Cirkulationsorganens sjukdomar

Varje år drabbas cirka 600 kronobergare av stroke. Totalt i Sverige insjuknar 30 000 människor varje år. Att insjukna i stroke kan medföra stora förändringar i livsvillkor både för den som har drabbats och för de närstående. Även om

insjuknandegraden förblir oförändrad förväntas antalet som drabbas av stroke att stiga i takt med att åldersstrukturen i befolkningen ökar.

Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska bedrivas för att förhindra en ökning av antalet strokepatienter i Kronobergs län. Det

sekundärpreventiva arbetet ska samordnas vid landstingets strokeenheter för att skapa en god sekundärprevention i en välfungerande vårdkedja.

Samtliga patienter som insjuknar i stroke ska utredas och behandlas vid strokeenhet i enlighet med nationella riktlinjer. De närståendes situation ska uppmärksammas i hela vårdkedjan. De närstående ska ges strukturerad kunskap om stroke samt individualiserad rådgivning och stöd.

Informations- och utbildningsinsatser för att öka kunskap om stroke och dess riskfaktorer ska genomföras. Insatserna ska rikta sig till allmänhet, personal inom landstingets hälso- och sjukvård samt till personal inom den kommunala

äldreomsorgen. Det Goda Livet och Bladet är lämpliga kanaler att använda för att sprida denna information och kunskap. Informations och utbildningsinsatserna ska fortlöpande redovisas.

En genomlysning av strokevårdkedjan har startas med representanter från närsjukvården och länssjukvården. Initialt fokuserar arbetet på de

landstingsinterna processerna för att i nästa steg involvera länets kommuner.

Utvecklingen av det påbörjade arbete kommer att följas.

I Öppna jämförelser 2007 redovisar Kronoberg den högsta andelen patienter som var ADL-beroende efter tre månader vilket ska spegla insatser i den akuta fasen och fortsatt rehabilitering. Antalet återinskrivna för strokevård inom ett år efter strokeinsjuknandet är ett mått på hur det sekundärpreventiva arbetet fungerar och Kronoberg har en jämförelsevis hög andel återinskrivningar.

Strokesjukvård Kvinnor Män Kronoberg Riket Kronoberg Kronoberg Riket Kronoberg

2007 2007 2006 2007 2007 2006

28-dagars dödlighet 25,0 % 23,4 % 25,5 % 24,1 % 22,8 % 25,5 % Vård på strokeenhet 85,2 % 80,2 % 93,8 % 89,7 % 83,0 % 91,7 %

Strokesjukvård

Män och kvinnor Kronoberg Riket Kronoberg

2007 2007 2006 ADL beroende 28,4 % 20,5 % 21,4 % Återinskrivning inom 1 år 11,3 % 9,7 %

Källa: Öppna jämförelser 2006 och 2007

Mål för strokesjukvården är att uppvisa en positiv utveckling inom ovanstående kvalitetsindikatorer.

Hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till död och en av de vanligaste orsakerna till invaliditet i Sverige. Hjärtsjukdomar kan delas upp i:

Ischemisk hjärtsjukdom

Hjärtsvikt

Arytmi

Klaffsjukdom

Akut hjärtinfarkt drabbar varje år cirka 440 män och 280 kvinnor i Kronobergs län. Av dessa dör ungefär en tredjedel inom 28 dagar efter infarkten.

De främsta riskfaktorerna är högt blodtryck, rökning, höga blodfetter och stress.

Direkt sjukvårdsrelaterade faktorer kan vara avståndet till akutsjukhus,

ambulansverksamhetens effektivitet och det akuta omhändertagandet på sjukhus.

En etablerad indikator på hur väl sjukvården klarar det akuta omhändertagandet efter hjärtinfarkt är risken att dö inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Det avser mäta kvaliteten i hela vårdkedjan från den förebyggande verksamheten till

ambulansverksamheten, det akuta omhändertagandet och den efterföljande vården.

Hjärtsjukvård Kvinnor Män

Kronoberg Riket Kronoberg Kronoberg Riket Kronoberg

2007 2007 2006 2007 2007 2006

28-dagars dödlighet 26,1 % 30,3 % 26,7 % 29,2 % 33,0 % 31,6 %

Källa: Öppna jämförelser 2006 och 2007

Mål för hjärtsjukvården är att uppvisa en nedåtgående trend avseende 28-dagars dödlighet.

6.1.2 Infektionssjukdomar

Infektionssjukdomar som förr var en dominerande dödsorsak har minskat drastiskt under 1900-talet. På senare tid har emellertid antibiotikaresistenta bakterier gjort det svårare att behandla infektionssjukdomar.

Antibiotikaresistens leder till fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat, lidande för patienten och stora kostnader för vården. Multiresistens måste ses som en viktig patientsäkerhetsfråga. Överförskrivning av antibiotika är en faktor för uppkomst av resistens. Under ett par år har förskrivningen i riket minskat men data för 2007 talar för att förskrivningen ökar igen.

Cirka 90 procent av den totala antibiotikaförskrivningen i Sverige sker i

öppenvården. Landstinget Kronoberg har sedan flera år haft en hög förskrivning av antibiotika. Mest antibiotika förskrivs till barn och de allra äldsta. En

avhandling från FoU-centrum visar att de finns stora regionala skillnader i förskrivningen av antibiotika till små barn beroende på att läkare gör olika.

Landstinget Kronoberg ska arbeta med att förbättra antibiotikaförskrivningen. Ett led i detta arbete är att informera, utbilda och återkoppla förskrivningsmönster till förskrivarna.

Avsikten med arbetet är att

förhindra resistensutveckling

förhindra onödig behandling med antibiotika

öka patientsäkerheten

minska kostnaderna för landstinget

I Sverige och även i Kronoberg har antalet klamydiasmittade ökat stadigt de senaste tio åren. I Kronoberg diagnostiserades 756 klamydiafall under 2007.

Risken för att smittas har aldrig varit större än nu enligt Socialstyrelsen. De flesta som smittas är unga. 86 procent är mellan 15 och 29 år. Ökningen av klamydia är ett samhällsproblem och insatser krävs för att minska smittspridningen. Ökningen beror delvis på förbättrad diagnostisering, men större delen beror på en faktiskt ökad smittspridning.

Landstinget Kronoberg har i samverkan med andra aktörer utformat ett

handlingsprogram för sexuell hälsa som anger inriktningen för arbetet fram till år 2010. Programmet innehåller bland annat mål, delmål och metoder för olika verksamheter i arbetet med sexuellt överförbara sjukdomar.

Strategier ska tas fram i syfte att minska smittspridning och därmed minska antalet klamydiainfektioner hos befolkningen. Ett exempel kan vara att smittspårningen centraliseras.

Det projekt som pågår där möjlighet ges till egen provtagning av klamydia ska implementeras i ordinarie verksamhet.

6.1.3 Sinnesorganens sjukdomar

Åldersförändringar i gula fläcken, makuladegeneration, är den vanligaste orsaken till blindhet hos personer över 65 års ålder. Cirka 350 000 personer i Sverige har någon form av makuladegeneration, utav dessa får 10-15 procent en betydande synnedsättning.

Den form av makuladegeneration som är behandlingsbar förekommer hos 15 procent av alla fall. Behandling måste ske tidigt i förloppet innan patientens syn har försämrats allt för mycket. De senaste åren har läkemedel utvecklats som inte bara stabiliserar synskärpan utan som i de flesta fall också förbättrar synskärpan.

Det läkemedel som är godkänt i Sverige är Lucentis och ges som en injektion i ögat. En grundbehandling består av tre injektioner och därefter ges en årlig underhållsbehandling. Läkemedelskostnaden är 10 000 kronor per injektion och därutöver tillkommer kostnader för själva ingreppet. I Landstinget Kronoberg uppskattas behovet till 600 injektionsbehandlingar per år.

Hörselnedsättning finns hos cirka 1,3 miljoner svenskar, varav 560 000 personer bedöms ha nytta av hörapparat. Förekomsten av hörselnedsättning stiger kraftigt i åldrarna 50 år och däröver. Hörselnedsättning kan leda till försämrad livskvalitet genom minskad social aktivitet och isolering.

Bristande tillgänglighet till utprovning av hörapparat i Landstinget Kronoberg är ett problem. Aktiva åtgärder har vidtagits för att minska köerna till utprovning av hörapparat, genom att ett avtal har tecknats för köp av 200 utprovningar under 2008 och ytterligare 200 utprovningar 2009.

6.1.4 Endokrina sjukdomar och medicinska njursjukdomar Jämförelsen av diabetesvården visar både positiva och negativa avvikelser.

Andelen diabetiker i länet som har blodfettssänkande läkemedel ligger jämförelsevis högt medan en lägre andel når målet för blodtryck än

riskgenomsnittet. En bättre rapportering till det nationella diabetesregistret skulle förbättra möjligheterna till jämförande analyser.

6.1.5 Äldre

De flesta i den äldre delen av befolkningen är förhållandevis friska. Andelen som rapporterar någon långvarig sjukdom eller besvär efter olycksfall, handikapp eller annan svaghet har dock ökat något bland män i åldrarna 65–74 år och bland kvinnor över 80 år. Andelen med lätt eller svår värk har ökat bland kvinnor över 65 och bland män över 80.

I folkhälsopropositionen 2007/08:110 framhålls äldre som en angelägen

målgrupp. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser riktade till äldre kan förebygga ohälsa och skjuta upp funktionsnedsättning. Detta har positiva effekter för den enskildes livskvalitet och på behovet av vård och omsorg.

Erfarenheterna visar att det är fyra områden som är särskilt viktiga för att äldre ska må bra. Det handlar om fysisk aktivitet, goda matvanor, goda sociala kontakter och att känna sig behövd.

Multisjuka äldre

Begreppet multisjuka äldre avser äldre personer med sammansatta hälsoproblem.

Det finns ingen entydig definition på begreppet men gemensamt är förekomst av flera diagnoser och funktionsnedsättningar hos äldre. Andel äldre som är

multisjuka ökar med stigande ålder. Multisjuklighet påverkar äldres livskvalitet, nyttjande av hälso- och sjukvård samt dödlighet.

Att möta multisjuka äldres sammansatta och föränderliga behov av vård och omsorg kräver välfungerande vårdprocesser där samverkan mellan och inom primärvård, slutenvård och den kommunala äldreomsorgen är en förutsättning.

Även möjlighet till att samarbeta med olika ideella organisationer bör beaktas.

Verksamhetsövergripande vårdprogram, innehållande gemensamma

behandlingsstrategier ska tillämpas för gruppen äldre multisjuka oberoende av var man vårdas inom länssjukvården. Detta för att skapa ett gemensamt förhållningssätt till patientgruppens särskilda problematik, där

läkemedelsanvändningen är ett delområde.

Sedan några år tillbaka bedrivs en framgångsrik akutgeriatrisk verksamhet i Växjö. Med anledning av detta föreslås att man med utnyttjande av

särskilda statsbidrag snarast inrättar ett tiotal platser av akutgeriatrisk verksamhet inom medicinklinikens verksamhetsområde på Ljungby lasarett.

Läkemedelsanvändning bland äldre

Personer över 75 år konsumerar 25 procent av alla läkemedel. För många äldre innebär läkemedelsbehandling möjligheter till ett gott liv trots olika

sjukdomstillstånd. Felaktig användning av läkemedel medför däremot stora risker för ohälsa. Var fjärde äldre patient får läkemedel som är olämpliga. 10-20

procent av alla sjukhusinläggningar av äldre bedöms vara orsakade av

läkemedelsbiverkningar. Kostnaden för felaktig läkemedelsbehandling av äldre beräknas till minst två miljarder kronor per år i Sverige.

Det normala åldrandet leder till en ökad känslighet för läkemedel.

Multisjuklighet skapar behov av flera läkemedel, men riktlinjer och vårdprogram för olika sjukdomar tar inte hänsyn till äldre multisjuka patienters behov av samordnad läkemedelsbehandling. Trots att äldre konsumerar en fjärdedel av alla läkemedel är det vetenskapliga underlaget för läkemedelsbehandling av äldre begränsat. All läkemedelsbehandling av äldre ska ske med försiktighetsprincipen som utgångspunkt och med kontinuitet och uppföljning för att skapa en säker läkemedelsanvändning.

Kvalitetsindikatorerna i Öppna jämförelser visar att läkemedelsanvändningen bland äldre är ett förbättringsområde.

Läkemedelsanvändning Kronoberg Riket

Personer 80 år och äldre 2007 2007

Andel med tio eller fler läkemedel 18,5 % 16,4 %

Andel med tre eller fler psykofarmaka 7,61 % 6,43 % Andel med läkemedel med risk för D-interaktion 4,5 % 4,41 % Källa: Öppna jämförelser 2007

Att akutgeriatriska platser inrättas vid Ljungby lasarett.

Att ett mobilt team inrättas för hemsjukvårdspatienter i västra länsdelen.

Att uppdraget för beredskapsjouren utökas till att omfatta hembesök hos patienter i särskilda boenden och

hemsjukvårdspatienter även under lördagar, söndagar och helgdagar mellan kl. 08-17.

6.1.6 Barnmedicin

Landstinget Kronoberg ska erbjuda alla barn och ungdomar en god hälso- och sjukvård där barnkonventionen genomsyrar allt arbete i organisationen.

Samverkan och samarbetet mellan olika aktörer ska stärkas och så att vårdprocessen ur ett barn- och föräldraperspektiv förbättras.

Barn och ungdomsenkäterna i Kronoberg från år 2003 och 2006 rapporterar att de allra flesta ungdomar tycker att de har en mycket god eller god hälsa.

Elever i de högre årskurserna rapporterar i lägre grad att de har en god hälsa. Framför allt är det flickorna som upplever en sämre hälsa. Vid undersökningen 2006 rapporterar eleverna i årskurs 8 en sämre hälsa än motsvarande årskurs gjorde år 2003.

En studie i en gymnasieskola i Kronobergs län visar att majoriteten av de tillfrågade ungdomarna hade en mycket god hälsa, de graderade sitt liv positivt

och de såg med tillförsikt på framtiden. Spridningen var dock mycket stor från dem med små eller inga besvär till elever som svarade att de hade stora

bekymmer med sin hälsa, låg självkänsla, negativ kroppsattityd och hög stressnivå.

Barn och ungdomar är en målgrupp som prioriteras i den nya

folkhälsopropositionen. Regeringen anser att folkhälsoarbetet i högre

utsträckning än tidigare ska fokusera på barnens behov av trygghet och på att skapa möjligheter för föräldrarna att få det stöd de behöver och efterfrågar.

I Landstinget Kronoberg ska stödet till föräldrar, framförallt vad gäller anknytningsprocessen, metodutvecklas och säkerställas.

I Landstinget Kronoberg ska förebyggande insatser riktat till barn- och ungdomar prioriteras. Ett led i detta är att stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap.

Att utveckla föräldraskapet kräver också en nära samverkan med länets kommuner, där förskola och skola spelar en viktig roll.

Stödet till föräldrar i anknytningsprocessen ska metodutvecklas och säkerställas.

Behovet av psykologiska insatser till barn 0-6 år och dess föräldrar har i Kronoberg fördubblats de senaste åren. En vårdprocess som är välfungerande från mödra- och barnhälsovård till elevhälsan är en framtidsinvestering.

Ett tidigt psykologiskt stöd redan under graviditeten kan också förhindra psykisk ohälsa hos både föräldrar och barn.

På Socialstyrelsen pågår utredningar kring ett införande av två nya

barnvaccinationer. Båda utredningarna beräknas vara klara under 2008. Det handlar om vaccin mot pneumokocker som kan orsaka allvarliga

luftvägsinfektioner och vaccin mot HPV (humant papillomvirus) som kan orsaka livmoderhalscancer. Ett beslut medför att båda vaccinationerna kommer att ingå i barnvaccinationsprogrammet. Detta kommer att ge positiva hälsoeffekter men medföra ökade kostnader för Landstinget Kronoberg.

6.1.7 Psykiska sjukdomar

Inom psykiatrin pågår ett stort förändringsarbete i syfte att forma en modern barn- och vuxenpsykiatrisk verksamhet. Inom den specialiserade psykiatriska vården sker en förskjutning från sluten till öppen vård. Samtidigt sker en

gränsförflyttning mellan psykiatri och primärvård vilket medför att patienter med mer fördjupade behov av psykiatrisk vård och behandling ökar inom

primärvården.

Närsjukvårdens nya uppdrag handlar om en tydlig specialistinriktning avseende psykiatri och innebär att denna ska:

erbjuda kronobergarna specialiserad psykiatri på lika villkor efter behov

planera, organisera och strukturera den psykiatriska hälso- och sjukvården utifrån ett helhetsperspektiv grundat på behov och kompetens

finnas dygnet runt för att tillgodose det resurskrävande psykiatriska

omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller vid akut allvarligt insjuknande

tillhandahålla specialiserad psykiatrisk sjukvård för patienter där vården är planerad i tid, innehåll och volym

integreras i såväl öppen som sluten specialiserad hälso- och sjukvård

ansvara för att patienter dömda enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård överförs till Rättpsykiatriska regionkliniken

Den upplevda psykiska ohälsan ökar i det västerländska samhället, både reellt och till andel av den totala ohälsan. Psykisk ohälsa uppskattas förekomma hos 20-40 procent av befolkningen i Sverige. 3-4 procent av befolkningen söker psykiatrisk vård under ett år. Av den vuxna befolkningen beräknas mindre än en procent ha psykiska funktionshinder som föranleder kontakt med socialtjänst eller psykiatri.

Behovsgruppen psykisk ohälsa och sjukdom omfattar personer med tung

psykiatrisk problematik med livslångt funktionshinder men också individer med psykiska svårigheter av övergående art. Alla åldersgrupper finns representerade.

Omhändertagande av alla unga vuxna med psykisk ohälsa ska säkerställas i första linjens hälso- och sjukvård. Den kunskap som finns ska vara tillgänglig för alla ungdomar i länet.

Äldrepsykiatri

Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt förekommande. Socialstyrelsen påtalar att psykisk ohälsa inte har fått berättigad uppmärksamhet inom vård och omsorg av äldre. Utvecklingen av äldres psykiatriska ohälsa bör uppmärksammas och beaktas för att klara framtida behov av äldrepsykiatri i Kronoberg.

Utmärkande för den psykiatriska vården är att den slutna vården under en lång period minskat i omfattning till förmån för vård och behandling i öppna vårdformer. De vanligast förekommande patientgrupperna inom psykiatrin är förstämningssyndrom, ångestsyndrom och psykossjukdomar.

Depression

Depression är idag en av de vanligaste orsakerna till ohälsa och arbetsoförmåga.

Varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet. Man räknar med att cirka 5 procent av befolkningen i varje givet ögonblick lider av depression, vilket motsvarar cirka 9000 personer i Kronobergs län. Cirka 50 procent återinsjuknar inom 2 år, 60 procent inom 5 år, cirka 80 procent under sin

återstående livstid. 10-20 procent får ett kroniskt depressivt tillstånd och av dem som får en depression beräknas 3,5 procent att dö i suicid.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom omfattar såväl depressiva som maniska episoder. Patienten svänger således mellan två motsatta poler i sitt stämningsläge. I Kronoberg har cirka 1800 personer bipolär sjukdom, vilket motsvarar cirka 1 procent av

befolkningen. Återfallsrisken vid etablerad sjukdom är 100 procent. Det finns en ökad risk för våld i sjukdomens maniska episoder och en ökad risk för suicid i sjukdomens depressiva episoder.

Schizofrena syndrom

Schizofreni är en psykossjukdom där man kan utveckla vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. Sjukdomen drabbar oftast personer i 18-30 årsåldern. I Kronoberg har cirka 900 personer schizofreni och cirka 15 personer insjuknar varje år i sjukdomen. Tack vare behandling blir cirka 30 procent av patienterna bra och klarar ett eget liv medan cirka 30 procent har så uttalade psykiska handikapp att behov finns av kommunala stödinsatser.

Ätstörningar

Ätstörningar är vanliga och allvarliga psykosomatiska tillstånd som oftast debuterar hos unga kvinnor med viktfobi. Tillstånden utvecklas i ett komplext sammanhang med stora individuella skillnader där biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar. Hos patienter med ätstörning ses ofta också depression, personlighetsstörning, tvångssyndrom och missbruk, vilket

komplicerar behandlingen och ger sämre prognos. I Kronoberg insjuknar cirka 100 personer i ätstörning varje år, där 30 procent är under 18 år. Cirka 20 procent av patienterna med anorexia nervosa får ett livslångt sjukdomsförlopp och cirka 5 procent av dessa patienter avlider i självmord eller somatiska komplikationer.

Den kvalitetsindikator som finns i öppna jämförelser är andelen förbättrade ett år efter behandlingsstart inom ätstörningsvården.

Ätstörningsvård-andel förbättrade

ett år efter behandlingsstart Kronoberg Riket

Andel 35,9 % 31,4 %

Källa: Öppna jämförelser 2007

Självmord

Det förebyggande arbetet mot självmord är ett prioriterat område i den nya folkhälsopropositionen. Regeringens vision är att ingen ska behöva ta sitt liv. Ett kombinerat individ- och samhällsperspektiv är betydelsefullt i utvecklingen av själmordsförebyggande insatser.

För att se behovet av insatser i Kronoberg behövs en kunskapsinhämtning inom området. Det bedöms vara ett kommande fokusområde för folkhälsoutskottet Den kvalitetsindikator som finns i öppna jämförelser är antal självmord eller självmordsförsök inom 90 dagar efter sluten psykiatrisk vård.

Antal självmord eller självmordsförsök

inom 90 dagar efter psykiatrisk slutenvård Kronoberg Riket Antal per 100 000 invånare 15,1 13,7 Källa: Öppna jämförelser 2007

Det pågår ett arbete med att ta fram Nationella riktlinjer inom områden demens, depression och ångest samt schizofreni och dessa beräknas att publicerad under 2008/2009.

Sveriges Kommuner och Landsting har på uppdrag av regeringen genomfört en kartläggning i syfte att undersöka förutsättningar för en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. Enligt SKL finns det brister i tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige. SKL föreslår att en förstärkt

vårdgaranti ska införas. Bedömningen är att det ska kunna uppnås inom 3-4 år i hela Sverige.

Att Landstinget Kronoberg ska utveckla den psykosociala kompetensen vid våra vårdcentraler.

Att planerade kostnadseffektiviseringar för psykiatrin inte får försämra kvalitén eller tillgängligheten för medborgarna i Kronoberg. Den får heller inte innebära övervältning av kostnader på kommunerna.

6.1.8 Skador

Under 2006 vårdades cirka 118 000 patienter i Sverige med huvuddiagnos skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker. Detta motsvarar 1300 vårdade personer per 100 000 invånare. Fallolyckor och transportolycksfall är de vanligaste yttre orsakerna till vård.

I Sverige avled år 2005 667 personer 65 år eller äldre efter fallolycka, antalet bedöms vara betydligt högre eftersom kodningen av fallrelaterade skador är bristfällig. I genomsnitt är det 114 personer per 1000 invånare 80 år och äldre i Sverige som söker vård vid sjukhus efter fallolyckor. I Kronoberg har Alvesta kommun lägst andel fall som leder till sjukhusvård per 1000 invånare 80 år och äldre (101) och Ljungby flest (176).

Antalet fallolyckor är nära förknippat med äldres läkemedelsanvändning.

Möjligheten att upprätta ett handlingsprogram för att minska antalet fallolyckor i den äldre befolkningen i samverkan med länets kommuner ska undersökas.

Linneaprojektet kan utgöra plattformen för denna samverkan med kommunerna.

Enligt regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (2007) är Sverige på många sätt ett föregångsland när det gäller jämställdhetsområdet.

Situationen när det gäller mäns våld mot kvinnor är trots detta alltjämt allvarlig.

I Landstinget Kronoberg finns ett vårdprogram för kvinnomisshandel och våldtäkt. Fortsatta utbildningsinsatser behövs för att lyfta kunskapsnivån generellt.

6.1.9 Smärta

Förekomsten av svår eller måttligt svår långvarig smärta i befolkningen är cirka 20 procent och en stor del av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta.

En stor andel av sjukskrivningarna i Sverige är relaterade till smärttillstånd.

En stor andel av sjukskrivningarna i Sverige är relaterade till smärttillstånd.

In document Socialdemokraternas Förslag till uppdragsbudget 2009 (11) (Page 21-0)