5.2 Aktieägare som avtalspart
5.2.1 Första scenariot Partnermötet
5.2.1.1 Inledning
Det första scenariot som ska utredas är vilka följder ett möte innan bolagsstämman ska äga rum kan få mellan aktieägarna. I privata aktiebolag handlar det ofta om en mindre ägarkrets och det torde därför vara vanligt att samtliga aktieägare är part i aktieägaravtalet. Som ovan beskrivits förekommer möten mellan parterna innan bolagsstämman äger rum, dessa möten kallas ofta för partnermöte eller liknande. Problemet uppstår då ägarna på partnermötet be- stämt hur röstningen på stämman ska ske och en, eller flera, av aktieägarna under stämman avviker från det som bestämts.70 Kan det beslut som togs på partnermötet bli gällande istäl-
let för beslutet som fattades på bolagsstämman?
Nedan följer en utredning av de olika rekvisit som är nödvändiga att utreda för att fastställa vilka verkningar ett beslut på ett partnermöte kan få.
5.2.1.2 Samtliga aktieägares samtycke
En första förutsättning som måste vara uppfylld för att utreda partnermötets rättsverkning- ar är att samtliga aktieägare är part i aktieägaravtalet. Samtliga aktieägare ska även ges en
möjlighet att närvara vid partnermötet för att det ska anses kunna utgöra ett SAS-beslut.71
Det har ovan redogjorts för att det inte är möjligt för aktieägarna att avvika från reglerna i ABL om inte samtliga samtyckt till ett sådant avvikande. I doktrin har det även uttryckt att aktieägare genom SAS-principen kan fatta beslut som har samma rättsverkningar som ett beslut fattat på en bolagsstämma.72 Det framkommer vidare i förarbeten till nuvarande
ABL att aktieägarna kan hålla en förenklad bolagsstämma under förutsättning att samtliga aktieägare är eniga om ett sådant förfarande.73 Nästa frågeställning blir således om partner-
mötet kan anses uppfylla de rekvisit som finns för att utgöra en förenklad bolagsstämma? Det är av vikt att inledningsvis framhålla ett rekvisit som får anses vara grundläggande för att ett beslut överhuvud ska kunna ges mer än bara obligationsrättsliga verkningar. Det har ovan beskrivits att aktieägare genom ett SAS-beslut inte kan överträda en bestämmelse som är absolut obligatorisk. I förevarande scenario utgås det således ifrån att besluten som fattas vid partnermötet inte berör någon sådan bestämmelse.
Det är vidare viktigt att klargöra att beslutet som fattas med SAS-principen endast kan avse något som ska ske för visst fall och visst tillfälle.74 Det torde således inte vara möjligt för ak-
tieägarna att besluta något som avser att gälla under en längre tid, exempelvis tills vidare.Är beslutet som fattats under partnermötet sådant att det gäller för visst fall och visst tillfälle och det inte strider mot en bestämmelse som är absolut obligatoriskt, torde beslutet enligt uppsatsförfattarens mening vara giltigt som sådant. Låt vara att andra rekvisit måste vara uppfyllda, dessa följer nedan. Uppsatsförfattaren anser inledningsvis att det således rent te- oretiskt finns en möjlighet att de beslut som fattas på ett partnermöte kan få samma rätts- verkningar som ett beslut fattat på en bolagsstämma.
5.2.1.3 Se partnermötet som en bolagsstämma
En annan förutsättning som omnämns i doktrin för att ett beslut ska få samma rättsverkan som ett beslut på en bolagsstämma är att aktieägarna inte bara närvarar vid mötet utan även ser partnermötet som en förenklad bolagsstämma. Arvidsson är i sitt sätt att uttrycka det väldigt noga med att påpeka att detta rekvisit måste vara uppfyllt för att partnermötet över-
71 Se avsnitt ovan avseende SAS-principen för samtliga förutsättningar. 72 Andersson, Om vinstutdelning från aktiebolag, s. 241 f.
73 Prop. 2004/05:85, s. 603. 74 Stattin, Företagsstyrning, s. 265.
huvud ska ses som en bolagsstämma där bolagsstämmobeslut fattas.75 Han anger dock ing-
en källa till sitt uttalande vilket gör att påståendet, enligt uppsatsförfattaren, kan ifrågasättas. Krävs det att samtliga aktieägare ser partnermötet som en bolagsstämma? Lindskog anför å sin sida att han inte instämmer med Arvidsson om att parterna måste vara överrens om att partnermötet ska ses som en bolagsstämma, eftersom klassificeringen inte kan anses avgö- rande utan innehållet.76 För egen del anser uppsatsförfattaren att parterna inte ska behöva
beteckna partnermötet som en bolagsstämma för att mötet ska ses som en bolagsstämma. Det torde inte vara avgörande huruvida aktieägarna sinsemellan betecknat mötet som en bolagsstämma utan detta blir enligt min uppfattning kontentan av mötets utformning. Det är uppsatsförfattarens mening att mötet konkludent kan anses utgöra en bolagsstämma, på samma sätt som ett avtalsförhållande mellan två parter kan uppstå konkludent, alltså även om de två initialt inte sett förhållandet som sådant. Att mötet parterna emellan rubriceras som partnermöte istället för bolagsstämma anses vara av mindre vikt, det är hur och vilka beslut som fattas som är av väsentlighet. Det torde vara alldeles för lättvindigt att parter ska kunna frångå ett faktiskt förhållande enkom genom att benämna det som någonting annat. 5.2.1.4 Bort insett rättsverkningarna
I det föregående avsnittet framkom att det inte kan anses finnas något krav på att aktieä- garna ska se partnermötet som en förenklad bolagsstämma för att beslutet ska ges samma rättsverkningar som ett bolagsstämmobeslut. Nästa fråga som uppkommer blir således huruvida det måste framgå av besluten som fattas under partnermötet att dessa faktiskt är tänkta att ge samma verkan som ett bolagsstämmobeslut eller om detta borde förutsättas av aktieägarna?
Anledningen till partnermötet är ju som ovan nämnt att aktieägarna ska bestämma vilka be- slut som ska fattas och hur dessa ska göra det. Gregow ger i sin artikel uttryck för att ak- tieägarna borde insett att de fattade besluten faktiskt ska få samma rättsverkningar som ett bolagsstämmobeslut.77 Genom sitt samtycke till partnermötet torde aktieägarna bort ha in-
sett att de även avser att rösta i enlighet med de beslut som fattas på en efterkommande bo- lagsstämma. Uppsatsförfattaren är av den mening att i de fall en aktieägare samtycker till ett förenklat förfarande, densamme borde även insett att besluten som fattats avser att få
75 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 275 och 281 f. 76 Lindskog, Aktieägaravtal, s. 278.
rättsverkningar i paritet med ett bolagsstämmobeslut, låt vara att stämman ska hållas vid ett senare tillfälle. Andra faktorer kan även påverka förhållandet att aktieägarna bort insett att rättsverkningarna av de fattade besluten är att jämställa med ett bolagsstämmobeslut, en sådan faktor kan vara hur dokumentationen görs, vilket redogörs för i nästkommande av- snitt.
5.2.1.5 Dokumentationsskyldighet
Av lagtexten i 7:48 ABL framgår det att fattandet av ett bolagsstämmobeslut omfattas av ett krav på dokumentation. I det förevarande scenariot torde det vara naturligt för aktieä- garana att upprätta ett dokument som underlag för att partnermötet ägt rum och där mö- tets fattade beslut antecknas. Att sammanställa de beslut som fattats på partnermötet i ett dokument skapar även ett skydd för aktieägarna sinsemellan då de vid en eventuell tvist kan använda sig av dokumenteringen som underlag för sin åsikt.
Frågan som uppkommer är huruvida protokollet som förs uttryckligen måste ange att det är just bolagsstämmobeslut som fattas, om besluten ska ha samma rättsverkningar som bo- lagsstämmobeslut eller om något sådant krav inte kan ställas? Enligt uppsatsfattaren är det inte nödvändigt att vid protokollföringen ange att det är ett bolagsstämmobeslut eller att besluten ska samma rättsverkningar som ett sådant eftersom aktieägarna borde insett följ- derna redan när de samtyckte till partnermötet. Det väsentliga torde vara att det förs någon form av protokoll för att aktieägarna senare vid en eventuell tvist ska kunna visa vad de kommit överrens om. Förs det någon form av protokoll vid partnermötet får den doku- mentationsskyldighet som råder vid en bolagsstämma bedömas vara uppfylld.
I doktrin har det uttryckts att även om det vid en förenklad bolagsstämma inte förs något protokoll kan besluten ändå utgöra bolagsstämmobeslut.78 Någon vidare utredning avse-
ende detta förhållande görs dock inte här, eftersom det antas att det vid partnermötet förs någon form av protokoll.
5.2.1.6 Majoritetsregler vid beslutsfattande
Det råder viss oenighet i doktrin avseende vilka majoritetsregler som ska tillämpas vid en förenklad bolagsstämma som till exempel ett partnermöte.79 Framgår det av aktieägaravtalet
vilka majoritetsregler som ska tillämpas vid beslutsfattande är problemet oväsentligt. Stad-
78 Nerep och Samuelsson, Aktiebolagslagen, del 1, s. 370 f. och Johansson, Bolagsstämma, s. 436 ff. 79 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 275 f.
gas det dock ingenting i avtalet avseende vilka majoritetsregler som ska tillämpas är det mer problematiskt för parterna om det uppstår en tvist därom. Vid en ordinarie bolagsstämma tillämpas, som ovan angetts, majoritetsreglerna i ABL. Problematiken som uppstår kan lö- sas på minst två sätt, antingen genom att tillämpa reglerna i ABL som för en ordinarie bo- lagsstämma eller genom att besluten som fattas kräver enighet för att anses gällande. I doktrin går som sagt åsikterna isär avseende vilka regler som ska tillämpas.
Uppsatsförfattaren anser att de beslut som fattas vid ett partnermöte inte bör kräva att samtliga aktieägare är eniga. Anledningen till ståndpunkten är att det torde skapa alltför svåra möjligheter för aktieägarna att fatta beslut i frågor. Det torde vara tillräckligt för en aktieägare att denne kan motsätta sig hela förfarandet till en förenklad bolagsstämma ge- nom att inte lämna sitt samtycke till en sådan. Gregow har uttryckt en liknande stånd- punkt.80 Av det sagda följer således att det är majoritetsreglerna i ABL som får anses vara
tillämpliga för att bestämma den majoritet som krävs för att fatta beslut.
5.2.1.7 Sammanfattning
Det får anses stå klart att det i den svenska aktiebolagsrätten finns utrymme för ägarna i ett aktiebolag att frångå ett flertal regler i ABL under förutsättning att de är eniga. Det kan vi- dare slås fast att en förenklad bolagsstämma, exempelvis per capsulam, inte utgör en bo- lagsstämma per definition men att dess rättsverkningar ändå blir det samma.
Enligt uppsatsförfattarens mening kan det således konstateras att det finns visst utrymme för att ett partnermöte enligt svensk aktiebolagsrätt ska kunna få samma rättsverkningar som en, enligt ABL, giltig bolagsstämma. Det krävs att de ovannämnda rekvisiten är upp- fyllda för att mötet ska kunna få denna verkan. De nämnda rekvisiten torde vara kumula- tiva, vilket innebär att samtliga måste vara uppfyllda. Att här tala om att aktieägaravtalet fått aktiebolagsrättslig genomslagskraft torde inte vara korrekt, aktieägaravtalet är anledningen till sammankallandet av partnermötet och inget beslut som fattats är infört i aktieägaravta- let.
Scenariot får anses ha utrett de aktiebolagsrättsliga verkningar som beslut som fattas under ett partnermöte kan få. En fråga som blir särskilt intressant i det här fallet efter konstate- randet som gjorts är om ett beslut fattats på ett partnermöte och bolaget sedan håller en formell bolagsstämma där någon eller några av aktieägarna avviker från beslutet som fatta-
des under partnermötet. Vilket beslut gäller? Kan de andra aktieägarna med framgång klandra det senare beslutet med partnermötets beslut som grund?
Under förutsättning att samtliga rekvisit som nämnts ovan är uppfyllda anser uppsatsförfat- taren att de beslut som fattas på partnermötet får samma rättsverkningar som ett sedvanligt bolagsstämmobeslut. Det innebär vidare att reglerna avseende klandertalan ska tillämpas på samma sätt för beslutet på partnermötet som om beslutet fattats vid en ordinarie bolags- stämma. Förutsättningarna för att verkställa beslutet torde även vila på samma grund, vilket innebär att styrelsen ska verkställa de beslut som partnermötet beslutat. Det ovan sagda av- seende ett genomdrivande av ett beslut vid oenighet efter partnermötet torde även vara möjligt, under förutsättning att aktieägaren som vill genomdriva beslutet har någon form av bevis för sin talan, till exempel ett protokoll eller liknande från partnermötet. Utan ett så- dant protokoll får ord anses stå mot ord och utgången från en rättsprövning osäker.