då kriminalvården är decentraliserad kan vägledningen variera på olika anstalter. Studie- och yrkesvägledaren i Norrköping, utför enskilda samtal på distans, via telefon. Vid enstaka till- fällen förekommer gruppvägledning på anstalt i samband med studiebesök. Vägledaren utför ”vanlig traditionell studie- och yrkesvägledning” vilket innefattar ”arbetsuppgifter som vilken syv som helst”. Vägledaren är tillgänglig för samtliga intagna vid förfrågan. Kriminalvårdsinspektören och läraren menar att vägledningen från Norrköping är riktad mot studier samt ”lotsa” dem rätt i studierna. Vägledning med arbetsförmedlingens vägledare sker vid direkt kontakt på anstalten. Detta sker efter att den intagne kontaktat vägledaren och de efter överenskommen tid träffas.
De metoder som används av arbetsförmedlingens vägledare ser annorlunda ut då vägledaren ”inte kan prata över skärmen”. Med skärmen menar hon datorn, som är ett verktyg och en del av vägledarens arbetsform vid vägledning på arbetsförmedlingen. Vägledaren anser att ”man får hitta nya vägar” att arbeta under, då det på grund av säker- hetsskäl är svårt att vägleda i grupp. Läraren har en del av syvrollen i läraruppdraget då hon har studiesamtal med den intagne om dennes mål och behörighet. Då studieplanen är ”ett levande dokument” görs uppföljningen kontinuerligt då behov uppstår. Efter information från övrig personal om intagnas behov av studier kan läraren uppsöka individen och kartlägga om behovet av studier finns.
Enligt de intagna är studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter att hjälpa och till- handahålla information, ”utforma en individuell bedömning utifrån individens behov”. En uttalade sig, ”coacha mig till hur jag ska gå tillväga för att hitta ett arbete. Om jag behöver någon utbildning eller något annat”.
Innehåll
Inför den intagnes frigivning kan arbetsförmedlingens vägledare ge kontaktförslag och hänvisa till exempelvis arbetsförmedlingen. Under samtal om hur den intagne ska komma vidare framkommer alternativ och utifrån det tar vägledaren fram relevant information. Vägledning sker utifrån ”Ett bättre ut” och vägledaren har ingen del i vägledningen inför sysselsättningsplikten. I det enskilda samtalet diskuterar hon målet med den intagne. Under samtalet framkommer det vad den intagne kan ha med sig t.ex. i form av betyg, intyg och erfarenheter samt ser på dennes önskemål och vad detta kan leda till. Vid behov tittar väg- ledare på den intagnes CV och hjälper denne att formulera detta.
Kriminalvårdinspektören förtydligar att under introduktionen får de intagna information om alla alternativen de har, inför sin sysselsättningsplikt. På anstalten har man möjlighet att studera på grund- och gymnasienivå samt SFI. Högskola och KY-utbildningar finns tillgängliga om de sker på distans. Alla intagna har en verkställighetsplan som skrivs senast fyra veckor efter ankomst till anstalten. Den innehåller ”allt, man ska se till vad man behöver, hur man kan få det, då, nu sen”, uppföljning sker kontinuerligt. Studieplanen upp- rättas gemensamt av den intagne, läraren och eventuellt syv i norrköping, man följer en mall där behov, syfte, delmål, mål och strategi ingår samt kan kompletteras med eventuell neuropsykiatrisk diagnos.
Hur ser de intagna på den studie- och yrkesvägledning de får?
De intagna anser sig inte få någon vägledning inför sysselsättningsplikten. Någon säger sig fått hjälp av häktets bibliotekarie som informerat om att SFI finns på anstalten, vilket han läser nu, för framtiden. De övriga anser inte att de erhållit vägledning inför framtidens karriär medan en anser sig inte behöva vägledning då han har arbete vid frigivning.
Då de intagnas dom har påverkat deras arbetssituation, framkommer det att alla utom en har behov av vägledning. Den intagne som inte har behov av vägledning har kvar sin anställning efter avtjänat straff. De andra har haft en anställning/studier vilket de fått avsluta till följd av domen.
”Har inget jobb när jag kommer ut. Vill börja på ny kula, byta stad, umgänge allt”. ”Har inget arbete, har jobbat med sånna olagliga grejjor. Jag vet inte nu när jag kommer ut vad som väntar mig”.
”Jag kan inte fortsätta mina studier, måste pausa, katastrof, måste fortsätta efter två år, vet inte om det går”.
En av de intagna nämner vägledaren från arbetsförmedlingen, ”är fantastisk duktig och jättebra. Håller vad hon lovar och lämnar info och är snabb. Kommer även med egna tips och idéer”. Samtliga intagna menar att informationen om vad arbetsförmedlingens väg- ledare kan hjälpa till med är dålig. Studie- och yrkesvägledningen i Norrköping nämns av endast en intagen, som har vetskapen om att den funktionen existerar. Informationen erhöll han från sin lärare. Flertalet av de intagna uttalar sig om att deras önskan/behov av väg- ledning inte uppfylls då de uttrycker sig, ” inte alls, har inte fått något, här är ingen som bryr sig vad jag ska göra när jag kommer ut”. En uttalar sig att han skulle vilja prata med någon, som har kunskap om vilka studier som krävs för ett visst yrke han kan tänka sig att arbeta med i framtiden.
Enligt syv i kriminalvården har en kort utvärdering om hur intagna ser på studie- och yrkesvägledning utförts tidigare av kriminalvården. Där framkom att de intagna ansåg syv som trevliga och de är tacksamma för att tjänsten existerar, dock missnöjda med att
vägledaren ej är på plats fysiskt. Personligen tror och hoppas han själv att de är nöjda och glada att någon lyssnar. Han tror även att de intagna har förtroende för honom då han märkt att de öppnar sig för honom i de individuella samtalen. Läraren tror att studie- och yrkes- vägledning inte är förankrat då inte alla intagna vet att möjligheten finns. Hon menar att de som varit i kontakt med syv upplever det som bra ”eftersom syv bryr sig och de intagna blir hoppfulla”. Hon poängterar att intagna som talat med syv i Norrköping blir hoppfulla och börjar tro på sig själva. Kriminalvårdsinspektören har däremot ingen vetskap om de in- tagnas behov av syv tillfredställs. Han menar ”det som inte finns, efterfrågas inte medan det som finns kan efterfrågas jättemycket”. Det framkommer också att intagnas behov av studie- och yrkesvägledning kan skilja sig, beroende på vilken anstalt och/eller vilken av- delning intagna sitter på. Arbetsförmedlingens vägledare har ett hopp om att de intagna uppskattar vägledningen de får av henne.
Vad ska studie- och yrkesvägledning kompletteras med, för att de intagnas önskemål ska tillgodoses.
Norrköpings vägledare menar att då han, gallrar bland all information som finns, är det han som ”tolkar och avgör” vilken information som är bra för den intagne, utifrån deras samtal. Utifrån detta skulle han vilja ha mer tekniska möjligheter för det intagne, kanske någon ”säker plattform” där de kan söka information själva. Ytterligare ett tekniskt hjälpmedel som önskas är en webbkamera som skulle ge en möjlighet till synlig kommunikation för de som önskar. Han påpekar dock att icke synlig kommunikation upplevs ”bra för intagna som önskar vara inkognito”. Han upplever att de öppnar sig lättare, då han inte kan se dem och senare identifiera dem ute i samhället. Läraren önskar en studie- och yrkesvägledare ”som fysiskt finns på plats. Vissa kan ha telefonskräck och har behov att se den man pratar med”. Af:s vägledare skulle vilja ha möjlighet till att använda datorer, då hon vill använda sig av program som underlättar vid vägledning. Möjligheten existerar inte i nuvarande läge på grund av säkerhetsriskerna, då de intagna inte får ha tillgång till Internet. Hon anser att
arbetsförmedlingens vägledning kan kompletteras med uppföljning, för den intagne, innehållande rådgivning och stöd, vid byte av anstalt eller vid frigivning.
Kriminalvårdsinspektören vet inte vad syv kan kompletteras med, han ”tror att det kan vara väldigt individuellt, då de intagna i många fall är körda på arbetsmarknaden”. Med detta menar han att de skulle behöva mer studie- och yrkesvägledning då de intagna inte har något arbete att gå tillbaka till eller inte har haft något arbete. Intagna som haft en yrkes- identitet som de inte kan återgå till ”de behöver mest vägledning” medan ungdomar som aldrig varit på arbetsmarknaden behöver inte vägledning. Kriminalvårdinspektören poäng- terar att de yngre intagna har många syvare tidigare försökt rädda under skoltiden, ”jag tror inte det är där man ska börja man kanske ska fokusera på annat, de är helkriminella”.
För att underlätta återgång/inträde till arbetsmarknaden anser de intagna att studie- och yrkesvägledningen ska kompletteras med information från anstaltens personal, om vilka möjligheter och rättigheter till vägledning intagna har. Mer vägledningssamtal med fokus på nutid och framtid eftersom de intagna har en oro om vad de ska göra efter fri- givning är ytterligare något de önskar sig. Två uttalar sig om att de önskar sig information om hur arbetsmarknad och utbildningssystemet fungerar i Sverige. ”En vägledare kan visa mig hur det är i Sverige är inte samma som mitt land”. De uttrycker att de vill ha en väg- ledare på plats som samtalar med dem, frågar om de behöver någon hjälp och vad de har tänkt sig angående arbete och studier. Några intagna efterfrågar hjälp då de menar att har man inget att komma ut till är risken att återfalla i brott stor.
För att intagnas önskemål ska tillgodoses, vad gäller studie- och yrkesvägledning på anstalten, uttrycker sig en intagen:
Skaffa en kurs, skaffa en lokal, det finns många. Samla en gång i veckan, de kommer, sen sitter vi, en eller två timmar. De kan skriva på tavlan hur ska vi söka jobb, hur ska vi göra, jag kan inte göra cv. Det hade varit mycket lättare när man kommer ut om man hade haft något sånn kurs.
En annan uttrycker sig med liknande innehåll:
Visa var man kan jobba, var hittar man jobb, hur söker man jobb. Man kanske behöver utbildning. Jag vet inte vad min framtid är, ska jag bara tro på min tur?
Vilken är relationen mellan studie- och yrkesvägledning och kriminalvårdens rehabilitering?
Rehabilitering för befattningshavarna är ett brett begrepp, det kan vara att återkomma till ett friskt liv, ett bättre ut, något som ska läkas eller stärkas, att hjälpa någon tillbaka. Kriminal- vårdsinspektören uttrycker sig att ”rehabilitering kan se olika ut” samt ”till syvende och sist handlar det om man vill bli rehabiliterad”. Även för intagna är rehabilitering ett brett be- grepp. De har en gemensam uppfattning om vad begreppet rehabilitering innebär. Någon uttrycker sig ”att bryta en trend eller ett mönster t.ex. om man har problem med alkohol”, en annan uttrycker sig ”sluta vara kriminell, tycker jag och sluta ta droger, faktiskt”.
Relationen mellan studie- och yrkesvägledning och kriminalvårdens rehabilitering är självklar för arbetsförmedlingens vägledare, ”vägledning ingår alltid i rehabilitering”. Syv i Norrköping ser studie- och yrkesvägledning ”som en teoretisk del av rehabilitering” och anser att relationen är ”bra för programmen drar år samma hål”. De intagna ”höjer sig själva genom ett vidgat perspektiv” eftersom syv ger verktyg som de intagna har an- vändning för. De intagna erhåller ”kunskap om mig själv, kunskap om alternativen och därmed kunna göra bra val”.
Sedan utslussningsaktiviteterna introducerats anser kriminalvårdinspektören att kriminalvården är aktivare med studie- och yrkesvägledningsaktiviteter inom rehabilite- ringen, ”vi är på banan bägge två”.
Individuell vägledning där man kartlägger, plockar fram egna tankar samt erhåller information om arbetsmarknaden, ger arbetsförmedlingens vägledare de intagna. Väg- ledaren hänvisar till detta som en del av rehabiliteringen för en förenkling av återgång eller inträde på arbetsmarknaden för de intagna.
För att de intagna ska få en förenklad återgång/inträde på arbetsmarknaden förbereder läraren dem med positiv kraft, de intagna får mer fokus på skolgång genom att de får utgå ifrån sig själva eftersom undervisningen är individuell. Genom betyg får de bättre själv- förtroende som ger dem tron på sig själva. Kriminalvårdsinspektören säger att det kan handla om att vara ute på en praktikplats, med tanke på dagens arbetsmarknadssituation är det inte många som har den möjligheten. Man utgår från den intagnas verkställighetsplan, vad den intagne vill, ”i ungdomarnas fall kan det handla om att bygga upp rutiner för dagen”.
Samtliga intagna förmedlade likartade åsikter om att studie- och yrkesvägledning bör ingå i kriminalvårdens rehabilitering.
”Ja! Att få hjälp med att hitta ett jobb skulle vara en stor del av rehabiliteringen, för att hålla sig borta från det andra som inte är bra. (paus) Droger”
”Ja, (suck av lättnad) man känner sig som en punkt, man behöver mycket hjälp, man vill så mycket”
”Studievägledning skulle vara det bästa som finns jag tror… det är viktigt. Det är sant, jag skulle behöva det. Jag behöver ingen psykvård. Det skulle hjälpa mig mycket.”
5 Avlutande diskussion
Vi inleder med en diskussion om vår valda metod i arbetet. Efter detta kommer vår resultatdiskussion med avslutningsvis en modell på hur studie- och yrkesvägledaren kan arbeta inom kriminalvården. Till slut kommer vi med förslag på fortsatt forskning.