10 Diskussion och slutsatser
10.3 Implikationer och förslag på fortsatt forskning
Studiens resultat visar att en av implikationerna är att flerspråkiga barn inte erbjuds samma förutsättningar i förhållande till de barn som är enspråkiga. Ytterligare en implikation sett ur förskollärarnas perspektiv är att avsaknad av språklig medvetenhet leder till att de inte förstår vikten av att arbeta med barns modersmål i förskolan. Detta, i sin tur, riskerar att leda till att flerspråkiga barn kan känna sig exkluderade då förskollärarna inte tar vara på deras tidigare kunskaper. Avsaknaden av språklig medvetenhet menar Skolverket (2013) bidrar negativt till barns språkutveckling vilket i längden påverkar barns lärande och utveckling. Om förskolan inte tar vara på barns alla språk så kan det ha en negativ inverkan på barns språkliga medvetenhet.
Barns språkliga medvetenhet är viktig då den bland annat bidrar med att barn kan få en
välutvecklad läsfärdighet. Skolverket (2013) beskriver att när barn i förskolan inte får möjlighet att använda sitt modersmål påverkas deras språkutveckling negativt då barn lär sig det språket som de får möjlighet att använda och höra i förskolans vardag. Implikationerna av detta är, som studiens resultat uppmärksammar, är att flerspråkiga barn inte får samma förutsättningar för att lära som enspråkiga barn.
I resultatet betonas det att förskollärare kan inkludera flerspråkiga barn i verksamheten med hjälp av olika metoder. Dessa metoder ger förskollärarna möjlighet att arbeta på ett
språkstimulerande sätt där flerspråkiga barns språkutveckling utmanas. Svårigheten som
förskollärarna beskriver i studien är att läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) inte beskriver hur förskollärare ska arbeta med att stimulera och utmana flerspråkiga barns språkutveckling. I studien poängterar förskollärarna att kompetensutvecklingen är en av de förutsättningar som krävs för att klara av det flerspråkiga arbetet i förskolan. Studiens resultat uppmärksammar
betydelsen av kompetensutvecklingen. Genom kompetensutveckling menar Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) att förskolläraren kan erbjuda barn en likvärdig utbildning där
förskollärare har planerat de pedagogiska aktiviteterna utifrån varje enskilt barn. De intervjuade förskollärarna beskriver att de via kompetensutveckling får nya verktyg och strategier som kan hjälpa dem att genomföra det flerspråkiga arbetet i förskolan. Via kompetensutveckling
beskriver Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) att förskollärarna får de rätta kunskaperna för att kunna stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.
Det finns flera intressanta forskningsområden som vi har uppmärksammat under studiens gång.
Bland annat har vi uppfattat att förskollärarna i intervjuerna talar om deras engagemang och bristande förutsättningar för att kunna arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i
förskolan. Det hade varit intressant att veta hur rektorer arbetar för att engagera förskollärare i det flerspråkiga arbetet. Via enkäter hade vi konkret kunna se på vilka sätt rektorerna väljer att stödja förskollärarna i det flerspråkiga arbetet. Ett annat intressant forskningsområde är att undersöka vilka verktyg förskollärarna har tillgång till i det flerspråkiga arbetet. Här kan frågeställningar användas som belyser de olika verktygen som används i det flerspråkiga arbetet och på sätt kan verktygen synliggöras, konkretiseras och utvärderas. Detta kan bidra till att förskollärarna kan få insyn i vilka verktyg som finns och inspireras till hur de kan användas i det flerspråkiga arbetet.
Referenser
Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas (2020). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning.
Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Arnqvist, Anders (2015). Barn i förskolan. Från ramsor till bokstäver I Engdahl, Ingrid &
Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I
Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Björklund, Elisabeth (2017). Språk och literacy I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.).
Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur & kultur
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber
Fredriksson, Maria och Lindgren Eneflo, Elisabeth (2019) <<Man blir lite osäker på om man gör rätt>> - En studie om pedagogernas arbete med flerspråkighet i förskolan I Tidskrift for nordiska barnhageforskning, VOL.18(6), p. 1-15
https://lnu-se-primo.hosted.exlibrisgroup.com/permalink/f/75a785/TN_cdi_doaj_primary_oai_doaj_org_art icle_86ebac8d657f47e79baf2a28cdafbb8a (Hämtningsdatum: 2021-10-27)
Fojkar, Mateja Dagarin & Skubic, Darija (2017). Pre-service preschool teachers' beliefs about foreign language learning and early foreign language teaching in Slovenia. Center for
Educational Policy Studies Journal, 7(4), 85-104. Retrieved from
http://proxy.lnu.se/login?url=https://www.proquest.com/scholarly-journals/pre-service-preschool-teachers-beliefs-about/docview/2013523717/se-2
Länk:http://proxy.lnu.se/login?url=https://www.proquest.com/scholarly-journals/pre-service-preschool-teachers-beliefs-about/docview/2013523717/se-2 (Hämtningsdatum: 2021-11-18)
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (Hämtningsdatum: 2021-11-23)
Helldén, Gustav, Högström, Per, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2015).
Barn lärande, lärarens undervisning och relationen däremellan I Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. 2. uppl. Stockholm: Liber
Lunneblad, Johannes (2013). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Norling, Martina & Sandberg, Gunilla (2018). Swedish Preschool Teachers Perspectives on Multilingual Children’s Emergent Literacy Development. World Journal of Educational Research. 5:1, s. 1-18 Länk: http://www.scholink.org/ojs/index.php/wjer/article/view/1189 (Hämtningsdatum: 2021-11-11)
Palla, Linda & Vallberg Roth, Ann-Christine (2018). Characteristics of preschool teaching in language, communication, and multilingualism: expressions from ten Swedish municipalities.
Problems of Education in the 21st Century. 76:2, s. 189-214 Länk:
http://oaji.net/articles/2017/457-1524597539.pdf (Hämtningsdatum: 2021-10-27)
Pramling Samuelsson, Ingrid (2015). Från fenomenografi till utvecklingspedagogik I Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1.
uppl. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Utvecklingspedagogik - ett sätt att arbeta både målmedvetet och med barns perspektiv i Riddersporre, Bim & Persson, Sven
(red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur & kultur Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2015). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. 2., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Langeloo, Annegien & Mascareño Lara, Mayra & Deunk, Marjolein I & LoCasale-Crouch, Jennifer & Strijbos, Jan-Willem. (2021). Profiles of learning opportunities of multilingual and monolingual children in kindergarten. European Journal of Psychology of Education, 36(2), 379-404.
Länk:http://proxy.lnu.se/login?url=https://www.proquest.com/scholarly-journals/profiles-learning-opportunities-multilingual/docview/2550782447/se-2?accountid=14827
(Hämtningsdatum: 2022-01-01)
Larsson, Staffan (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. [Elektronisk resurs]. Nordisk Pedagogik. 25:1, 16-35 Tillgänglig på Internet:
Länk:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2475 (Hämtningsdatum: 2022-01-02)
Skolverket (2013) Flera språk i förskolan: teori och praktik. (2013). Stockholm
Skolverket (2018) Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 (Hämtningsdatum:
2021-11-15)
Sopanen, Pauliina "Språkmedvetenhet I Småbarnspedagogiskt Arbete – Finländska Daghemspedagogers Reflektioner." Nordisk Barnehageforskning 18.1 (2019): Nordisk Barnehageforskning, 2019-06-01, Vol.18 (1). Web.
Länk:https://lnu-se-primo.hosted.exlibrisgroup.com/permalink/f/75a785/TN_cdi_doaj_primary_oai_doaj_org_articl e_072a7b99065d45bd8e01355994077d70 (Hämtningsdatum: 2021-11-11)