Självständigt arbete i
förskollärarutbildningen,15 hp
Flerspråkighet i förskolan
En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan
Författare: Marie Kouassi &
Elizabeth Agusto
Handledare: Joakim Strindberg Examinator: Daniel Sundberg Termin: HT21
Ämne: Didaktik Nivå: Grundläggande Kurskod:2FL41E
Sammanfattning
Svensk titel: Flerspråkighet i förskolan – En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan.
En utmaning som förskolorna runt om i Sverige möter idag är en ökad andel flerspråkiga barn i barngrupperna. Den flerspråkiga barngruppen ställer krav på både organisationen och den dagliga verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framgår det att förskolan ska arbeta med att utmana och stimulera barns språkutveckling såväl i det svenska språket som i barnets modersmål. Med detta som utgångspunkt har vi därför valt att göra en kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att få in underlag till studien har vi använt oss av semistruktuerade intervjuer där fem förskollärare med erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling har ingått. I studien har vi använt oss av utvecklingspedagogik som ansats och begreppet lärandets objekt, som är central inom utveckligspedagogiken. Utvecklingspedagogik berör på vilket sätt barn ges möjlighet att vara delaktiga i sitt lärande och lärandets objekt används för att bättre förstå på vilket sätt flerspråkiga barns språkutveckling utmanas.
Följande frågor har väglett arbetet: (a) På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Med vilka metoder? (b) Vilka typer av svårigheter
uppmärksammar förskollärare i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? (c) Vilka förutsättningar anser sig förskollärarna behöva för att hantera dessa svårigheter?
Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om flerspråkighetens betydelse för barns språkutveckling men att förskollärarna saknar verktyg som kan stödja dem i det flerspråkiga arbetet. Studien kan vara till nytta för alla som söker insyn i de utmaningar som förskollärare möter i det flerspråkiga arbetet. Studien har dessutom belyst vikten av att synliggöra på vilket sätt förskollärarna väljer att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling, då det flerspråkiga arbetet är en kontinuerlig dynamisk process som styrs utifrån de läroplansmål som berör barns flerspråkighet.
Abstract
English title: Multilingualism in preschool - A qualitative study of how preschool teachers work with multilingual children's language development in preschool
A challenge that preschools around Sweden face today is an increased proportion of multilingual children in the children's groups. The multilingual group of children places demands on both the organization and the daily activities. The curriculum for preschool (Skolverket, 2018) states that the preschool must work to challenge and stimulate children's language development both in the Swedish language and in the child's mother tongue. With this as a starting point, we have therefore chosen to make a qualitative study of how preschool teachers work with language development of multilingual children in preschool. To obtain data for the study, we have used semi-structured interviews in which five preschool teachers with experience of working with multilingual children's language development have been included.
In the study, we have used development pedagogy as an approach and the concept of learning objects that are central to development pedagogy. Developmental pedagogy concerns the way in which children are given the opportunity to participate in their learning and the objects of learning are used to better understand the way in which the multilingual children's language development is challenged.
The following questions have guided the work: (a) In what way do preschool teachers work with multilingual children's language development in preschool? By what methods? (b) What types of difficulties do preschool teachers pay attention to in the work with multilingual
children's language development? (c) What conditions do preschool teachers consider necessary to deal with these difficulties?
The results of the study show that preschool teachers are aware of the importance of
multilingualism for children's language development, but that preschool teachers lack tools that can support them in multilingual work. The study can be useful for anyone seeking insight into the challenges that preschool teachers face in multilingual work. The study has also highlighted the importance of making visible in what way preschool teachers choose to work with the multilingual children's language development, as the multilingual work is a continuous dynamic process that is governed by the curriculum goals that affect children's multilingualism.
Nyckelord
Flerspråkighet, Förskollärare, Språkutveckling
Multilingualism, Preschool teacher, Language development
Tack
Vi vill börja med att tacka våra familjer för det stöd och den uppmuntran som vi har fått under tiden vi har skrivit arbetet. Sedan vill vi även tacka de förskollärare som medverkat och gjort vår studie möjlig att genomföra. Vi vill även tillägna ett stort tack till vår handledare Joakim Strindberg för en bra handledning och tydliga svar när frågor har uppstått. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett bra, roligt och givande samarbete.
Elizabeth Agusto och Marie Kouassi
Innehåll
1 Inledning 1
2 Syfte och frågeställningar 2
2.1 Frågeställning 2
3 Begreppsdefinitioner 3
3.1 Språkutveckling 3
3.2 Flerspråkighet 3
3.3 Modersmål 4
4 Bakgrund 5
4.1 Det flerspråkiga arbetet i förskolan 5
4.2 Språkutvecklande metoder i förskolan 5
4.3 Förskollärarens betydelse för barns språkutveckling 6
4.4 Summerande kommentarer 6
5 Tidigare forskning 8
5.1 Förskollärare som är medvetna om att flerspråkighet är viktigt att beakta 8 5.2 Metoder som stimulerar arbetet med barns flerspråkighet 8 5.3 Betydelsen av förskollärares inställning till barns flerspråkighet 10 5.4 Betydelsen av förskollärares språkliga kompetenser 10
5.5 Summerande kommentarer 11
6 Teoretiska utgångspunkter 13
6.1 Utvecklingspedagogik i relation till flerspråkighet 13 6.1.1 Betydelsen av Lärandets objekt i det flerspråkiga arbetet 13
7 Metodologiskt ramverk 15
7.1 Val av metod & datainsamling 15
7.2 Urvalsprocess 15
7.2.1 Presentation av respondenter 15
7.3 Genomförande 16
7.4 Bearbetning av empirin 17
7.5 Forskningsetiska principer 18
8 Resultat 19
8.1 Förskollärares erfarenheter och metoder i arbetet med flerspråkiga barns
språkutveckling 19
8.2 De svårigheter som förskollärarna upplever i arbetet med flerspråkiga barns
språkutveckling 22
8.3 De förutsättningar och förbättringsförslag som förskollärare uppmärksammar i relation till arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling 24
9 Analys 28
9.1 Att synliggöra lärandets objekt 28
9.1.1 Lärandets objekt och språkstimulerande verktyg 28 9.1.2 Att synliggöra lärandets objekt i förskolans vardag 29 9.2 Lärandets objekt och svårigheter i arbetet med flerspråkiga barns
språkutveckling 30
9.3 Kompetensutveckling och utvecklingspedagogiska förutsättningar för att klara
arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling 32
10 Diskussion och slutsatser 34
10.1 Resultatdiskussion 34
10.1.1 Att arbeta med barns modersmål i förskolan 34
10.1.2 Svårigheter, trygghet och efterfrågan på kompetenser i arbetet med
flerspråkiga barns språkutveckling 35
10.1.3 Förutsättningar, förslag på förändringar och betydelsen av
kompetensutveckling i förskolan 37
10.1.4 Studiens slutsatser 38
10.2 Metoddiskussion 38
10.2.1 Val av metod 38
10.2.2 Trovärdighet 39
10.2.3 Tillförlitlighet 40
10.2.4 Överförbarhet 40
10.3 Implikationer och förslag på fortsatt forskning 41
Referenser 43
Bilagor 1
Bilaga 1 - Intervjuguide 1
Bilaga 2 - Brev till rektorn 4
Bilaga 3 - Missivbrev 5
Bilaga 4 - Samtyckesblankett 6
Bilaga 5 - Missivbrev på digitala medier 7
1 Inledning
Flerspråkiga barns rätt till sitt modersmål har de senaste åren debatterats stort inom förskolans verksamhet. När den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft första juli 2019 blev flerspråkiga barns rätt till sitt modersmål inte längre en debatt utan en fråga om hur
förskollärare på bästa sätt skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barn. I den reviderade läroplanen framgår det att förskolläraren ska arbeta parallellt både med det svenska språket såväl som med barnets modersmål under vistelsetiden i förskolan: “Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål”
(Skolverket, 2018 s.9).
Den språkliga undervisningen som sker i förskolan är av stor betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. Under den verksamhetsförlagda utbildning, som är en del av
förskollärarutbildningen, har vi uppmärksammat att arbetet med flerspråkighet har varit
varierande. Majoriteten av förskollärarna vi har mött i flertal förskolor har uttryckt svårigheter i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Tidigare forskning betonar att förskollärarna har en stor påverkan på hur flerspråkiga barn utvecklar sitt språk, då det är förskolläraren som bär huvudansvaret för genomförandet av den pedagogiska verksamheten (Fredriksson och Lindgren Eneflo, 2019). Under interaktionen, mellan förskollärarna och barnen i förskolan, får barn möjlighet att synliggöra sina funderingar och tankar och på så sätt kan barn skapa sig nya språkliga kunskaper. Sandvik och Spurkland (2015) belyser att språket måste ses som ett verktyg som utvecklas i den sociala gemenskapen barnet befinner sig i. Därav är det av vikt att förskollärarna har meningsfulla samtal där barnet får möjlighet att utveckla sin flerspråkighet. I det flerspråkiga arbetet finns det oklarheter kring hur flerspråkighet ska inkluderas i
förskoleverksamhet. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) betonas att förskolans verksamhet ska anpassas efter varje barns behov och att utbildningen som bedrivs i förskolan ska inkludera de olika modersmål som finns i barngruppen. Den gemensamma förutsättningen som förskollärarna i studien lyfter som viktig är kompetensutveckling. Enligt Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) beskrivs kompetensutveckling som en viktig aspekt för det flerspråkiga arbetet.
Vår uppfattning är att det har forskats mycket kring det flerspråkiga arbetet i förskolan, men att det saknas relevant forskning om förskollärares faktiska erfarenheter av detta arbete. Detsamma gäller, enligt den studie vi har genomfört, de utmaningar som förskollärare möter i förskolans dagliga arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Genom vår studie vill vi nå djupare i förskolans flerspråkiga arbete genom yrkesverksamma förskollärares erfarenheter. Vi vill lyfta fram förskollärares egna uppfattningar/slutsatser om vilka förutsättningar som krävs för att framgångsrikt kunna arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling.
2 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att bidra med fördjupade kunskaper om förskollärares erfarenheter av att arbeta med flerspråkighet i förskolan. Vi vill även synliggöra vilka förutsättningar förskollärare anser sig behöva för att utveckla sitt eget arbete med flerspråkiga barn i förskolan. Följande
frågeställningar har väglett arbetet:
2.1 Frågeställning
1. På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan?
Med vilka metoder?
2. Vilka typer av svårigheter uppmärksammar förskollärare i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling?
3. Vilka förutsättningar anser förskollärare att de behöver för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling?
3 Begreppsdefinitioner
I följande avsnitt beskrivs centrala begrepp som används i vår studie. Dessa begrepp anser vi kan bidra till studiens innehåll samt till en djupare förståelse kring studiens syfte.
3.1 Språkutveckling
Språkutveckling är en dynamisk process där ett eller fler språk kan utvecklas både samtidigt och tillsammans, menar Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015). Vidare betonar författarna att språkutveckling även handlar om interaktionen som sker mellan barn, samt mellan vuxna och barn, för att på så vis kunna skapa mening kring den gemensamma vardagen. Barns språkliga förmåga, menar Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) utvecklas först i hemmiljön tillsammans med exempelvis vårdnadshavare och sedan fortsätter den språkliga förmågan att utvecklas i samspel med förskollärarna. Vidare betonar författarna att under barnets första år utvecklas deras språk genom att vårdnadshavarna repeterar och besvarar det som barnet förmedlar.
Genom att vårdnadshavare talar med sina barn och ger positiv bekräftelse kan de skapa goda förutsättningar för att barn ska kunna utveckla sitt språk. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) beskriver att i förskolan möts barn av en förskollärare med rollen att bland annat bygga vidare på deras språkkunskaper genom att bekräfta, uppmuntra och vidga barns ordförråd. I Sverige börjar barn förskolan i en mycket tidig ålder, vilket bidrar positivt till barns språkutveckling, då förskolan oftast erbjuder en rik och varierande språklig miljö som ska ses som ett komplement till hemmets språkstimulans (Engdahl och Ärlemalm-Hagsér, 2015). I studien används
begreppet språkutveckling i relation till hur barn får möjlighet att utveckla sina språk i förskolan.
3.2 Flerspråkighet
Begreppet flerspråkighet poängterar Skolverket (2013) introducerades i ett förskolepedagogiks sammanhang under 1990-talet, men då var barns flerspråkighet relaterat till begreppet
tvåspråkighet. Vidare beskriver Skolverket (2013) att begreppet tvåspråkighet beskrivs i relation till när ett barn talar två språk i sin vardag, medan barns flerspråkighet beskrivs som när ett barn har en förmåga att kommunicera på fler än två språk. Skolverket (2013) menar att begreppet flerspråkighet kan vara både individuell och institutionell. Den individuella flerspråkigheten innebär att barnet använder sig av fler än ett språk i sin vardag och i förskolan är individuell flerspråkighet vanligast. Medan institutionell flerspråkighet är mindre förekommande i
förskolan och innebär att en institution genomför sin verksamhet på mer än ett språk. Skolverket (2013) poängterar att det är viktigt att flerspråkighet ses som en kompetens och inte en
egenskap, då språket hela tiden behöver utmanas för att kunna utvecklas. I det här arbetet har vi valt att relatera flerspråkighet till barn som använder sig av två språk i förskolan.
3.3 Modersmål
Begreppet modersmål menar Sandvik och Spurkland (2015) är svårt att definiera eftersom många barn i förskolan idag exponeras för mer än ett språk under sin uppväxt. Det blir därför komplicerat att konkretisera vad som egentligen är barnets modersmål. Författarna understryker att det vanligaste sättet att definiera modersmål är det språket som individen har lärt sig att tala som barn. Författaren beskriver att det språk som finns i hemmiljön under barnets uppväxt blir oftast barnets modersmål. Detta innebär att ett barn kan ha många olika modersmål beroende på vilka språk som barnet utsätts för under sin uppväxt.
I läroplanen för förskolan är begreppet modersmål problematiskt då det oftast syftar till människor med en annan nationalitet och som talar ett annat språk än svenska. I ett
förskolesammanhang där begreppet modersmål används, är det för att synliggöra vilket som är barnets förstaspråk (Skolverket, 2013). Vidare understryker Skolverket (2013) att om barn med utländsk bakgrund får möjligheten att utveckla sitt modersmål så gynnar det deras lärande och utveckling inom det svenska språket. Därför är det viktigt att förskolan stimulerar barnets samtliga språk. När vi använder begreppet modersmål i vår studie syftar vi till det språket som barnet talar i sin hemmiljö.
4 Bakgrund
I avsnittet nedan redogörs det för den bakgrund som är relevant för studiens syfte och
frågeställningar. Den första rubriken presenterar det flerspråkiga arbetet i förskolan som syftar till att synliggöra hur det flerspråkiga arbetet gynnar barns utveckling och lärande. Därefter behandlas språkutvecklande metoder i förskolan som behandlar metoder i förskolan som stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling. Detta följs sedan av förskollärares betydelse för barns språkutveckling, som syftar till på vilket sätt förskollärare arbetar med att stötta
flerspråkiga barns språkutveckling. Till sist presenteras summerande kommentarer kring ovanstående avsnitt i relation till flerspråkighet
4.1 Det flerspråkiga arbetet i förskolan
Vårt samhälle blir alltmer internationaliserat. Vilket Lunneblad (2013) menar innebär att förskolan bör ses som en kulturell mötesplats där barn ska stärkas och förberedas för
samhällslivet. I förskolan får barn möjlighet att se vilket värde ett mångkulturellt samhälle har och genom den mångfald som finns i förskolan får barn en förståelse för att olikheter berikar (Skolverket, 2013). För att barn ska kunna utvecklas och stimuleras språkligt måste barnet vistas i en miljö som präglas av meningsfulla sammanhang, exempelvis i förskolan. För att stimulera och stötta flerspråkiga barn betonar förskolans läroplan (Skolverket, 2018) att förskolan ska erbjuda barn möjlighet att samtala på olika sätt vilket är stimulerande deras språkutveckling.
Vidare betonar förskolans läroplan att språkutveckling i förskolan även ska syfta till att fånga upp barns intresse, vilja att lära samt förmåga att utforska sin omgivning. Utifrån ett
utbildningsperspektiv ska språkutvecklingen i förskolan sammanfattningsvis stimulera och fånga upp barns intresse. I språkutvecklingsarbetet uppmanas förskolläraren ta vara på de kunskaper och erfarenheter barn har med sig, då det kan hjälpa förskolläraren att utmana och stimulera barns flerspråkighet (Skolverket, 2018).
4.2 Språkutvecklande metoder i förskolan
När förskolan använder sig av metoder som skapar språkstimulerande tillfällen ges flerspråkiga barn möjlighet att utveckla sin flerspråkighet. För många av barnen kan förskolan vara den första kontakten där de möter ett nytt språk, därför är det viktigt att de vistas i en stimulerande miljö där de får möjlighet att utvecklas språkmässigt (Skolverket, 2013). Barn anpassar sitt språk till den miljö de befinner sig i och genom stimulans kan barn utveckla både sin kognitiva som sin sociala förmåga (Skolverket, 2013).
En metod som är språkstimulerande i förskolan är högläsning. Vid läsning ges barn möjlighet till att upprepa orden som förmedlas samt att samtala kring innehållet i boken. När
förskolläraren även använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation som exempelvis bilder och text, erbjuds flerspråkiga barn tillfällen att sätta ord på de bilder som finns i materialet och kan fantisera, lära sig nya ord samt ställa frågor som relaterar till bokens innehåll. Materialet ger barn möjlighet att stimulera sin flerspråkighet och utveckla sitt ordförråd då de får öva på nya ord i ett sammanhang (Engdahl och Ärlemalm-Hagsér, 2015).
Ytterligare en språkstimulerande metod som förskolläraren kan använda sig av i förskolan är dialog. Flerspråkiga barns ordförråd kan utökas via dialog då barn här får möjlighet att uttala och upprepa nya ord samt stärka kunskapen kring ordets betydelse. Under dialog kan
flerspråkiga barn även få stöttning i sitt uttal och i sin ordförståelse. Under den ömsesidiga dialogen som sker mellan förskolläraren och flerspråkiga barn skapas det tillfällen som leder till utbyten av tankar och funderingar. Vid de vardagssamtal som sker i förskolan kan flerspråkiga barn skapa sig en förståelse kring sin omgivning (Engdahl och Ärlemalm-Hagsér, 2015).
4.3 Förskollärarens betydelse för barns språkutveckling
Förskollärarens engagemang och inställning menar Arnqvist (2015) är viktig för barns
språkutveckling. Författaren beskriver att förskollärarna ska stötta och bemöta alla barn utifrån deras egna förutsättningar. Barn som vistas på en förskola kommer med olika förutsättningar, därför är det viktigt att förskolläraren tar hänsyn till att barn besitter olika språkliga kompetenser (Skolverket, 2013). Detta belyses även i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018), där det framgår att förskolläraren ska ha ett inkluderande arbetssätt där alla barn, utifrån deras egna förutsättningar, ska utmanas och stimuleras i förskolan. Om förskolläraren erbjuder möjligheter för barn att skapa trygga relationer i förskolan, kan det resultera i att barn blir aktiva deltagare i ett varierat utbud av aktiviteter i förskolan. Dessa aktiviteter stimulerar i sin tur barns
språkutveckling genom att barn är aktiva deltagare (Sandvik och Spurkland, 2015).
4.4 Summerande kommentarer
Sammanfattningsvis betonar läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) att genom att tillhandahålla av olika språkstimulerande metoder såsom dialog, böcker och en
språkstimulerande miljö kan förskolläraren stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.
Genom dessa metoder får flerspråkiga barn möjlighet att uttrycka sig och samtala på olika sätt, vilket i sin tur stimulerar språkutvecklingen. Skolverket (2013) beskriver att förskolan är en arena som ska spegla den samhälleliga mångfalden därav är det av vikt att flerspråkighet synliggörs i förskoleverksamheten. Genom olika språkutvecklande aktiviteter som
förskolläraren iscensätter, ges flerspråkiga barn möjlighet till att utveckla alla sina språk. Dessa aktiviteter erbjuder barn även möjlighet till att ha meningsfulla samtal som stimulerar deras
språkutveckling (Björklund, 2017). I förskolan har förskollärarna en betydelsefull roll, detta gäller särskilt huruvida flerspråkiga barn får möjlighet att utveckla sin flerspråkighet. Det som kan bli problematiskt, i det flerspråkiga arbetet, är om förskolläraren har en negativ inställning till det flerspråkiga arbetet. Skolverket (2013) beskriver att flerspråkighetens betydelse påverkas av förskollärares inställningar kring det flerspråkiga arbetet i förskolan. Därför behöver
förskolläraren vara medveten om att barns språkliga kompetenser är individuella. Därav bör förskolläraren anpassa de pedagogiska aktiviteterna utefter barnets egna behov och
förutsättningar. Genom att använda flerspråkiga barns modersmål i förskolans vardag och miljö visar förskolläraren att alla språk är lika värdefulla (Skolverket, 2013).
5 Tidigare forskning
I följande avsnitt redogör vi för tidigare forskning relaterad till det flerspråkiga arbetet i förskolan. Databasen OneSearch och ERIC har använts för att hitta relevant forskning relaterad till flerspråkighet i förskolan. De studier som vi redogör för har genomförts med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tidigare studier som valts ut har varit peer-reviewed, vilket innebär att de är kvalitetssäkrade och av hög vetenskaplig kvalité. I följande
underrubriker presenteras de studier vi har tagit del av och till sist presenteras en sammanfattning där vi belyser likheter och skillnader mellan de valda studierna.
5.1 Förskollärare som är medvetna om att flerspråkighet är viktigt att beakta
Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) har i sin studie uppmärksammat hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn. Fredrikssons och Lindgren Eneflo (2019) studie bygger på en kvalitativ ansats där forskarna har använt sig av videoobservationer, reflektionssamtal och fokusgruppsamtal för att kunna genomföra studien. Studiedeltagarna bestod av två barnskötare och sex förskollärare. Studiens resultat visar att de förskollärare som deltog i studien är medvetna om att flerspråkighet är viktigt att beakta. Vidare framkommer det även att
förskollärarna behöver bli tryggare med hur det språkstimulerande arbetet ska se ut i praktiken. I studiens resultat beskriver även förskollärarna olika strategier som stimulerar barns
språkutveckling, såsom att använda digitala verktyg eller att förskollärarna lär sig olika ord på barns modersmål som de sedan använder sig av vid interaktion med barn. Genom de olika strategier som framkommer i studien kan förskollärarna skapa en inkluderande miljö där flerspråkiga barn får möjlighet att använda alla sina språk på olika sätt. På så sätt stimuleras deras språkutveckling. Denna studie är relevant för vår studie då vi ville se på vilket sätt flerspråkigheten är betydelsefull för barns språkutveckling i en förskolekontext.
5.2 Metoder som stimulerar arbetet med barns flerspråkighet
I en studie som Norling och Sandberg (2018) genomförde var syftet att öka förståelse för förskollärarnas didaktiska arbete och synliggöra de förutsättningar som skapas för flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Norling och Sandberg (2018) har i sin studie använt sig av en kvalitativ metod där forskarna har valt att använda sig av fokusgruppsintervjuer där sex
legitimerade förskollärare deltog. Förskollärarna kan genom att använda sig av olika metoder i det flerspråkiga arbetet i förskolan skapa rätt förutsättningar som stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens resultat visar att förskollärarna inte behöver inneha språkliga kunskaper i alla de språk som förekommer i barngruppen.
Vidare visar resultatet att de attityder och den nyfikenhet som förskolläraren visar i relation till flerspråkighet är viktiga för flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar även att
förskollärarna ser på flerspråkighet som en del av förskolans vardag och att flerspråkigheten inte är bunden till specifika lärandesituationer. I studien använder sig förskollärarna sånger och berättelser för att stimulera flerspråkighet. Dessa metoder stimulerar språkutveckling genom att flerspråkiga barn får möjlighet att sjunga och höra berättelser på sitt modersmål. Genom att använda sånger på barns modersmål, menar förskollärarna att flerspråkiga barn kan relatera till det som sången förmedlar. På sätt får även flerspråkiga barn möjlighet att relatera till sina kulturella upplevelser. Förskollärarna i studien beskriver även att de använder sig av
kollegornas språkliga erfarenheter i det flerspråkiga arbetet för att kunna stimuleras och utmana flerspråkiga barns språkutveckling.
Palla och Vallberg Roth (2018) genomförde en studie där syftet var att undersöka vad som kännetecknar undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskolan. Forskarna använde de sig av en kvantitativ metod i studien där de analyserade ett reflekterande dokument som skickades ut till 10 kommuner i Sverige där studiedeltagarna var förskollärare och chefer.
Studiens resultat visar att förskollärarens roll är central i förskolan då förskolläraren är ansvarig för den pedagogiska undervisningen som äger rum i förskolan. Studiens resultat visar även att förskollärarna, via medveten undervisning, kan skapa en inkluderande attityd där förskolans mångfald ses som en resurs. Den medvetna undervisningen innebär att förskolläraren medvetet skapar tillfällen för barn att delta, lära och utveckla förståelse kring de läroplansmål som förskolläraren vill konkretiseras.
Langeloo, Mascareño Lana, Deunk, LoCasale- Crouch och Strijbos (2021) genomförde explorativ studie med syfte att undersöka de skillnader som uppstår i interaktion mellan flerspråkiga och enspråkiga barn och deras förskollärare. I studien har Langeloo et al. (2019) försökt hitta samband mellan de olika lärandemöjligheter som erbjuds flerspråkiga och
enspråkiga barn i förskolan. En svårighet som har uppmärksammats i studien är möjligheten att engagera flerspråkiga barn i de olika aktiviteter som förskolläraren erbjuder då flerspråkiga barn inte alltid kan relatera till det innehåll som förskolläraren synliggör under aktiviteterna.
Langeloo et al. (2021) beskriver i sin studie att flerspråkiga barn uppmuntras till att vara aktiva deltagare under interaktionerna som sker med förskolläraren. Studien belyser hur förskollärarna arbetar både i stora och mindre grupper för att kunna fånga upp flerspråkiga barns intresse i aktiviteterna. Resultatet visar att förskollärarna får anstränga extra mycket för att kunna engagera och inkludera flerspråkiga barn i de planerade pedagogiska aktiviteterna. Även denna studie belyser betydelsen av att arbeta med metoder som stimulerar barns flerspråkighet.
Samtliga studier är relevanta för vår studie då vi ville få kunskap kring vilka metoder som redan används i förskolan och på så sätt kunna skapa oss en förståelse för hur dessa metoder
stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling.
5.3 Betydelsen av förskollärares inställning till barns flerspråkighet
Fojkar och Skubic (2017) har genomfört en studie där syftet var att synliggöra förskollärares uppfattning om främmande språk. Fojkar och Skubic (2017) har i sin studie använt sig av en kvantitativ metod där studiedeltagarna var 90 lärarstudenter. Studien är genomförd i Slovenien via ett frågeformulär. Genom att förskollärarna är positivt inställda till det flerspråkiga arbetet ges flerspråkiga barn de rätta förutsättningarna för att kunna utveckla alla sina språk i förskolan.
Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om hur viktigt det är att inneha olika strategier som de kan använda sig av när de ska lära ut barns modersmål i förskolan. Resultatet visar även att barn i förskolan exponeras för mångkultur och flerspråkighet i tidig ålder, och att det därför krävs att förskollärarna som undervisar i förskolan är välutbildade och öppensinnade för att på bästa sätt kunna stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Deltagarna i studien poängterar att den inställningen som förskollärare har till flerspråkighet påverkar barns möjligheter till att kunna utveckla flerspråkighet. På ett liknande sätt betonar även Palla och Vallberg Roth (2018) att förskolläraren, genom en medveten förmåga, kan skapa större
jämställdhet i förskolan. Forskarna pekar även på att flerspråkiga barn behöver vara involverade och göras delaktiga i förskolans vardag. Och via förskollärarnas medvetna
undervisningsförmåga kan flerspråkiga barn få möjlighet att påverka och bli involverade i den dagliga verksamheten. Detta bidrar i sin tur till att förskolans verksamhet kan bli mer likvärdig.
Denna studie är relevant för vår studie då vi ville se på vilket sätt förskollärare kan påverka det flerspråkiga arbetet i förskolan.
5.4 Betydelsen av förskollärares språkliga kompetenser
En studie genomfördes av Sopanen (2019), där syftet var att undersöka hur förskollärare tolkar språkmedvetenhet. Studien bygger på en etnografisk studie där forskaren gavs möjlighet att jämföra förskollärarnas tankar, åsikter, skillnader och likheter i relation till språkmedvetenhet.
Genom att erbjuda förskollärarna fortbildning skapas det rätta förutsättningarna för att förskollärarna ska kunna arbeta på ett sätt som stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling.
Studiens resultat visar att förskollärarna, via medvetenhet kring den språkliga mångfalden, kan visa nyfikenhet och intresse för att arbeta med flerspråkighet i förskolan. Studiens resultat visar även att förskollärarna via fortbildning kan skapa sig en medvetenhet kring hur de kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det uppmärksammas dessutom i studien att om
förskolläraren har en brist i sin språkliga kompetens kan det leda till att förskolläraren blir osäker på hur hen ska stödja och uppmärksamma flerspråkighet i förskolan. Studien är relevant
för vår egen studie, då vi ville se på vilket sätt det flerspråkiga arbetet kan utvecklas med hjälp av förskollärarnas språkliga kompetenser.
5.5 Summerande kommentarer
Sammantaget framkom det i tidigare forskning att eftersom förskolläraren har huvudansvaret för det pedagogiska arbetet på förskolan behöver de bli tryggare i sin roll som förskollärare för att kunna arbeta språkmedvetet. Palla och Vallberg Roth (2018) betonar att en trygg förskollärare kan på ett medvetet sätt inkludera och involvera flerspråkiga barn i förskolans pedagogiska arbete. Den kunskapsnivå som förskolläraren besitter har stor betydelse för hur förskolläraren väljer att ta vara på barns flerspråkighet och inkludera flerspråkigheten i det pedagogiska arbetet. En konsekvens som Fojkar och Skubic (2017) lyfter är att om förskolläraren har en lågspråklig kunskapsnivå kan det leda till att förskollärarna inte förstår innebörden av varför barns flerspråkighet ska användas i förskolan.
Om förskolläraren ska kunna främja mångkulturalitet och flerspråkighet är det viktigt att förskolläraren har en förmåga att kunna inkludera barns olikheter i den flerspråkiga
undervisningen som bedrivs på förskolan. Fojkar och Skubic (2017) betonar att förskollärare i sin grundutbildning behöver få kunskap och därmed skapa sig förståelse kring varför de aktivt ska arbeta med barns flerspråkighet i förskolan. Vilket även bekräftas i Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) studie, där det framgår att förskollärarutbildningen inte erbjuder förskollärare de kunskaper som de behöver för att bedriva det flerspråkiga arbetet i förskolan.
Forskarna menar att om grundutbildningen förser förskollärarna med kunskap om hur de ska arbeta med barns flerspråkighet i förskolan, motverkas den oro och de svårigheter som förskollärarna kan uppleva i det flerspråkiga arbetet. Kunskapen och förståelsen som förskollärarna har med sig från grundutbildningen ökar deras möjligheter att på bästa sätt utveckla ett framgångsrikt och värdefullt pedagogiskt arbete som gynnar flerspråkiga barns språkutveckling.
En aspekt som vi har uppmärksammat är att den inställning som förskolläraren har till barns flerspråkighet påverkar hur förskolläraren väljer att arbeta med flerspråkighet i verksamheten.
Det är förskollärarens intresse och nyfikenhet till det flerspråkiga arbetet som skapar en motivation till att vilja arbeta med barns flerspråkighet (Norling och Sandberg, 2018; Sopanen, 2019). Något som Langeloo et al. (2021) understryker är att det flerspråkiga arbetet inte alltid är så enkelt att genomföra och att förskollärarna i studien uppmärksammat att de ibland stöter på hinder när det kommer till att inkludera flerspråkiga barn i de pedagogiska aktiviteterna. Men att den interaktionen som uppstår mellan förskollärare och barn ger förskolläraren möjlighet till att synliggöra barns intressen och därmed fånga upp den kunskap som barn besitter. Detta i sin tur
leder till att förskolläraren kan planera ett pedagogiskt arbete där flerspråkiga barns språkutveckling stimuleras utifrån deras egna förutsättningar och behov.
6 Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt beskrivs det teoretiska ramverk som används i studien. I denna studie väljer vi att utgå från en utvecklingspedagogik som ansats. Vi har i studien även valt att fokusera på
begreppet lärandets objekt som är ett centralt begrepp inom utveckligspedagogiken. Begreppet lärandets objekt kan hjälpa oss att förstå de förutsättningar förskollärare erbjuder flerspråkiga barn för att de ska kunna utveckla sin flerspråkighet i förskolan.
6.1 Utvecklingspedagogik i relation till flerspråkighet
Vid Göteborgs universitet har det genom olika forskningsgrupper arbetats för att utveckla kunskaper inom olika områden med syfte att beskriva hur barns förståelse tar sig olika uttryck i förskoleåldern. Utveckligspedagogiken har sitt avstamp i fenomenografi¹.
Utveckligspedagogiken är en pedagogisk ansats som används för att stödja och studera yngre barns lärande. Det centrala inom utveckligspedagogiken är barns lärande, här handlar det om att barn ska kunna skapa sig en mening och förståelse för sin omvärld (Pramling Samuelsson, 2015). Med lärandet i fokus granskas även de villkor förskollärare skapar för att stödja och utmana barns lärande, där lärandet ses genom begreppet barns perspektiv. Detta innebär att barn ska ses som psykologiska individer som konstant är i förändring, där lärandets potential skapas genom kommunikation och de idéer som barnet får erfara. Således handlar
utveckligspedagogiken om det barn får möjlighet att erfara, vilket syftar till att barn i förskolan behöver bli involverade i de pedagogiska aktiviteterna för att på så sätt kunna bidra till sitt eget lärande (Pramling Samuelsson, 2017).
I denna studie har vi valt utveckligspedagogiken som ansats eftersom den behandlar de förutsättningar barn erbjuds för att göras delaktiga i sitt lärande, likaså hur denna delaktighet ger barn möjlighet att erfara ny kunskap genom de olika aktiviteter som förskollärare erbjuder barn i sitt lärande. Vi använder oss av utveckligspedagogiken för att förstå på vilket sätt förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskolan samt vilka metoder som används för att kunna arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Utveckligspedagogiken kan även bidra med en ökad förståelse för förskollärares egna reflektioner om vad de anser sig behöva för att kunna inkludera och göra barn delaktiga i sitt eget lärande.
6.1.1 Betydelsen av Lärandets objekt i det flerspråkiga arbetet
Inom utveckligspedagogiken är lärandets objekt ett centralt begrepp. Begrepp innebär att förskolläraren ska rikta barns uppmärksamhet mot ett specifikt lärande med hjälp av
läroplansmålen. När förskolläraren skapar aktiviteter i förskolan måste hen ha ett tydligt syfte med aktiviteten som bidrar till barns utveckling och lärande (Pramling Samuelsson 2015, 2017).
De samtal som förskolläraren har med barn i förskolan är viktiga då förskolläraren här får möjlighet att fånga upp barns kunskap och intresse. Lärandets objekt erbjuder förskollärarna möjlighet till att fånga upp barns tidigare kunskap och intresse för på så sätt kunna planera ett stimulerande pedagogiskt arbete som bidrar till barns utveckling och lärande.
I det flerspråkiga arbetet är det viktigt att förskolläraren är medveten om att det finns kritiska aspekter som är relaterade till hur barn lär (Pramling Samuelsson 2015, 2017).
Förutsättningarna som barn behöver för att kunna utveckla sin flerspråkighet påverkas av olika aspekter. Dessa aspekter kan exempelvis vara hur flerspråkiga barn görs delaktiga i det
flerspråkiga arbetet eller vilka metoder som förskolläraren väljer att använda sig av (Pramling Samuelsson, 2017). Lärandets objekt bidrar således till att kunna skapa förståelse kring de val som förskolläraren gör i relation till det flerspråkiga arbetet (Pramling Samuelsson 2015).
Förskolläraren behöver rikta barns uppmärksamhet, i det flerspråkiga arbetet, mot ett specifikt lärandeinnehåll vilket bör ske utifrån barns intresse. Förskolläraren kan via variation i det pedagogiska arbetet ge alla barn möjlighet till att skapa sig en förståelse för det innehåll som synliggörs i de pedagogiska aktiviteterna. Genom att förskolläraren använder sig av olika metaforer och begrepp i undervisningen ökar detta barns möjlighet till att förstå det innehåll som förskolläraren vill att barn ska lära (Helldén et al. 2015). På så sätt kan förskolläraren skapa de bästa förutsättningarna för att barn ska kunna utveckla sin flerspråkighet.
I denna studie har lärandets objekt använts för att se vilket syfte förskolläraren har med de val av metoder och strategier som de använder sig av i det flerspråkiga arbetet. Lärandets objekt har även används för att skapa oss en förståelse kring hur förskollärare arbetar för att fånga upp barns tidigare kunskaper och intresse. Samt hur förskollärare använder sig av barns tidigare kunskaper och intresse för att iscensätta ett stimulerande pedagogiskt arbete där flerspråkiga barns språkutveckling är i fokus.
_________________________
1 Fenomenografi: Syftar till att beskriva människors olika uppfattningar av fenomen.
7 Metodologiskt ramverk
I detta avsnitt introduceras studiens metodologiska utgångspunkter. Vidare introduceras även studiens val av metod och datainsamling, urvalsprocess, genomförande och bearbetning av empiri. Slutligen redogörs de forskningsetiska principer.
7.1 Val av metod & datainsamling
Mot bakgrund av studiens syfte och frågeställningar valde vi en kvalitativ metod. Genom den kvalitativa metoden fick vi möjlighet att komma nära den insamlade empirin. Den kvalitativa metoden gav oss även möjligheten att jämföra den insamlade datan. Forskare använder den kvalitativa metoden när en studie ska utföras i en liten skala och de vill samla in empiriska data som är koncentrerad kring det området som forskaren valt att studera (Denscombe, 2018).
I vår studie har vi valt att använda oss av semistruktuerade intervjuer för att på så sätt kunna ställa intervjufrågorna i den ordningen som intervjun utvecklas. En semistrukturerad intervju ger oss även möjlighet att utveckla frågorna utifrån det som studiedeltagarna förmedlar. Via följdfrågor kan frågor ställas som leder till att den som blir intervjuad får möjlighet till att kunna reflektera kring frågorna som ställs (Denscombe, 2018). Intervjuer som metod menar
Denscombe (2018) ger detaljerade data där studiedeltagarna kan synliggöra och förklara sina åsikter och uppfattningar på ett sådant sätt som sedan kan analyseras. Genom intervjuerna skapas en möjlighet att analysera och jämföra förskollärarnas intervjusvar och på detta sätt skapas det en förståelse för hur förskollärarna arbetar med att stötta flerspråkiga barns
språkutveckling i förskolan. Genom den kvalitativa metoden kan förskollärarnas strategier och erfarenheter kring barns flerspråkighet även synliggöras.
7.2 Urvalsprocess
I studien har vi valt att använda oss av ett strategiskt urval vilket innebär att vi medvetet väljer studiedeltagare som kan bidra med sina erfarenheter i relation till studiens syfte (Denscombe, 2018). I syfte att få fram empiri som är relaterad till frågeställningarna valde vi därför att intervjua fem förskollärare som hade erfarenheter av att arbeta med flerspråkighet i förskolan.
Våra val grundar sig i att samla så mycket empiri så möjligt som kunde besvara studiens frågeställningar.
7.2.1 Presentation av respondenter Respondent 1 - Anna
Respondenten 1 heter i studien Anna och är 38 år. Hon bor och arbetar i norra Sverige i en medelstor stad. Anna tog sin förskollärarexamen 2009 och har sen dess arbetat som
förskollärare. Barn på Annas avdelning är mellan tre och fem år gamla. Förskolan som Anna arbetar på är mångkulturell med både flerspråkiga barn och personal. I Annas arbetslag ingår två barnskötare.
Respondent 2 - Berit
Respondent 2 heter i studien Berit och hon är 34 år. Hon bor i västra Sverige i en mindre ort.
Berit har arbetat som legitimerad förskollärare i sex år i en mångkulturell förskola. Barnen på Berits avdelning är mellan tre till fem år gamla och i hennes arbetslag ingår en barnskötare.
Respondent 3-Cecilia
Respondent 3 heter i studien Cecilia och hon är 32 år. Cecilia bor i västra Sverige i en mindre stad. Cecilia har arbetat sedan 2018 som förskollärare i en mångkulturell kommunal förskola.
Barnen på Cecilias avdelning är mellan ett till tre år gamla och i hennes arbetslag ingår två barnskötare.
Respondent 4 - Danilo
Respondent 4 heter i studien Danilo och han är 42 år. Han bor i en större stad i södra Sverige.
Danilo tog sin förskollärarexamen 2017 och har därav varit verksam i cirka 5 år. Tidigare arbetade Danilo under 4 ½ års tid på en mångkulturell förskola där många av barnen var flerspråkiga. Danilo har precis bytt börjat arbeta på en kommunal förskola där
mångkulturaliteten inte är så utbredd. I sitt nuvarande arbetslag arbetar Danilo tillsammans med två barnskötare.
Respondent 5-Elsa
Respondent 5 heter i studien Elsa och hon är 58 år. Hon bor i en stad i Småland och arbetar på en mindre ort utanför sin hemstad. Elsa tog sin förskollärarexamen 2008 men har arbetat som barnskötare sen 1987 innan hon valde att studera till förskollärare. Elsa har under 20 års tid arbetat med flerspråkighet och på mångkulturella förskolor. Just nu arbetar Elsa på en
kommunal förskola och på hennes avdelning arbetar hon tillsammans med två barnskötare. På Elsas avdelning finns det barn som är mellan tre och fem år gamla där majoriteten av barnen är flerspråkiga.
7.3 Genomförande
Studien påbörjades genom att via mejl (se bilaga 2) kontakta 18 rektorer. I mejlet beskrivs det övergripande syftet med studien samt vilka lärare vi sökte. I mejlet till rektorerna bifogas ett
missivbrev (se bilaga 3) till förskollärarna. Syftet var att rektorerna skulle vidarebefordra missivbrevet till förskollärarna. I missivbrevet framgick det vad studien hade för syfte, våra kontaktuppgifter, de forskningsetiska principerna samt den längd intervjun skulle beräknas ta.
Genom missivbrevet blev vi kontaktade av ett fåtal förskollärare som anmälde sitt intresse för deltagande. Då responsen inte blev som tänkt valde vi att använda oss av plattformen Facebook (se bilaga 5) för att kunna nå ut till förskollärare. Sedan planerades ett datum inför
genomförande av intervjuerna i samråd med de berörda förskollärarna.
För att underlätta genomförandet av intervjuerna och spara tid valde vi att dela upp intervjuerna mellan oss. Intervjuerna delades även upp mellan oss för att kunna skapa en trygg atmosfär där respondenterna skulle få möjlighet att känna sig bekväma under intervjuns gång. Några av intervjuerna genomfördes i ett avskilt rum i vederbörandes förskola, andra via Zoom efter önskemål från enskilda förskollärare. De intervjuer som genomfördes på plats påbörjades genom en presentation av studiens syfte som sedan följdes av de etiska principerna.
Förskollärarna fick därefter skriva på samtyckesblanketten (se bilaga 4) innan intervjun påbörjades samt ge sitt samtycke gällande ljudinspelningen av intervjun. Inför de intervjuerna som genomfördes via Zoom valde vi att läsa upp samtyckesblanketten. Här fick förskollärarna möjlighet att ge sitt muntliga medgivande till att medverka i studien. Innan inspelningen av Zoom intervjuerna påbörjades fick förskollärarna även ge sitt samtycke gällande inspelningen av intervjun genom att godkänna och kryssa i inspelnings rutan på Zoom.
Intervjufrågorna (se bilaga 1) tematiserades utifrån studiens frågeställningar för att underlätta analysen av respondenternas svar. Det första temat som intervjun behandlade var relaterat till förskollärarens yrkesverksamma tid. Därefter behandlades frågor gällande förskollärares erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Detta följdes sedan av de svårigheter som förskollärare upplever i det flerspråkiga arbetet. Till sist behandlades frågor om de förutsättningar som förskollärare anser sig behöva för att kunna arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling.
7.4 Bearbetning av empirin
Vi valde att analysera empirin genom att lyssna på de inspelade intervjuerna. Vi jämförde sedan varje intervjusvar var för sig i relation till frågeställningarna för att på så vis kunna identifiera och urskilja likheter och olikheter i hur förskollärarnas erfarenheter var kring det flerspråkiga arbetet i förskolan. Intervjuerna transkriberades sedan i sin helhet för att enklare kunna se de skillnader och likheter som fanns i intervjusvaren. Med hjälp av ljudupptagningar menar Denscombe (2018) att forskaren kan få mer permanent och även fullständig dokumentation av
intervjuerna. Ljudupptagningar ger även andra forskare möjlighet till att kunna kontrollera dokumentationen. Det empiriska materialet analyserades utifrån en induktiv ansats som Andreasson och Johansson (2020) menar innebär att empirin kategoriseras för att sedan kunna se på de likheter och skillnader som finns i de olika intervjusvaren.
7.5 Forskningsetiska principer
Inför intervjuerna tog vi hänsyn till de fyra etiska principerna som är konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, informationskravet och nyttjandekravet. Dessa etiska principer beskrivs som viktiga vid forskning. Den första principen är konfidentialitetskravet som innebär att deltagarna ska förbli anonyma i studien. Den andra principen är samtyckeskravet som innebär att
deltagandet ska vara frivilligt och att studiedeltagarna kan avbryta sin medverkan i studien när som helst. Den tredje principen är informationskravet som innebär att deltagarna ska informeras om i vilket syfte empirin samlas in. Den sista principen är nyttjandekravet som innebär att den empirin som samlas in endast skall användas till ändamålet som har beskrivits för deltagarna (Björkdahl Ordell, 2007; God forskningssed, 2017).
I undersökningen togs det hänsyn till ovanstående etiska principer. Förskollärarna informerades via mejl om syftet med vår studie samt informerades om att deltagandet var frivilligt. I mejlet framgick det även att de berörda förskollärarnas identitet skyddas genom att namnen som används under transkribering av intervjuerna är fiktiva. Och att den insamlande empirin endast kommer att användas i denna studies syfte. Studiedeltagarna fick i samband med det fysiska intervjuerna skriva på en samtyckesblankett. Studiedeltagarna som intervjuades via Zoom fick samtyckesblanketten uppläst och här fick förskollärarna möjlighet att ge sitt muntliga
medgivande. På detta sätt gav studiedeltagarna sitt samtycke till att medverka i studien och även ge sitt samtycke till att den insamlade empirin kunde användas i denna studies syfte.
8 Resultat
I kommande avsnitt redogörs studiens resultat. Samtliga deltagande förskollärare i studien har vi valt att benämna som Anna, Berit, Cecilia, Danilo och Elsa. I enlighet med studiens
frågeställningar har resultatet strukturerats i tre underkategorier. Den första kategorin beskriver förskollärares erfarenheter och metoder i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.
Därefter behandlas de svårigheter som förskollärare upplever i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Till sist redogör vi för de förutsättningar och förbättringsförslag som
förskollärare uppmärksammar i relation till arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.
8.1 Förskollärares erfarenheter och metoder i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling
De erfarenheter som förskollärarna i studien beskriver är varierande då erfarenheten av att arbeta med flerspråkiga barn har sett olika ut. Detta beroende på vilket sätt förskollärarna har valt att arbeta med flerspråkighet i förskolan. Förskollärarens inställning kring flerspråkighet påverkar det flerspråkiga arbetet. Danilo beskrev: “Jag menar bara för att du bor i Sverige betyder det inte att du känner dig som svensk. Det är viktigt att förstå att barn är olika och kan känna olika.”
Danilo menar att förskollärares inställning påverkar det flerspråkiga arbetet och att
förskolläraren måste vara medveten om att barn som vistas på förskolan kommer med olika språkliga erfarenheter och ursprung. Vidare beskrev Danilo: “Men när man pekar ut barn med ett annat modersmål då blir det genant för barnet då ingen vill vara annorlunda.”
Danilo belyser att förskolläraren kan arbeta medvetet och på så vis inkludera barns modersmål i undervisningen. Han menar att förskolläraren kan genom att vara medvetna skapa de rätta förutsättningarna för flerspråkiga barn och på så vis kan språken samexistera. Via ett medvetet arbetssätt blir inte flerspråkiga barn utpekade på grund av att de talar ett annat modersmål.
Vidare beskrev Elsa: “ja men det blir ju ofta så att hur säger ni hemma?” Elsa beskriver att hon i det flerspråkiga arbetet använder sig av barns språkliga kunskaper som barn använder i sin hemmiljö. På detta sätt inkluderar Elsa medvetet barns modersmål i förskolans verksamhet.
Vilket bidrar till att flerspråkiga barn blir delaktiga eftersom Elsa visar nyfikenhet och intresse för barns modersmål.
Cecilia beskrev: “vi brukar ju låta dem lära oss fraser såsom -Mjölk, Vatten, Hej, Hej då, Jag tycker om dig sådana fraser.” Cecilia beskriver att hon i sitt arbetslag inkluderar barns
modersmål genom att barn lär förskollärarna olika fraser på deras modersmål. På så sätt visar förskollärarna nyfikenhet och intresse kring de olika modersmålen.
Fyra av fem förskollärare Anna, Berit, Elsa och Danilo poängterar att de med hjälp av verktyget PolyGlutt¹ arbetar med flerspråkiga barns modersmål i undervisningen. Elsa beskrev:
“
Om man inte tar en PolyGlutt saga så att säga om vi exempelvis pratar om julen eller så då kan man ju planera in det. Men sen finns det inte mycket på vissa språk. ”Elsa beskriver att de iverksamheten använder sig av verktyget PolyGlutt men endast om de ska arbeta med ett specifikt tema. Dock beskriver hon att det kan vara svårt att använda sig av PolyGlutt i den planerade undervisningen eftersom PolyGlutt inte har utbudet av böcker i alla språk som hon önskar.
Anna å andra sidan beskrev: “Men ibland använder vi en app som heter PolyGlutt där alla får lyssna på ett visst språk.” Anna betonar däremot att det inte har någon betydelse om hela barngruppen får lyssna på samma bok exempelvis på tyska eftersom hon anser det ökar hela barngruppens språkliga kunskaper.
Danilo å andra sidan beskrev: “Genom att ha material exempelvis PolyGlutt, bildstöd, man kan sätta ut ord på exempelvis frukter och hej på olika språk.” Danilo belyser att de i förskolan kan genom att använda sig av olika verktyg såsom PolyGlutt och Google translate³ kan inkludera alla barns modersmål i förskolans verksamhet. Han menar att förskollärare kan genom att använda dessa verktyg både i den verbala kommunikationen som under olika
undervisningstillfällen i förskolan inkludera flerspråkighet i förskolans praktik.
Ett annat verktyg som framkommer i intervjuerna är användandet av tvillingböcker². Berit beskrev: “Vi har samarbete med biblioteket där vi har bokpåsar med tvillingböcker alltså en bok på svenska och en bok översatt till barnets språk”. Berit berättar att med hjälp av tvillingböcker får barn möjlighet att få ta del av samma bok men på två olika språk vilket visar barn att alla språk är lika viktiga i förskolan. Även om barnet inte kan läsa så erbjuder tvillingböckerna barnet en möjlighet att känna igen sig då skriften i böckerna är på barnets modersmål.
Fyra av fem förskollärare beskriver att de använder sig av olika sätt för att kunna stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Två av fem förskollärare, Danilo och Anna beskriver att de upplever en acceptans i barngruppen när de använder barns modersmål i förskolan. Anna berättade: “Nu har vi jobbat med meddelande på barns modersmål och de andra barnen får gissa vad det står vilket blir en del av …. eller det ska inte vara konstigt utan det ska vara lika
naturligt som om jag skrev på svenska.” Anna belyser vikten av att visa att det finns olika modersmål i barngruppen. Anna hävdar att genom att använda sig av barns modersmål på ett naturligt sätt i verksamheten kan förskollärarna skapa de rätta förutsättningarna för att barns
olika modersmål ska kunna synliggöras och användas på ett naturligt sätt i förskolans verksamhet.
Elsa å andra sidan beskrev: “Om det finns fler barn med samma så uppmuntrar vi till att de använder det men ibland får man ju vara framme liksom så att säga om man är sitter 3 och 2 pratar samma och en är utanför där så får man ju försöka liksom att det kan ju prata svenska för det är vårt gemensamma språk så att alla får vara med.” Elsa menar att barn behöver få
möjlighet att tala med varandra på deras modersmål men att det är viktigt att inte exkludera de övriga barnen i barngruppen genom språket. Elsa beskriver att det svenska språket är
barngruppens gemensamma språk och att om barn ska kunna känna sig delaktiga i en gemenskap är det viktigt att de förstår varandra verbalt.
Berit å andra sidan beskrev: “Jaa...det är precis på det sättet som jag pratade om, när vi har våra indelningar där varje pedagog på vår avdelning får sin ”grupp”. Vi delar upp att en dag arbetar vi målmedvetet mot matematik och en mot språk.” Berit förklarar att de arbetar mer
språkinriktad en dag i veckan på deras förskola. Berit menar att förskollärare ska kunna använda sig av olika strategier som leder till att förskollärarna kan arbeta på ett medvetet och
stimulerande sätt. Och genom att ha en dag i veckan med fokus på språket kan förskolläraren planera den flerspråkiga undervisningen utifrån barns olika förutsättningar.
Vidare beskriver tre av fem förskollärare, Elsa, Berit och Cecilia att de inte använder sig av miljön på ett sätt som stimulerar språkutvecklingen. Elsa beskrev: “Här att jag har 10 språk, och att ha 10 olika lappar det blir för många olika saker vilket då inte styrker det här med det estetiska att man inte ska ha så mycket intryck man ska liksom hålla nere på alla intryck så att det inte ska blir för rörigt.” Elsa beskriver att om de använder sig av ett barns modersmål i miljön så måste förskolläraren använda sig av allas språk som finns i barngruppen. Elsa beskriver att användningen av alla barns modersmål i miljön upplevs i hennes arbetslag som rörligt. Därför har hennes arbetslag valt att inte sätta upp barns modersmål på förskolans väggar.
Cecilia å andra sidan beskriver: “Som jag tänker på nu så har vi bara stödbilder men det står på svenska. Så jag fick en fråga av det engelsktalande barnet idag om vad det egentligen stod på lapparna.” Cecilia menar att när de använder sig av barns modersmål i miljön måste
förskollärarna vara medvetna om vilket material de sätter upp och använder sig av både i miljön och under undervisningstillfällen. I beskrivningen ovan har förskollärarna valt att använda bilder och texter skrivna på svenska som det engelsktalande barnet inte förstod, vilket Cecilia menar resulterade i att bilderna och texterna som hade satts upp som stöd för barnet inte hade någon effekt då barnet inte förstod vad som stod på bilderna.
Danilo å andra sidan beskrev: “Barnen tyckte att det var kul att se alfabetet på arabiska och på svenska.” Danilo beskriver att miljön måste ses som språkstimulerande för att kunna tillgodose barns behov. Här använder han sig av både bilder, siffror och text för att stimulera barns språkutveckling. Vidare belyser Danilo att han upplever en god respons från barnets sida då barnen säger att det är spännande och roligt att arbeta både med det svenska språket som med sitt modersmål i förskolan.
_________________________
¹ PolyGlutt: Språkutvecklande bilderboks tjänst i en app som används för att arbeta med språkutveckling och inkludering i förskolan. Syftet med tjänsten är att barn med olika modersmål ska med hjälp av appen kunna lyssna på olika litteraturer på sitt modersmål samtidigt som undertexten är på svenska.
² Tvillingböcker: Två exemplar av samma bok som lånas ut tillsammans där den ena boken är på svenska och den andra på ett annat språk. Syftet med böckerna är att kunna läsa på ett annat språk samtidigt som alla ska kunna följa med i läsningen.
³Google translate: En översättningstjänst där som kan översätta ord, fraser och hemsidor på olika språk.
8.2 De svårigheter som förskollärarna upplever i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling
Fyra av fem förskollärare Danilo, Berit, Anna och Elsa beskriver att de upplever svårigheter som är relaterade till det flerspråkiga arbetet i förskolan. Danilo beskriver: “Jag tror att många är rädda att kanske trampa någon på tårna osv men de får man faktiskt lägga åt sidan.” Danilo menar att förskollärarna behöver sluta vara rädda för att trampa någon på tårna när de använder barns modersmål eftersom fokuset här är att erbjuda barn sitt modersmål i verksamheten. Danilo beskriver att de flerspråkig arbetet kräver modiga förskollärare som vågar ta till sig och använda barns modersmål i verksamheten för att på vis kunna arbeta med barns olika språk.
Vidare beskriver Danilo: “Vi fick en låda med böcker, men det var på deras skrift inte med latinska bokstäver. Hade det varit latinska bokstäver hade man kunnat försöka läsa dom men nu var de inte det så ingen läste dom.” Danilo menar att om tvillingböckerna var skrivna med latinska bokstäver då kunde förskollärarna öka sin delaktighet när barnen satt och läste på sitt modersmål. Danilo förklarar att de latinska bokstäverna ger honom en möjlighet att i alla fall försöka läsa på barnets modersmål. Och att han på så sätt ändå kan erbjuda flerspråkiga barn sitt modersmål även om Danilo inte besitter kunskaper inom barns modersmål. På detta sätt menar Danilo att han kan stötta flerspråkiga barns språkutveckling.
Elsa å andra sidan beskrev: “Ja, men vem ska läsa på arabiska om den kompetensen inte finns i förskolan?” Elsa anser att de inte kan använda sig av tvillingböcker i förskolan om det inte finns förskollärare som kan läsa det som står i tvillingböckerna. Och eftersom det inte fanns någon
personal med annat modersmål på den förskolan hon arbetade på fanns det ingen användning av dessa böcker på hennes förskola.
Vidare beskrev Berit: “Svårigheter det är ju att om man inte kan barns alla språk så det kan vara svårt att kartlägga barns kunskaper i språket, inte bara i svenska utan överlag och det tycker jag är svårt för om jag inte kan tala med barn så vet inte jag vad barnet förstår och inte förstår.”
Berits erfarenheter uppmärksammar svårigheter som är förenade med ömsesidig förståelse när det finns brister i kommunikationen. Vilket försvårar det flerspråkiga arbetet och leder till att förskollärarna inte kan ta vara på flerspråkiga barns tidigare kunskaper när de ska planera de språkstimulerande pedagogiska aktiviteterna.
Vidare beskrev Anna: “Det kan också vara om det är ett språk som det är svårt att få tag i eller att det inte finns några Appar som översätter språket.” Anna belyser att det är svårt att arbeta med barns modersmål när språket är en minoritet i barngruppen. Hon menar att vissa
minoritetsspråk kan vara svåra att översätta då det inte finns verktyg som de kan använda sig av för att kunna översätta alla språk. Anna beskriver att detta resulterar i att hon upplever det flerspråkiga arbetet som utmanande när det inte finns verktyg som hon kan använda sig av i det flerspråkiga arbetet. Samtliga förskollärare i studien beskriver att det flerspråkiga arbetet kan både vara utmanande och krävande eftersom det ibland uppstår oro hos förskollärarna om huruvida de gör rätt eller fel i det flerspråkiga arbetet.
Anna berättade: “Jaa, jag upplever att många är rädda för att säga fel eller för att göra fel och då undviker man heller än att ge det lilla man kan.” Anna beskriver att hon upplever att det finns en rädsla i arbetslaget när de kommer till att arbeta med flerspråkiga barns modersmål. Vidare beskriver Anna att hon upplever att arbetslaget är rädda för att uttala fel eller lära ut fel vilket leder till att arbetslaget då hellre väljer att inte arbeta med barns modersmål.
Cecilia å andra sidan beskrev: “Ja men precis som jag nämnde innan rädslan av att inte räcka till och att något barn ska känna sig utanför.” Cecilia menar att hon upplever en rädsla och oro i att inte räcka till för flerspråkiga barn. Cecilia belyser även att det finns en oro för att flerspråkiga barn upplever utanförskap när förskollärarna inte använder sig av deras modersmål i förskolan.
Och att det därav är av vikt att förskollärarna använder sig av samtliga barns modersmål i verksamheten.
Vidare beskrev Cecilia även att: “Trots att jag jobbar på en mångkulturell förskola så finns det en oro där man inte vet hur det praktiska arbetet ska ser ut.” Cecilia beskriver att den upplevda oron kan minskas genom att det i läroplanen framgår hur förskollärare ska arbeta med barns modersmål i förskolan. Cecilia beskriver att språkmålen i läroplanen är alldeles för
tolkningsbara vilket försvårar det flerspråkiga arbetet.
Vidare beskriver Elsa: “Oroligheter är att man använder ett förenklat språk och det ska vi inte.
Vi ska ju språkduscha dom och använda olika begrepp på en och samma sak. Men det är lätt att om jag ska veta om du har förstått mig så använder man sig nästan av kommando.”
Förskollärare Elsa belyser att oron uppstår när de inte vet hur mycket barn förstår av det som kommuniceras. Och att det är svårt att veta vilken nivå undervisningen ska läggas på eftersom hon har svårt att fastställa vilken kunskap barn besitter. Elsa menar att om förskollärarna
använder sig av olika begrepp till samma föremål ökar detta barns ordförråd då barn får kunskap om att olika begrepp kan ha samma betydelse. Elsa beskriver att när förskolläraren har
svårigheter att se vilken kunskapsnivå barn besitter påverkas och försvåras det flerspråkiga arbetet.
Ytterligare en oro som Elsa beskrev: “Barnen ligger på många olika nivåer det tycker jag är det svåraste för att kunna avgöra på vilken nivå jag ska lägga min undervisning.” Elsas erfarenheter understryker att hon i det flerspråkiga arbetet i förskolan har svårt att anpassa undervisningen utifrån hela barngruppens språkliga nivåer, vilket leder till att hon känner oro över att
flerspråkiga barn inte får den kunskapen som de har rätt till under den tiden de är på förskolan.
8.3 De förutsättningar och förbättringsförslag som förskollärare uppmärksammar i relation till arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling
Fyra av fem förskollärare Anna, Berit, Danilo och Cecilia beskriver olika förutsättningar som de anser sig behöva för att klara av det flerspråkiga arbetet. Anna beskrev: “Jaa, jag tror att det är oundvikligt och barnen kommer att uppleva att deras språk har mindre status än andra språk.
Det kommer man alltid att få brottas med” Berit beskrev: “Sen så tänker jag att det finns status på olika språk som påverkar och trots att vi arbetar för att ta bort det med statusen, så är det inte alltid lätt att ta bort.” Förskollärarna, Anna och Berit belyser att språket i förskolan har olika status vilket är något som de försöker arbeta bort eftersom det är viktigt att de i förskolan ska arbeta med alla språk och inte endast med majoritetsspråket. Förskollärarna beskriver att det ibland uppstår svårigheter med att motverka statusen av majoritetsspråket. För att kunna genomföra det flerspråkiga arbetet i förskolan krävs det att alla språk har samma status och synliggörs i verksamheten lika mycket.
Vidare beskrev Danilo: “Att det läggs mer fokus på Pride och jämställdhet och visst det är jätteviktigt men majoriteten av barnen i förskolan har inte samkönade föräldrar utan flertalet har en annan kultur eller etnicitet.” Danilo beskriver att fokuset i förskolan bör ligga mer på att förskolan är mångkulturell då majoriteten av förskolans barn har en mångkulturell bakgrund. På så sätt menar Danilo att flerspråkiga barn kan känna gemenskap och inkludering då
