Detta avsnitt utgår från de områden som Socialstyrelsen lyft i Lägesrapport för folkhälsa 2006.
De äldres andel av befolkningen har ökat. 5,4 procent av befolkningen i Sverige är 80 år eller äldre, motsvarande siffra för Kronoberg är 6 procent. Av länets kommuner har Växjö den lägsta andelen invånare 80 år eller äldre (4,9 %), medan Tingsryd har den högsta (8,5 %).
Medellivslängden fortsätter att öka och är i riket 82,57 år för kvinnor och 78,22 för män. Motsvarande siffror i Kronoberg var för kvinnor 83,30 och för män 78,91. Det finns skillnader i medellivslängden mellan länets kommuner. För kvinnor skiljer det som mest 1,66 år (Älmhult högst och Lessebo lägst) och för män 2,40 år (Markaryd högst och Alvesta lägst). Det som bedöms haft störst påverkan på den ökande medellivslängden är minskad risk att insjukna och dö i hjärt- och kärlsjukdom.
Den medicinska utvecklingen, framförallt inom områden som hjärta och kärl, diabetes och cancer medför att många äldre lever till allt högre åldrar.
Utvecklingen leder till att fler överlever sin sjukdom samtidigt som fler lever med kroniska sjukdomar. Mer än hälften i åldersgruppen 65-74 år rapporterar långvarig sjukdom. Även om kroniska sjukdomar hos äldre ökar behöver inte det innebära att den upplevda hälsan försämras. Merparten av dem som är 75 år eller äldre anser att deras hälsotillstånd är gott eller mycket gott.
Det är stora skillnader mellan kvinnor och män i självmordsbeteende och annan självdestruktiv handling. Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord.
Män begår fler självmord medan kvinnor gör fler självmordsförsök. Vårdade på sjukhus för självmordsförsök har ökat sedan 1990-talet i alla åldrar utom bland de äldsta. Ökningen har varit störst bland unga män och kvinnor under perioden 1997-2005. De senaste tio åren ses en viss ökning av antalet självmord i
Kronobergs län. År 2005 tog 34 personer sitt liv i vårt län, 30 män och 4 kvinnor.
Ett tilltagande folkhälsoproblem i hela västvärlden är fetma och övervikt.
Faktorer som påverkar är sannolikt att vi rör oss mindre i vardagslivet jämfört med tidigare och att vi äter mer än vi förbränner. Både i Sverige och utomlands har en ökning av övervikt och fetma hos barn observerats de senaste 20 till 30 åren. Det finns inga rikstäckande uppgifter om barns viktutveckling. I
åldersgruppen 16-84 år finns tecken som tyder på att den kraftiga ökningen av övervikt och fetma som vi sett hos befolkningen sedan 1980-talet stannat av.
I Sverige och även i Kronoberg har antalet klamydiasmittade ökat stadigt de senaste tio åren. Risken för att smittas har aldrig varit större än nu enligt
Socialstyrelsen. De flesta som smittas är unga. 86 procent är mellan 15 och 29 år.
Ökningen av klamydia är ett samhällsproblem och alla berörda måste ta ytterligare ett krafttag för att minska smittspridningen.
Tobaksrökning är enskilt den största riskfaktorn för ett flertal sjukdomar,
exempelvis lungcancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom - KOL. Rökning kan även förvärra andra sjukdomstillstånd. Andelen dagligrökare i befolkningen fortsätter att minska bland både män och kvinnor. De som slutat röka i minst omfattning är kvinnliga arbetare. Fler kvinnor än män röker och flest
dagligrökare finns i åldersgruppen 45-65 år.
Resultatet från barn- och ungdomsenkäten 2006 i Kronoberg visar att 22 procent av flickorna i gymnasiets årskurs 2 och 14 procent av pojkarna röker. En
jämförelse av barn- och ungdomsenkäterna 2003 och 2006 visar att andelen rökare har minskat i de undersökta årskurserna, störst skillnad är det bland flickor i gymnasiet.
Alkoholkonsumtionen totalt sett ökar inte längre, men riskkonsumtionen av alkohol bedöms ha ökat. Dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar tyder på en negativ trend. Skolungdomars attityd till alkohol är mer negativ vilket även stämmer med resultatet från barn- och ungdomsenkäten 2006 i Kronoberg. En nationell undersökning i årskurs nio visar dock att flickornas alkoholkonsumtion har ökat.
Narkotikamissbruket i Sverige har minskat trots en ökad tillgång. Den narkotikarelaterade sjukligheten och dödligheten har inte ökat från år 2000.
Resultatet från barn- och ungdomsenkäten i Kronoberg 2006 visar en tydlig nedåtgående trend när det gäller åtkomst till och användande av narkotika, jämfört med undersökningen 2003.
Riskfyllt spelbeteende och spelberoende lyfts i olika sammanhang som ett växande folkhälsoproblem. För en liten grupp kan överdrivet spelande medföra konsekvenser för hälsan. Då handlar det främst om att det blir ett socialt problem.
5.2 Finansiella förutsättningar Resultat 2007 och prognos 2008
Det finansiella resultatet för Landstinget Kronoberg slutar 2007 på 1 mkr. Det marginella överskottet uttryckt som resultatet i procent av skatteintäkter och statsbidrag var 2007 i princip lika med noll. År 2006 var det 0,8 procent. För att uppfylla kriterier för god ekonomisk hushållning rekommenderas en resultatnivå
på 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket motsvarar ca 70-80 mkr. En god ekonomisk hushållning är nödvändig för att exempelvis klara av framtida pensionsutbetalningar.
Det budgeterade resultatet för 2007 på 60 mkr har inte uppnåtts, främst på grund av ökade pensionskostnader, nedskrivning av kapitalförvaltning och att
beslutade reduceringar inte kunnat genomföras i planerad omfattning. För att den prognos som ligger till grund för budget 2009 ska infrias förutsätts att:
Den för höga kostnadsnivån från 2007 hanteras
Beslutade besparingar 2008 genomförs
Ytterligare besparingar 2009 genomförs
Under inledningen av 2008 har de finansiella förutsättningarna utvecklats negativt. Den globala finansiella oron har medfört att stora nedskrivningar av landstingets kapitalförvaltning varit nödvändiga. Till detta kommer försämrade skatteunderlagsprognoser, oväntat höga läkemedelskostnader samt
vårdförbundets avtalsrörelse.
Att ge landstingsdirektören i uppdrag att skyndsamt påbörja arbetet med att förbättra DRG - redovisningen inom
Landstinget Kronoberg. Detta skulle kunna ge ett tillskott om ca 50 miljoner kr. Ökningen får dock först genomslag från 2010-2012.
Att Landstinget Kronoberg når en god ekonomi i balans och att man uppfyller kravet på ett överskottsmål om 2 %.
Samhällsekonomi
Landstinget Kronoberg är beroende av att länet utvecklas och att förutsättningar för företagande och inflyttning finns, för att kunna bedriva verksamhet förenlig med de mål landstingsfullmäktige beslutat om. De samlade resurserna ställs mot en åldrande befolkning med ökade vårdbehov och en medicinskteknisk utveckling som medger allt större behandlingsmöjligheter. Detta innebär att även ett litet landsting i allra högsta grad är beroende av såväl nationell som internationell utveckling.
Enligt Konjunkturinstitutet (KI) fortsätter konjunkturnedgången i svensk ekonomi 2008 till följd av finansoro, svagare global tillväxt och försiktiga hushåll. En ekonomisk politik med räntesänkningar och expansiv finanspolitik motverkar fortsatt konjunkturnedgång 2009. BNP väntas öka med cirka 2,5 procent både 2008 och 2009. Den snabba sysselsättningsutvecklingen saktar in och
sysselsättningen ökar med 20 000 personer per år 2008 och 2009. KI bedömer att penningpolitiken kommer att motverka inflationstrycket och att KPI slutar på 2,9
% 2008 och 2,2 % 2009.
Skatteunderlagsutveckling, utjämning och statsbidrag
Skatteintäkterna är landstingens huvudsakliga finansiering. Kronobergs län har ett förhållandevis lågt skatteunderlag, 167 349 kr/invånare jämfört med
riksgenomsnitt 175 415 kr/invånare. Landstinget kompenseras för detta i det utjämningssystem som finns inom landstingssektorn. Från och med 2002 har Kronobergs län en högre ökningstakt än riket, och förväntas ha så de kommande åren. Denna utveckling gör att Kronobergs bidrag i inkomstutjämningen minskar.
Kronobergs avgift i kostnadsutjämningen har de senaste åren ökat med ca 25-30 mkr/år. Förklaringen till detta är framförallt att antalet patienter i de så kallade vårdtunga grupperna är färre jämfört med riksgenomsnittet. I utjämningssystemet tolkas det som att Kronoberg har ett lägre vårdbehov och därmed en lägre
strukturkostnad än genomsnittet för riket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en preliminär beräkning för 2009. Denna visar att Kronobergs avgift i kostnadsutjämningen kommer att öka med 19 mkr nästkommande år.
Utöver skatteintäkterna tillkommer statliga bidrag av generell eller riktad karaktär som riksdagen årligen beslutar om. Det största riktade bidraget avser
läkemedelsförmånen.