Vårt arbete har haft en utforskande ansats. Urvalsunderlaget medger ingen generalisering för intagna utanför urvalet. Vi är medvetna om att eventuell forskningseffekt uppstått då de intervjuade kan ha besvarat frågorna med vad de tror vi vill höra.
Syftet med vårt examensarbete var att kartlägga hur studie- och yrkesväglednings- situationen såg ut för intagna i kriminalvårdens anstalter, samt att synliggöra hur studie- och yrkesvägledningen skulle kunna utvecklas för att tillgodose intagnas vägledningsbehov inom området rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet var att bidra med ny kunskap då vi inte fann tidigare nationell forskning inom området. Nedan följer en analys efter de frågeställningar vi hade i arbetet.
Vilken form, innehåll och organisering har den studie- och yrkesvägledning som finns tillgänglig för de intagna?
Den studie- och yrkesvägledning som fanns tillgänglig för de intagna har den form och innehåll att studie- och yrkesvägledning sker av två vägledare från kriminalvårdens huvud- kontor i Norrköping, vägledare från arbetsförmedlingen, lärare och övrig personal. Väg- ledningsinsatsen från kriminalvården i Norrköping är under uppbyggnad och man håller på att arbeta fram bl.a. arbetsplan och riktlinjer. Övergripande sker vägledning med enskilda samtal via distans från Norrköpings vägledare medan övrig vägledning sker ansikte mot ansikte. Läraren anser sig ha en del av syv rollen då hon vägleder inför studier. Arbets- förmedlingens vägledare definierar sig som yrkesvägledare eftersom hon inriktar sig mot att sammanföra arbetssökande med arbetsgivare som söker arbetskraft.
Personal som bidrar till vägledning i kriminalvården, arbetar utifrån hur den intagne ska komma vidare och utifrån det levererar relevant information. Arbetsförmedlingens väg- ledare och syv i Norrköping arbetar utifrån en kartläggning, vilka alternativ som finns och
hjälper dem att kunna göra ett bra val med kort som långsiktiga mål. Utifrån detta finner vi likheter med vad som framkommer i bakgrunden om vad studie- och yrkesvägledning är. Loven (2000), Lindh (1988), www.vagledarforeningen.org och SOU 2001:45 beskriver studie- och yrkesvägledning som bl.a. att erbjuda verktyg och metoder för att finna information om studier och yrken samt att få självkännedom. De nämner att studie- och yrkesvägledning är en förebyggande process, kort som långsiktig.
Vi ser att kriminalvårdens vägledning liknar den fyrstegsmodell Lovén (2000) nämner, som nämns i arbetets teoriavsnitt. För att ett tillfredställande val ska äga rum behöver individen samtliga delar i fyrstegsmodellen. En del av modellen innebär att individen behöver kunskap om sig själv utifrån sina intressen, färdigheter, talanger med mera. En annan del innebär att få kunskap om vilka alternativ individen har. Ytterligare en del innebär att individen ska kunna göra en jämförelse mellan alternativen och därefter göra relevanta val. Sista delen innebär att individen erhåller en handlingsplan. En handlingsplan ska utföras för att tydliggöra vart individen är på väg och vad som krävs för att nå målen. Vi ser det positivt att det finns något tankesätt bakom hur vägledning ska ske för intagna. Har man en utgångspunkt vad vägledning ska innehålla blir vägledaren mer medveten om att få med de olika delarna av vägledningsprocessen.
Inom kriminalvården utformas en verkställighetsplan på alla intagna där allt som berör individen ingår. Planen ska informera om individens då, nu och framtid, dvs. en kart- läggning och process. Vårt resultat om hur studie- och yrkesvägledarsituationen ser ut liknar de resultat Christian (2006) tar upp i sin rapport. Likheter är att olika insatser av skilda personer kan ge vägledning. Hur vägledningen ser ut på anstalten kan bero på den syn eller entusiasm de anställda har. Kriminalvårdsinspektören menar att vägledning skiljer sig åt för de intagna när och om vägledning ska ske. Han anser att vägledning bör ske när det närmar sig frigivning och ska en intagen avtjäna en kortare tid på anstalten är det ingen mening med vägledning. Hans åsikter skiljer sig gentemot de intagna då de alla anser att vägledning ska påbörjas direkt vid ankomst till anstalt eftersom de vill utnyttja tiden på ett effektivt sätt och planera inför framtiden.
Vi tycker att kriminalvården i större utsträckning bör utgå ifrån individens önskan då studie- och yrkesvägledning är en process, kort som långsiktig. Enligt Sjöstrand (1980)
leder kunskap om alternativen till ett väl underbyggt val. Om individen erhåller vägledning kort tid innan frigivning kan den intagne få känslan av att inte erbjudits möjligheten att ut- nyttja tiden på anstalten effektivt.
Utifrån vårt resultat får vi fram att olika personer bland personalen utför olika delar av kriminalvårdens studie- och yrkesvägledning. Enligt befattningshavarna innebär studie- och yrkesvägledning att en person med kompetens inom området ger vägledning inför ut- bildnings- och yrkesval. Studie- och yrkesvägledning bör erbjudas av en utbildad vägledare enligt vår uppfattning. Anledningen är att en utbildad studie- och yrkesvägledare har sam- hällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig kompetens kompletterad med färdigheter i kommunikation och samtalsmetoder. Ett av Christians (2006) förslag på riktlinjer för väg- ledning i kriminalvården är att den ska ske av en kvalificerad person.
En utbildad syv bör ha vägledningssamtal med varje intagen samt ge dem verktyg för att återgå/inträda på arbetsmarknaden. Filella-Guiu och Blanch-Planas (2002) samt Christians (2006) studier visar att vägledningsprogrammen som använts på anstalter har varit framgångsrika vad gäller att inträda/återgå till arbetsmarknaden. Programmen bidrar med kunskaper som förbättrar de intagnas möjligheter till att finna ett arbete
Hur ser intagna på den studie- och yrkesvägledning de får?
Resultatet pekar på att de intagna anser sig dåligt informerade från kriminalvårdens sida om vad studie- och yrkesvägledning kan hjälpa till med samt vilka rättigheter de har till väg- ledning. Liknande resultat finner vi i Christians (2006) rapport att de intagna inte har någon kännedom om sina rättigheter gällande vägledning. Utifrån vår studie kan vi utläsa att de intagna inte är nöjda då de upplever att de inte erhåller någon vägledning.
Befattningshavarna hoppas att de intagna uppskattar den vägledning de får och de anser sig ha förmedlat att syv existerar. De intagna har inte anammat sig detta. Vi ser här en tydlig brist på kommunikation mellan intagna och personal. Enligt oss bör samtlig personal inom kriminalvården ha kunskap om vem och var de intagna kan erhålla studie- och yrkes- vägledning. Vi uppfattar att det på kriminalvårdens intranät finns information om exister- ande syv, var i kommunikationen brister det? Är det mellan syv i Norrköping och ansvariga
för anstalterna eller är det mellan anstaltsansvariga och personal? Vi ser en brist i kommunikationen mellan syv i Norrköping och anstaltsledningen utifrån kriminalvårds- inspektörens uttalande om vilka som ansvarar för syv ”Det finns i alla fall en”, när det i själva verket är två personer. Hans uttalande om att en intagen som ska sitta ett kort straff inte är i behov av studie- och yrkesvägledning, gör att vi ifrågasätter ledningens förståelse om hur viktigt studie- och yrkesvägledning är för individ och samhälle.
Vägledarna i Norrköping ska inom en snar framtid marknadsföra sig ytterligare om dess existens till de intagna, vilket vi ser som positivt eftersom inga av de intagna vi inter- vjuat, har vetskapen om denna verksamhet. Christian (2006) nämner att viss personal levererar vägledning men ser inte sig själva som leverantör. Detta tror vi kan vara en an- ledning till att de intagna inte ser att de erhåller vägledning vid olika tillfällen. Kriminal- vårdsinspektören uttrycker sig att all personal ansvarar för studie- och yrkesvägledning vilket vi undrar om personalen anser sig göra.
Vad ska studie- och yrkesvägledning kompletteras med för att de intagnas önskemål ska tillgodoses?
De intagna önskar en studie- och yrkesvägledare på plats som utför vägledningssamtal med fokus på nutid och framtid vilket även läraren anser. De önskar även att få kunskap och information om utbildning och arbetsmarknaden. Av detta ser vi en tydlig koppling mellan vad studie- och yrkesvägledning är, enligt definitionerna i detta arbetes bakgrund och vad de intagna vill ha, de vill ha studie- och yrkesvägledning.
Vi tror att om individen ska uppleva en tillfredställelse av studie- och yrkesväg- ledning och få en komplett karriär, krävs att individens heltäckande behov tillgodoses. Man blir inte nöjd av att bara få information eller att bara få kartläggningssamtal, det krävs en kombination av studie- och yrkesvägledningens samtliga delar. Detta kan jämföras med en måltid, måltiden blir inte komplett med endast kolhydrater, det krävs även proteiner och så vidare. Detta behövs för att individen ska få lättare att komma ut på arbetsmarknaden.
Vilket i sin tur kan leda till att individen blir uppgiven, apatisk, få låg självkänsla (Lindh 1988). Ett arbete kan behövas för att individen ska erhålla regelbundna aktiviteter, sociala kontakter, delaktighet, en identitet och status (Hansen och Orban 2002).
Enligt de intagna behöver deras önskemål för vägledning tillgodoses för att hindra dem att återfalla i brott. Flera författare i detta arbetes teoriavsnitt framhåller att studie- och yrkesvägledning kan leda till att den intagne gör en förändring i sitt liv som leder till själv- försörjning genom ett förvärvsarbete. Ett förvärvsarbete krävs för att de frisläppta ska und- vika att begå brott. Utifrån vårt teoriavsnitt behöver individen vägledning för att öka sin självkänsla och minska risken för utanförskap. Som vi ser det finns det en risk för att individer som avtjänat straff på anstalt riskerar att hamna i utanförskap då samhället, exempelvis vissa arbetsgivare tenderar att stigmatisera dem. Om en intagen inte får studie- och yrkesvägledning kan det bli en dyr kostnad för samhället om denne efter frigivningen inte får en plats på arbetsmarknaden. OECD (2004) understryker vägledningens betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Som självförsörjande bidrar man till samhällets ekonomi medan som bidragsförsörjd eller som brottsling är man en kostnad för samhället.
Vilken är relationen mellan studie- och yrkesvägledning och kriminalvårdens rehabilitering?
Alla befattningshavare är överens om att studie- och yrkesvägledning ingår i kriminalvårdens rehabilitering medan de intagna anser att vägledning bör ingår i rehabiliteringen men att det inte gör det i dagsläget. Genom detta arbetes bakgrund och resultat ser vi att syftena är liknande gällande vägledning, rehabilitering och kriminal- vårdens rehabilitering. Vi sammanfattar syftena som att utifrån individens förutsättningar, genom en process ska individen erhålla hjälp till att bli självförsörjande.
I de två nationella undersökningarna vi har granskat visar det sig att väglednings- program har en positiv effekt för den intagne, gällande inträde/återgång på arbets- marknaden. Utifrån detta ser vi ett behov av att införa liknande program i den svenska kriminalvården. Detta då endast 22 % av frivårdsklienterna hade arbete på arbetsmarknaden år 2004 (Ekbom2006).
Syv - spindel i nätet
Vår uppfattning är att syv har en betydande roll för den intagne inom ett flertal områden på en kriminalvårdsanstalt. Eftersom den intagne under sin tid på anstalten har kontakt med ett flertal personer som på något sätt påverkar individens karriär, ser vi att en studie- och yrkesvägledare kan ha en funktion som en spindel i nätet. Vägledaren bör ha en central funktion inom kriminalvårdens rehabilitering som knyter samman de olika områden då dessa inverkar på den intagnes karriär. I samtal mellan intagna och olika aktörer kan det uppkomma faktorer/frågor som har betydelse för individens karriär. Efter dessa tillfällen ska samtal med syv genomföras, för att sedan göra en uppföljning på den intagnes karriär- plan. Studie- och yrkesvägledaren har en utformad kompetens för att vägleda individer för sin livskarriär då övriga aktörer således inte besitter denna kompetens. Vi visualiserar vårt förslag genom en illustration.
Figur 2. Spindeln i nätet
Arbetsförmedlingen
SYV
Kontaktman
Läraren
Psykolog/kurator
Kriminalvårds-
inspektör
Sjukvård
Socialen
Frivården
Med vår modell vill vi synliggöra hur en utveckling av studie- och yrkesvägledning kan göras för att tillgodose de intagnas vägledningsbehov inom området rehabilitering.