Förståelse för diagnosen 30

I alla intervjuer som genomförts har det framkommit att förståelsen för diagnosen är en viktig del när det gäller diagnosens påverkan på samarbetet mellan

professionell och ungdom. Förståelse för diagnosen är också viktigt för att behandlingen ska bli effektiv för ungdomen. När det gäller förståelse för

diagnosen så ska det komma både från de professionella och från ungdomen själv. Charlie upplever att förståelsen för diagnosen är väldigt olika från individ till individ men att de flesta ändå är medvetna om att de har vissa beteenden som avviker från normen och som andra ser som ett problem. Alex har däremot uppfattningen att ungdomar har svårt att förstå sin diagnos och att miljön har stor inverkan på hur ungdomen har förståelse för sin diagnos. Men samtidigt kan Alex se att det kan gå bra för många som har en ADHD-diagnos men att i de fallen är det sällan problem med interaktion med andra människor. Med detta menar Alex att människor som har lätt för att interagera ofta har en högre begåvningsnivå. Viktigt att understryka är att begåvningsnivå och förmåga att interagera inte hör ihop. Alex upplever också att miljön samt uppväxten är avgörande. Kommer ungdomen från bra uppväxtförhållande där det finns förståelse från familjen är det lättare för individen att förhålla sig till sin diagnos. En bidragande faktor till att det kan vara svårare för tonåringar att förstå sin diagnos tror Alex kan bero på de förändringar som skett i samhället. Med detta menas att det tidigare var mer fysiska arbeten vilket var lättare för individer med ADHD att hantera, men i dagens samhälle uppstår det ofta problem för dessa ungdomar då deras svårigheter synliggörs på ett annat sätt.

Kim pratar inte så mycket om vikten av individens förståelse av diagnosen i samarbetet utan betonar istället den professionellas roll i arbetet och betydelsen av att ta hänsyn till de begränsningar som ungdomar med ADHD kan ha. Ellis menar att relationen som individen har till sin diagnos är avgörande för hur arbetet fungerar. Vidare menar Ellis att om tonåringen inte har förståelse för diagnosen så är det upp till den professionella att medvetandegöra detta så att behandling kan utföras.

Lee menar att det är svårt att hitta strategier och verktyg om individen inte har förståelse för sin diagnos. Lee berättar också om ungdomar som inte har förstått diagnosens innebörd och varför vardagen inte har fungerat som den ska. Enligt Lee så är det avgörande för arbetet att ungdomar förstår sin diagnos:

Hon har alltså inte förstått vad den sabbar för henne. Så då fick ju jag börja där. Ångesten är ju en sekundär grej

för det är ADHDn som sabbar och då får vi börja där, vad är det som gör att den sabbar.

Eftersom det är vanligt att individer har svårt för att koncentrera sig längre stunder menar Lee att det är viktigt att hitta sätt att nå fram till dessa individer så att de kan få en förståelse för sin diagnos och beteenden. För att få ungdomarna att förstå brukar Lee använda sig av visuella hjälpmedel så som att använda bilder och ord i ritningar. På så sätt blir det tydligt för individen som också kan gå tillbaka till förklaringsmodellen för diagnos och beteende om denne tappar koncentrationen.Till skillnad från Lee så upplever Robin att ungdomarna har insikt i sin diagnos och att de får mycket information kring den samt vad som händer vid medicinering. Med detta sagt så går det att urskilja skillnader i

likheterna från våra informanters upplevelser om förståelse för diagnosen i arbetet med ungdomar. Alla är eniga om att ungdomen ska förstå sin diagnos men de olika professionerna uppger olika sätt att förstå diagnosen samt att förståelsen beror på hur långt ungdomen har kommit i sin behandling.

6.4.1 Analys av förståelse för diagnosen

Det går att se en likhet i tidigare forskning med de resultat vi fått fram i våra intervjuer. Ungdomar som har ADHD och som kan hantera diagnosen på ett bra sätt har också en hög självkänsla och besitter en social kompetens samt god hälsa vilket kan ses som att ungdomen har en hög grad av KASAM. Forskningen behandlar också hur kunskap om sambandet mellan KASAM och ADHD kan hjälpa professionella att på ett bättre sätt förstå hur åtgärder kan utformas för att skydda ungdomar från ohälsa (Edbom, 2009). Det som våra informanter har sagt om förståelse för diagnosen kan kopplas till det som forskningen säger om god hälsa och att kunna hantera sin diagnos.

Sättet som Lee förklarar sitt arbete med ungdomar som har ADHD på kan kopplas till begreppet begriplighet som Antonovsky använder sig av i sin teori om

KASAM. För att en ungdom ska uppleva hanterbarhet och delaktighet i behandlingsarbetet är grunden förutsägbarhet och begriplighet. En individs erfarenheter kan vara förutsägbara och balanserade vilket inger känslan av kontroll och medbestämmande. I förlängningen bidrar detta till att individen accepterar den uppgift som denne ställs inför och accepterar det ansvar som det egna handlandet medför (Antonovsky, 2005). Det är detta Lee vill försöka uppnå med sitt arbete. Genom att hjälpa individen att uppnå förståelse för sin diagnos kan ungdomen hantera vardagliga situationer. Förutsägbarheten och

begripligheten för specifika beteenden kan också bidra till att individen kan förutse hur denne kan må och reagera i olika sammanhang.

Teorin om KASAM styrker även andra delar av resultaten från intervjuerna. Antonvosky menar att det finns ett samband mellan social klass och sociala samt historiska förhållanden. I samband med KASAM och social klass skapas ett mönster av erfarenheter vilket avgör graden av KASAM genom att resurser definieras och på så sätt kan ungdomen hantera motstånd (Antonovsky, 2005). Här går det att se en likhet med det som Alex uttryckte om miljö och socialt arv. Ungdomar som kommer från en förstående miljö har också lättare för att själva hantera och förstå sin diagnos.