7 Metodologiskt ramverk
8.3 De förutsättningar och förbättringsförslag som förskollärare uppmärksammar i relation till arbetet med flerspråkiga barns
språkutveckling
Fyra av fem förskollärare Anna, Berit, Danilo och Cecilia beskriver olika förutsättningar som de anser sig behöva för att klara av det flerspråkiga arbetet. Anna beskrev: “Jaa, jag tror att det är oundvikligt och barnen kommer att uppleva att deras språk har mindre status än andra språk.
Det kommer man alltid att få brottas med” Berit beskrev: “Sen så tänker jag att det finns status på olika språk som påverkar och trots att vi arbetar för att ta bort det med statusen, så är det inte alltid lätt att ta bort.” Förskollärarna, Anna och Berit belyser att språket i förskolan har olika status vilket är något som de försöker arbeta bort eftersom det är viktigt att de i förskolan ska arbeta med alla språk och inte endast med majoritetsspråket. Förskollärarna beskriver att det ibland uppstår svårigheter med att motverka statusen av majoritetsspråket. För att kunna genomföra det flerspråkiga arbetet i förskolan krävs det att alla språk har samma status och synliggörs i verksamheten lika mycket.
Vidare beskrev Danilo: “Att det läggs mer fokus på Pride och jämställdhet och visst det är jätteviktigt men majoriteten av barnen i förskolan har inte samkönade föräldrar utan flertalet har en annan kultur eller etnicitet.” Danilo beskriver att fokuset i förskolan bör ligga mer på att förskolan är mångkulturell då majoriteten av förskolans barn har en mångkulturell bakgrund. På så sätt menar Danilo att flerspråkiga barn kan känna gemenskap och inkludering då
förskolläraren synliggör barngruppens olika kulturer och etniciteter på ett naturligt sätt. Vilket bidrar till att det flerspråkiga arbetet introduceras på ett naturligt sätt för barn.
Vidare beskrev Cecilia: “Jag känner att jag skulle vilja gå kurser i alla språk framför allt
arabiska eftersom den är så utbrett.”Cecilia beskriver att genom att lära sig alla språk som finns i förskolan ges hon möjlighet att kunna stötta alla barns modersmål och att det flerspråkiga arbetet blir enklare att genomföra. Hon belyser även att kunskap inom alla språk ger henne en möjlighet att tala med sina flerspråkiga kollegor som i sin tur bidrar till att minska de upplevda svårigheterna som är relaterade till det flerspråkiga arbetet.
Fyra av fem förskollärare beskriver olika förändringar som de anser behöver genomföras för att kunna klara av det flerspråkiga arbetet i förskolan. Anna beskrev: “Det som jag önskar är att det fanns mer tid för planering och mera tid för föräldrar samtal om vart barnen befinner sig i språket.” Anna beskriver att tiden i förskolan är en viktig aspekt att ta hänsyn till. Anna menar att om hon hade fått mer tid i förskolan för planering av det flerspråkiga arbetet hade de flerspråkiga arbetet kunna se annorlunda ut i verksamhet. Vidare menar Anna att mer
planeringen kan underlätta det flerspråkiga arbetet då hon här får möjlighet att reflektera kring det flerspråkiga arbetet och planera den på ett medvetet sätt.
Elsa å andra sidan beskrev: “Men vi önskar att man hade en modersmålslärare som kanske skulle kunna vara inne i själva verksamheten så att de kan göra samma saker som vi gör och de kan ge barnen en förklaring kring vad vi gör.” Elsa menar att en modersmålslärare som aktivt deltar i det flerspråkiga arbetet hade kunnat vara ett stort stöd för flerspråkiga barn. Hon anser att flerspråkiga barn då hade fått samma förutsättningar som enspråkiga barn, genom att modersmålslärare då kan stötta flerspråkiga barn och ge dem möjlighet att delta och skapa sig förståelse kring de pedagogiska aktiviteterna. Elsa antyder vidare att modersmålslärare kan skapa de rätta förutsättningarna för flerspråkiga barn som i sin tur leder till att förskollärarna kan skapa en likvärdig utbildning.
Vidare beskrev Elsa: “När man är 4–5 år så ska det vara utökad tid och man behöver vara i förskolan varje dag för språkets skull.” Elsa belyser att genom att ändra förskoletiden för de barn som är mellan fyra och fem år ges de möjligheter till att utmanas i det svenska språket varje dag. Elsa menar att flerspråkiga barn behöver mer kunskaper i det svenska språket och att den utökade tiden bidrar till att barn utvecklar och får möjlighet att stimulera sina språkliga kunskaper.
Cecilia å andra sidan berättade: “Mitt förslag på förändring är tydlig styrning från chefer och organisation tänker jag.” Cecilia belyser att förskolans ledning kan via en tydlig styrning i organisationen underlätta det flerspråkiga arbetet i förskolan. Cecilia menar även att en tydlig
styrning leder till att förskollärarna kan genomföra det flerspråkiga arbetet på ett sätt som stimulerar och utmanar flerspråkiga barns språkutveckling.
Danilo å andra sidan beskrev: “Man kan använda olika böcker och olika spel, man kan också prata mycket. Man använder språken i vardagen och normaliserar det.” Danilo belyser att alla språk behöver normaliseras inom förskoleverksamheten vilket bidrar till att det flerspråkiga arbetet förenklas. Han menar att det är viktigt att
förskolans
verksamhet arbetar och använder sig av barns modersmål i förskolan för att på så sätt visa barn att alla språk är lika värdefulla.Elsa beskrev: “Är jag trygg i mig själv och i mitt sätt att utöva mitt yrke, då ger detta en trygghet till barnen och är man trygg och känner sig säker i en miljö då lär man sig mer.” Elsa betonar att i det flerspråkiga arbetet krävs det att förskolläraren är trygg i sin roll som
pedagogisk ledare. Hennes erfarenheter säger att om förskollärare är trygga i sig själv och i sin yrkesprofession bidrar detta till att barn känner sig trygga i förskolan. Detta leder i sin tur till att flerspråkiga barn kan på ett enklare sätt lära sig det som förskolläraren synliggör för dem.
För att främja flerspråkiga barns språkutveckling betonar samtliga förskollärare att de via kompetensutveckling kan skapa sig nya sätt att förstå och arbeta med flerspråkighet i förskolan.
Elsa berättade: “Det är alltid bra att få metoder och arbetssätt att man praktisk ska veta hur man ska göra. Man kan få tips och idéer på hur man kan arbeta.” Elsa beskriver att när de blir erbjudna kompetensutveckling i förskolan skapas det möjlighet att få ny kunskap och nya verktyg som främjar de flerspråkiga arbetet i förskolan, vilket enligt Elsa är något som gynnar inte bara barngruppen utan hela verksamheten.
Vidare beskrev Berit: “Jag anser att kompetensutveckling kan bidra till en förändring av min nuvarande kunskap om de är av god kvalitet och vilar på en vetenskaplig grund.” Berit
understryker att kompetensutveckling inom det flerspråkiga arbetet behöver vara av god kvalité om den ska bidra till förändring i verksamheten. Om kompetensutvecklingen är av god kvalité blir kompetensutvecklingen en tillgång för både verksamheten och den enskilda förskolläraren, menar Berit.
Å andra sidan beskrev Elsa: “Kompetensutveckling är bäst när den vilar på beprövade erfarenheter, då detta visar att detta är bra.” Elsa belyser att förskolan bör använda sig av
beprövade erfarenheter eftersom de arbetssätten redan har provats i verksamheten. På så sätt kan förskollärarna vidareutveckla arbetssätt som redan har prövats och som de vet fungerar i
verksamheten.
Avslutningsvis beskrev Danilo: “Kompetensutveckling ger en fördjupad kunskap då man faktiskt förstår hur stor effekt den har på barns språkutveckling och identitet.” Danilo belyser
vikten av att förskollärarna får kompetensutveckling i förskolan. Han menar att förskollärarna kan via kompetensutveckling få tillgång till nya arbetssätt. Dessa arbetssätt leder till att
förskollärare kan stärka barns identitet genom att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan.
9 Analys
Analyskapitlet är uppdelat i tre huvudrubriker som är relaterade till studiens frågeställningar.
Den första huvudrubriken behandlar att synliggöra lärandets objekt. Därefter behandlas lärandets objekt och svårigheter i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Och till sist behandlas kompetensutveckling och utvecklingspedagogiska förutsättningar för att klara arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.