Flertalet av de tidigare studier som gjorts inom ämnet har endast tittat på samband kopplat till användningen av Facebook. Föreliggande studie har utvidgat undersökningsområdet till att även innefatta Messenger, Instagram och Snapchat som är de mest använda sociala medierna i Sverige. För att utveckla studien hade det varit fördelaktigt att även titta andra plattformar för att få ett mer
tillförlitligt och representativt resultat. Den genomsnittliga tiden för det dagliga användandet av sociala medier hade även kunnat baseras på en mätning under en längre tid än 10 dagar för att minska risken för att respondenterna hade använt apparna mer eller mindre än vanligt under just de dagarna. För ett mer tillförlitligt och generaliserbart resultat hade det även varit fördelaktigt att bredda och titta på en större målgrupp än endast studenter på eftergymnasiala utbildningar. I föreliggande studie hade ingen av respondenterna några större problem med psykisk ohälsa. Resultatet hade möjligtvis kunnat se annorlunda ut ifall andra unga, utöver studenter, hade deltagit i studien. Förslagsvis hade det även kunnat läggas ett större fokus vid att undersöka på vilket sätt apparna används och inte bara den sammanlagda spenderade tiden. Detta eftersom hur mediet används enligt tidigare gjorda studier har en stor inverkan på i vilken utsträckning användningen påverkar personens välmående.
Referensförteckning
Abel, J. P., Buff, C. L., & Burr, S. A. (2016). Social media and the fear of missing out: Scale development and assessment. Journal of Business & Economics Research (Online), 14(1), 33. doi:10.19030/jber.v14i1.9554
Aillerie, K., McNicol, S. (2016). Information literacy and social networking sites: challenges and stakes regarding teenagers’ uses. Essachess, 9(2), 89-100. Hämtad från:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsdoj&AN=edsdoj.57263e88f68d443a9 16a122ef8c61da8&lang=sv&site=eds-live
Allen, K. A., Ryan, T., Gray, D. L., McInerney, D. M., & Waters, L. (2014). Social media use and social connectedness in adolescents: The positives and the potential pitfalls. The Educational and
Developmental Psychologist, 31(1), 18-31. doi:10.1017/edp.2014.2
Andersen, I. (2011). Den uppenbara verkligheten: Val av samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Apple. (2018). Idag lanserar vi iOS 12. Hämtad 2019-05-16 från
https://www.apple.com/se/newsroom/2018/09/ios-12-is-available-today/
Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0 : att förstå och förändra världen med
siffror. Studentlitteratur.
Bell, B. R. (2016). Technostress from the perspective of college students: A basic qualitative study. Hämtad från: https://search.proquest.com/docview/1811433830?accountid=12249
Benson, V., Hand, C., & Hartshorne, R. (2018). How compulsive use of social media affects
performance: insights from the UK by purpose of use. Behaviour & Information Technology, 1-15. doi:10.1080/0144929X.2018.1539518
Brown, J. D., & Marshall, M. A. (2006). The three faces of self-esteem. In M. H. Kernis (Ed.), Self- esteem issues and answers: A sourcebook of current perspectives; self-esteem issues and answers: A sourcebook of current perspectives (pp. 4-9, Chapter xxi, 471 Pages) Psychology Press, New York, NY. Hämtad från: https://search.proquest.com/docview/621459853?accountid=12249 Can, L., & Kaya, N. (2016). Social networking sites addiction and the effect of attitude towards social
network advertising. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 235, 484-492. doi:10.1016/j.sbspro.2016.11.059
Cannon, Y., Speedlin, S., Avera, J., Robertson, D., Ingram, M., & Prado, A. (2017). Transition, Connection, Disconnection, and Social Media: Examining the Digital Lived Experiences of Transgender Individuals. Journal of LGBT Issues in Counseling, 11(2), 68–87. doi:
10.1080/15538605.2017.1310006
Cross, M. (2014). Social media security : leveraging social networking while mitigating risk. Syngress. Hämtad från:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b2072959&site= eds-live
Datainspektionen. (2019) Vad dataskyddsförordningen innebär för dig som privatperson. Hämtad 2019-05-16 från https://www.datainspektionen.se/vagledningar/for-dig-som-privatperson/vad- dataskyddsforordningen-innebar-for-dig-som-privatperson/
Denscombe, M. (2014). Good Research Guide : For Small-Scale Social Research Projects. Milton Keynes : McGraw-Hill Education, 2014.
Donnelly, E., & Kuss, D. J. (2016). Depression among users of social networking sites (SNSs): The role of SNS addiction and increased usage. Journal of Addiction and Preventive Medicine, 1(2), 107. Hämtad från: http://irep.ntu.ac.uk/id/eprint/29245
Drouin, M., Reining, L., Flanagan, M., Carpenter, M., & Toscos, T. (2018). College Students in Distress: Can Social Media be a Source of Social Support?. College Student Journal, 52(4), 494- 504. Hämtad från: https://search-ebscohost-
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=134341758&site=ehost-live
Ellison, N. B., Steinfield, C., & Lampe, C. (2007). The benefits of facebook "friends:" social capital and college students' use of online social network sites. Journal of Computer-Mediated
Communication, 12(4), 1143-1168. doi:10.1111/j.1083-6101.2007.00367.x
Goleman, D. (2006). Emotional intelligence. Bantam.
Haferkamp, N., Eimler, S. C., Papadakis, A., & Kruck, J. V. (2012). Men are from mars, women are from venus? examining gender differences in self-presentation on social networking sites.
Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 15(2), 91-98. doi:10.1089/cyber.2011.0151
Henricson, M. edt. (2015). Vetenskaplig teori och metod : från idé till examination inom omvårdnad. Studentlitteratur.
Internetstiftelsen. (2012). Svenskarna och internet 2012. Hämtad från: https://internetstiftelsen.se/docs/SOI2012.pdf
Internetstiftelsen. (2018). Svenskarna och internet 2018. Hämtad från: https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf
Kalpidou, M., Costin, D., Morris, J. (2011).The Relationship Between Facebook and the Well-Being of Undergraduate College Students. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking,
14(4):183-9. doi:10.1089/cyber.2010.0061
Kjellberg, A., & Sörqvist, P. (2016). Experimentell metodik för beteendevetare. Studentlitteratur. Kuss, D., & Griffiths, M. (2017). Social networking sites and addiction: Ten lessons learned.
International journal of environmental research and public health, 14(3), 311.
doi:10.3390/ijerph14030311
Lantz, B. (2015). Den statistiska undersökningen : grundläggande metodik och typiska problem. Lund : Studentlitteratur, 2015.
Lau, W. W. F. (2017). Effects of social media usage and social media multitasking on the academic performance of university students. Computers in Human Behavior, 68, 286–291.
doi:10.1016/j.chb.2016.11.043
Lilja, E., Thor, M. (2018) Ångest bland unga vuxna: Samband mellan självkänsla, kroppsuppfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. (Examensarbete, Högskolan i Borås). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1232015/FULLTEXT01.pdf
Lin, L. Y., Sidani, J. E., Shensa, A., Radovic, A., Miller, E., Colditz, J. B., Hoffmann, B. L., Giles, L. M., Primack, B. A. (2016). Association between social media use and depression among US young adults. Depression and anxiety, 33(4), 323-331. doi:10.1002/da.22466
Lisspers, J., Nygren, A., & Söderman, S. (1997). Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD): some psychometric data for a Swedish sample. Acta Psychiatrica Scandinavica, (4), 281. Hämtad från: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsovi&AN=edsovi.00000196.19971000 0.00009&lang=sv&site=eds-live
Melissa G. Hunt, Rachel Marx, Courtney Lipson, and Jordyn Young (2018). No More FOMO: Limiting Social Media Decreases Loneliness and Depression. Journal of Social and Clinical
Psychology: Vol. 37, No. 10, pp. 751-768. doi:10.1521/jscp.2018.37.10.751
Muscanell, N. L., & Guadagno, R. E. (2012). Make new friends or keep the old: Gender and
Mushtaq, A. J., & Benraghda, A. (2018). The Effects of Social Media on the Undergraduate Students’ Academic Performances. Library Philosophy & Practice, 1. Hämtad från:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edo&AN=133873692&lang=sv&site=eds -live
Nationalencyklopedin. (2019). Depression. Hämtad 2019-05-16 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/depression Nationalencyklopedin. (2019). Ångest. Hämtad 2019-05-16 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ångest
Wang, J. L., Jackson, L. A., Wang, H. Z., & Gaskin, J. (2015). Predicting social networking site (SNS) use: Personality, attitudes, motivation and internet self-efficacy. Personality and Individual
Differences, 80, 119-124. doi:10.1016/j.paid.2015.02.016
Oberst, U., Wegmann, E., Stodt, B., Brand, M., Chamarro, A. (2016). Negative consequences from heavy social networking in adolescents: The mediating role of fear of missing out. Journal of
Adolescence, (55), 51-60. doi:10.1016/j.adolescence.2016.12.008
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 2. uppl., Stockholm: Liber.
Phua, J., Jin, S. V., & Kim, J. J. (2017). Uses and gratifications of social networking sites for bridging and bonding social capital: A comparison of Facebook, Twitter, Instagram, and Snapchat.
Computers in Human Behavior, 72, 115-122. doi:10.1016/j.chb.2017.02.041
Przybylski, A. K., Murayama, K., DeHaan, C. R., & Gladwell, V. (2013). Motivational, emotional, and behavioral correlates of fear of missing out. Computers in Human Behavior, 29, 1841–1848. doi:10.1016/j.chb.2013.02.014
Rosenberg, M. (1989). Society and the adolescent self-image (Rev. ed.). Middeltown, CT: Wesleyan University Press.
Sagioglou, C., & Greitemeyer, T. (2014). Facebook’s emotional consequences: Why Facebook causes a decrease in mood and why people still use it. Computers in Human Behavior, 35, 359–363. doi:10.1016/j.chb.2014.03.003
Sandberg, L., & Sandberg, R. (2002). Elementär statistik. Studentlitteratur. Retrieved from
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1115093&site= eds-live
Svartdal, F. (2001). Psykologins forskningsmetoder : en introduktion. Liber. Söderlund, M. (2010). Experiment med människor. Malmö : Liber, 2010.
Tandoc, Edson C.,,Jr, Ferrucci, P., & Duffy, M. (2015). Facebook use, envy, and depression among college students: Is facebooking depressing? Computers in Human Behavior, 43, 139-146. doi:10.1016/j.chb.2014.10.053
Tromholt, M. (2016). The Facebook experiment: Quitting Facebook leads to higher levels of well- being. Cyberpsychology, behavior, and social networking, 19(11), 661-666.
doi:10.1089/cyber.2016.0259
Trost, J. (2012). Enkätboken. Studentlitteratur.
Valkenburg, P. M., Peter, J., & Schouten, A. P. (2006). Friend networking sites and their relationship to adolescents' well-being and social self-esteem. Cyber, Psychology & Behavior, 9(5), 584-590. doi:10.1089/cpb.2006.9.584
Verduyn, P., Lee, D. S., Park, J., Shablack, H., Orvell, A., Bayer, J., Yabarra, O., Jonides, J., Kross, E. (2015). Passive Facebook usage undermines affective well-being: Experimental and longitudinal evidence. Journal of Experimental Psychology: General, 144(2), 480. doi:/10.1037/xge0000057 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vogel, E. A., Rose, J. P., Roberts, L. R., & Eckles, K. (2014). Social comparison, social media, and self-esteem. Psychology of Popular Media Culture, 3(4), 206-222. doi:10.1037/ppm0000047