7da
Socialdemokraternas
Förslag till uppdragsbudget
2009 (11)
Innehållet följer i huvudsak den disposition som majoriteten i landstingsstyrelsen har.
Socialdemokratiska landstingsgruppens yrkanden är
sammanfattade på de sista sidorna i detta dokument.
Innehåll
1 Vision ...4
2 Mål ...4
3 Hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning ...4
3.1 Framåtblick ... 5
3.2 En hälsofrämjande hälso- och sjukvård ... 7
3.3 Kvalitets – och verksamhetsutveckling ... 9
3.4 Forskning och utveckling ... 10
3.5 Tillgänglig vård ... 10
3.6 Framtida personalförsörjning ... 11
3.7 Medicinsk och medicinteknisk utveckling ... 12
4 Process kring budgetarbetet...13
5 Förutsättningar inför 2009 ...13
5.1 Lägesrapport för folkhälsa... 13
5.2 Finansiella förutsättningar... 14
6 Grunduppdrag ...16
6.1 Grunduppdrag för medicinska grupper ... 18
6.1.1 Tumörsjukdomar ... 19
6.1.2 Cirkulationsorganens sjukdomar ... 21
6.1.3 Infektionssjukdomar... 23
6.1.4 Sinnesorganens sjukdomar ... 24
6.1.5 Endokrina sjukdomar och medicinska njursjukdomar ... 24
6.1.6 Äldre... 24
6.1.7 Barnmedicin ... 26
6.1.8 Psykiska sjukdomar... 27
6.1.9 Skador ... 30
6.1.10 Smärta... 31
6.1.11 Tandvård... 31
6.2 Kundnöjdhet... 32
7 Grimslövs folkhögskola...33
8 Lämnade bidrag...34
9 Redovisning av åtagande...35
10 Finansiell ram ...35
10.1 Prognosantaganden... 35
10.2 Volymförändringar... 36
10.3 Investeringsram... 37
10.4 Driftram... 38
10.5 Finansiering... 39
10.6 Förslag i regeringens vårproposition som påverkar landstinget... 39
10.7 Prognos... 40
10.8 Lagstadgat krav på ekonomisk balans... 41
11 Landstingsstyrelsens förslag till beslut...42
1 Vision
Landstinget Kronoberg har fastställt visionen ”Ett gott liv i ett livskraftigt län”
2 Mål
Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting.
3 Hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning
Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet och bra bemötande. Ambitionen för hälso- och sjukvården i Kronobergs län är att skapa de bästa tänkbara förutsättningar för en god vård på lika villkor med patienten i centrum. Alla kronobergare ska ha lika rätt till en god hälso- och sjukvård oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Kronobergarna ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och
effektiv vård av god kvalitet.
När sjukdom och ohälsa inträffar ska länsinvånarna känna trygghet i att ha tillgång till den vård de behöver.
Vården ska erbjudas av en mångfald aktörer med möjlighet till ett aktivt och fritt vårdval för patienten. Den hälso- och sjukvård som landstinget finansierar ska bygga på kundorientering och ett långsiktigt agerande där samverkan och faktabaserade beslut ska vara viktiga värderingar.
Samverkan ska utvecklas såväl internt som externt för att uppnå en god hälsa och en god vård för kronobergarna.
Landstinget Kronoberg ska medverka till en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Landstinget ska arbeta aktivt för att minimera utsläpp av föroreningar och spridning av ämnen som kan ge direkt eller indirekt negativ påverkan på hälsan.
Medarbetarna ska ha god kunskap om vad som är miljöbelastande och vilka åtgärder som ska vidtas för att minimera miljöpåverkan. Miljöhänsyn ska vägas in i den dagliga verksamheten och ingå som del i kvalitetsarbetet.
Landstinget ska ha en stark ekonomi både på kort och på lång sikt. En
förutsättning för en stark ekonomi är att det finns en god ekonomisk hushållning
med balans mellan löpande intäkter och kostnader för att täcka kommande pensionsutbetalningar och nyinvesteringar.
Landstinget Kronobergs hälso- och sjukvårdspolitiska inriktning visar den
utveckling som landstinget avser att följa. Den grundläggande ambitionen är att de beslut som fattas ska vara långsiktiga och hållbara.
För att klara de utmaningar Landstinget Kronoberg står inför krävs ett målmedvetet utvecklingsarbete inom ett antal strategiska områden.
Dessa strategiska utvecklingsområden är:
en hälsofrämjande hälso- och sjukvård
kvalitets- och verksamhetsutveckling
forskning och utveckling
tillgänglig vård
framtida personalförsörjning
medicinsk och medicinteknisk utveckling
Alla insatser syftar mot samma mål, nämligen att öka nyttan för kronobergarna samt att göra hälso- och sjukvården till en attraktiv arbetsplats.
Att Landstinget Kronoberg ska öka samverkan mellan såväl landstingets olika verksamheter, mellan kommuner och landstinget och med andra landsting.
Vården ska följa patienten.
Att Landstinget Kronoberg slår fast att man i sin offentliga upphandling avser att inte medverka till brott mot deklarationen om de mänskliga rättigheterna och ILO:s kärnkonventioner.
Att Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen skall gälla generellt för all skattefinansierad hälso- och sjukvård.
3.1 Framåtblick
Under 2008 har ett omfattande förändringsarbete inom hela sjukvården i Landstinget Kronoberg påbörjats. Detta arbete kommer att fortsätta under 2009 och åren framöver. Utgångspunkten för arbetet är att skapa förutsättningar för att uppnå en säker och kvalitetsstyrd hälso- och sjukvård. Fortsatta insatser krävs för att få ett effektivt resursutnyttjande som i sin tur leder till en ekonomi
i balans.
Hälso- och sjukvården är en kunskapsstyrd verksamhet. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen innebär att nya behandlingsmetoder, operations- metoder och nya läkemedel tas fram. Detta skapar förutsättningar för nya och
effektiva möjligheter till behandling. Utvecklingen har en avgörande betydelse för på vilket sätt Landstinget Kronoberg organiserar det framtida hälso- och sjukvårdsutbudet och dess innehåll.
Landstinget Kronoberg ska införa akutläkare på Centrallasarettet i Växjö.
Fördelar med särskilda akutläkare torde vara att dessa får en fast anknytning till och hemvist på akutmottagningen och inte behöver växla mellan avdelningar och akuten. De bör vidare få en ökad kompetens och erfarenhet beträffande akuta sjukdomstillstånd. Väntetiderna för
patienterna på akuten bör härigenom minska och säkerheten öka.
Under 2009 måste en diskussion föras för att möta framtiden. Utvecklingen ska fortsättningsvis fokusera på akutvårdkedjan för de stora patientgrupperna och all elektiv verksamhet. Syftet med genomlysningen är att säkerställa mixen av akut och planerad verksamhet inom hela vårdkedjan. Ett annat syfte är att säkerställa kommande behov av rätt kompetens för såväl planerad verksamhet som
jourbaserad verksamhet. Ett tredje syfte är att säkerställa en tillräcklig kritisk massa av verksamhet/patientunderlag för att uppnå en säker och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet.
Det påbörjade utvecklingsarbetet med Vårdval Kronoberg kommer att fortsätta under 2009. Arbetet med att utveckla den psykiatriska vården har inletts under 2008 och genomförs under 2009. Målet är en psykiatri med öppnare vårdformer, ett tydligare uppdrag för primärvård och för den specialiserade psykiatrin. Detta kommer att leda till en tydligare nivåstrukturering av all psykiatrisk verksamhet inom Landstinget Kronoberg.
Att Landstinget Kronoberg behåller sina sjukhus i offentlig drift.
Att Landstinget Kronoberg ska inte tillåta privatfinansierad vård på skattebetalarnas sjukhus.
Att Landstinget Kronoberg ska aktivt arbeta för att pröva
möjligheten till intraprenad/personalkooperativ, därför ska ett regelverk utarbetas.
Att Landstinget Kronoberg skall utvärdera de vårdcentraler som drivs i alternativ driftsform både vad gäller kvalité och ekonomi. Eventuella förlängningar av vårdavtal ska prövas politiskt innan beslut fattas.
Att Landstinget Kronoberg ska införa akutläkare på Centrallasarettet i Växjö.
Att Landstinget Kronoberg ställer sig positiva till att utreda
möjligheten att införa ett så kallt vårdvalssystem i Kronoberg.
Följande viktiga grundprinciper ska gälla:
* Så kallad ”fri etablering” av vårdenheter ska inte vara möjligt i Kronoberg
* Ersättningen till vårdenheterna ska vara grundad på antalet listade patienter. Parametrar som även bör ingå är följande:
- Ålder
- Socioekonomiska aspekter och vårdtyngds mätningar - Geografiska faktorer
* Det inte ska vara möjligt att ta ut extra ersättning av
medborgarna förutom av landstingsfullmäktige beslutad taxa.
*Ackrediteringen bör kunna omprövas och upphävas om vårdenheten inte uppfyller avtalade krav. Hur detta ska gå till bör skrivas in i förutsättningarna för Vårdval Kronoberg.
* En fullständig konsekvensanalys ska göras av hur ”Vårdval Kronoberg” påverkar det samlade vårdutbudet i länet innan slutligt ställningstagande görs. I konsekvensanalysen skall även ekonomiska, kvalitetsmässiga och personalpolitiska aspekter tas med.
* Vårdval Kronoberg ska inte införas innan ekonomiskt utrymme för ökade driftkostnader kan rymmas i Landstinget Kronobergs ekonomi.
3.2 En hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området är ett strategiskt övergripande utvecklingsområde som sätter fokus på hälso- och sjukvården som aktör i folkhälsoarbetet. Det innebär att utveckla hälso- och sjukvården till att bli en hälsoresurs för medborgarna i länet. Arbetet ska omfatta alla åldersgrupper och alla vårdens processer.
Landstinget Kronoberg ska vara en hälsofrämjande hälso- och
sjukvårdsorganisation. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska vara långsiktigt, bygga på kunskap och evidensbaserade metoder samt vara en naturlig del i vårdens alla processer.
Kronobergarnas möjligheter att själva påverka sin hälsa och livsstil i positiv riktning ska stödjas och stärkas. Landstinget ska arbeta för att förhindra att
sjukdom uppstår (primär prevention), förhindra återinsjuknande av sjukdom (sekundär prevention) och förhindra komplikationer av sjukdom (tertiär
prevention). Varje enskild person som arbetar inom hälso- och sjukvården har ett stort ansvar att implementera ett hälsofrämjande förhållningssätt i all verksamhet.
Arbetet med hälsofrämjande insatser ska starta från tidig barndom.
För att utveckla och stärka Landstinget Kronoberg till att bli en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande organisation ska landstinget gå med i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Nätverkets uppgift är att stödja medlemsorganisationerna i utvecklingen mot en hälsoorientering för att skapa hälsovinster för patienterna, medarbetarna och det omgivande samhället.
I utvecklingen av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård prioriteras följande områden
• Förebyggande insatser mot övervikt och fetma
En bred, långsiktig satsning ska göras på preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Insatserna som görs ska samordnas mellan olika aktörer. Ett arbete har påbörjats inom ramen för uppdraget befrämja folkhälsa.
För att ytterligare förstärka det preventiva arbetet med övervikt och fetma deltar Landstinget Kronoberg i ett internationellt nätverk, EPODE. Nätverket arbetar på bred front med projekt som engagerar olika samhällsaktörer som till exempel media, skola, leverantörer, livsmedelsbutiker etc. för att långsiktigt komma till rätta med ovanstående problematik. Det Goda Livet kan utgöra grund i det fortsatta nätverksarbetet.
Dessutom krävs att de individer som utvecklat fetma ska få en tidig diagnos och behandling.
• Förebyggande insatser mot alkoholberoende
Inom ramen för det nationella riskbruksprojektet bedrivs redan idag ett antal olika aktiviteter inom primärvården med fokus på alkoholvanor. För åren 2008 och 2009 avsätter regeringen ytterligare medel för riskbruksprojektet.
Nytt för 2008 är att tobak kommer att knytas till projektet samt att mödra- och barn hälsovården och länssjukvården inkluderas i det fortsatta arbetet.
Landstinget Kronoberg ska fortsatt delta i riskbruksprojektet och då även inkludera de nytillkomna områdena.
• Förebyggande insatser mot spelberoende
Spelberoende är ett område som uppmärksammats de senaste åren.
Folkhälsoutskottet kommer under hösten 2008 och våren 2009 fortsätta inhämta kunskap om spelberoende.
• Länsövergripande program/riktlinjer
En undersökning som genomförts på länets vårdcentraler visar att det saknas länsövergripande program/riktlinjer för hur det hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården ska bedrivas,
dokumenteras och följas upp. Länsövergripande program/riktlinjer ska utvecklas som ett stöd för vårdcentralerna att påverka medborgarnas levnadsvanor.
Mångbesökare är en liten grupp av invånarna som söker vård gång på gång.
Denna grupp konsumerar en stor del av sjukvårdens resurser. 3 % av invånarna slukar 25 % av alla besök hos distriktsläkarna och 20 % av alla medicinska utredningar. Mycket talar för att vi skulle kunna möta dessa patienter på ett annorlunda sätt. I Kalmar försöker man komma åt
problemen genom samtalsgrupper mm. Detta skulle både ge patientgruppen bättre vård och vara kostnadseffektivt för landstinget.
Att Landstinget Kronoberg utformar en handlingsplan enligt Kalmar-modellen för mångbesökare i vården.
• Information/kunskapsspridning
En viktig uppgift för hälso- och sjukvården är att på ett lättillgängligt och begripligt sätt ställa kvalitetssäkrad kunskap till förfogande för medborgarna.
Landstinget Kronoberg ska stimulera och stärka de kanaler som redan finns för att sprida information och kunskap om livsstilsfrågor såväl till sin egen personal som till länets medborgare. Det Goda Livet och Bladet är lämpliga kanaler att använda för att sprida information och kunskap om såväl frisk- som riskfaktorer.
Arbetet med livsstilsinterventioner ska bygga på evidensbaserade metoder.
Möjlighet att följa upp arbetet på övergripande landstingsnivå ska finnas.
Under budgetåret 2009 kommer nya nationella riktlinjer för folkhälsa från Socialstyrelsen som ska beaktas i det fortsatta folkhälsoarbetet.
• Uppföljning
Uppföljningen av hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser ska utvecklas. Detta kräver i sin tur en utveckling av rutiner och riktlinjer för dokumentation i Cambio Cosmic.
3.3 Kvalitets – och verksamhetsutveckling
Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting. Det systematiska och kontinuerliga utvecklingsarbetet ska vara en integrerad del i all verksamhet i Landstinget Kronoberg. Arbetet ska vara kunskapsbaserat, långsiktigt och
patientfokuserat. Inom ramen för kvalitets- och verksamhetsutveckling ingår även patientsäkerhetsarbetet. Att verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras är ett ledningsansvar.
Landstinget Kronoberg har träffat en överenskommelse med Försäkringskassan om en åtgärdsplan i syfte att minska sjukfrånvaron och åstadkomma en säker sjukskrivningsprocess. Åtgärdsplanen omfattar områdena ledning och styrning, samverkan, kunskap och utbildning samt kvinnors ohälsa. Ledningen för Landstinget Kronoberg ska ge verksamheterna stöd i arbetet med att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen.
Deltagande i nationella/internationella kvalitetsregister är en del i kvalitetsarbetet.
Kvalitetsregistren ger viktig kunskap om vårdprocesser och patientgrupper och möjliggör jämförelser mellan landsting och regioner.
Ett system för om och hur nationella riktlinjer, SBU rapporter och andra nationella rekommendationer ska implementeras i Landstinget Kronoberg ska upprättas.
Inom detta system ska även utfasning av icke evidensbaserade metoder ingå.
3.4 Forskning och utveckling
Forsknings- och utvecklingsarbeten har en given plats i en kunskapsorganisation för att förbättra patientarbetet, utveckla medarbetarnas kunskap och ta tillvara deras engagemang. För att effektivt implementera ny kunskap i organisationen krävs en utveckling av den systematiska kunskapsöverföringen. Landstingets verksamheter och olika yrkeskategorier ska stimuleras till att bedriva forsknings- och utvecklingsarbeten för att effektivt kunna möta framtidens behov.
Den forskning och utveckling som bedrivs inom landstingets FoU-centrum ska tillsammans med annan aktuell forskning långsiktigt användas för att stödja Landstinget Kronoberg i rollen som sjukvårdshuvudman och arbetsgivare. FoU resurserna ska inriktas mot prioriterade behov och problemområden och ha en naturlig koppling till ledningsarbetet.
3.5 Tillgänglig vård
För att Landstinget Kronoberg ska nå de uppsatta målen i vårdgarantin och möta framtida behov måste verksamheten ständigt effektiviseras. Effektiva processer ger god kvalitet och ökar tillgängligheten.
Idag koncentreras all statistik och diskussioner runt förstagångsbesök i vården. Detta medför att kroniska patienter som står på väntelista för återbesök får vänta. Vård och behandlingsgarantin är bra för
engångspatienter eller patienter som kan botas med hjälp av behandlingar t.ex. operationer. Dessa patienter blir förhoppningsvis friska efter att man behandlat deras problem. En kronisk sjukdom blir man inte frisk ifrån.
Den kräver regelbundna återbesök i vården hela livet. Patienter med
kroniska sjukdomar får inte del av den vårdgaranti som gäller idag eftersom de väntar på planerade återbesök där väntetiden inte mäts.
Patienterna ska känna trygghet i en väl sammanhållen vårdprocess utan onödiga väntetider såväl till första besök som från diagnos till behandling och eftervård.
En långsiktigt hållbar och god tillgänglighet kräver ett samlat arbete inom flera olika områden och samverkan med andra aktörer som till exempel länets kommuner, privata vårdgivare och andra landsting.
Att Landstinget Kronoberg ska förbättra möjligheterna att komma i kontakt med vården. Vår målsättning är att vi ska ha högre tillgänglighet än vad vårdgarantin kräver.
Att Landstinget Kronoberg utvidgar vårdgarantin så att även kroniskt sjuka patienter får del av vårdgarantin.
3.6 Framtida personalförsörjning
Landstinget Kronoberg har som arbetsgivare ansvar att främja hälsan hos den egna personalen. Medarbetarna ska känna sig väl behandlade oavsett ålder, kön,
religion, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Om personalen mår bra ökar också förutsättningarna för att de på olika sätt ska bidra till en god hälsa hos kronobergarna.
Det goda ledarskapet är en viktig faktor för att bidra till en hälsofrämjande arbetsmiljö och en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare.
Medarbetarnas kompetens ska tillvaratas på bästa sätt. Som kunskapsorganisation har landstinget stora möjligheter att ge medarbetarna utrymme för ständig
utveckling. All kompetensutveckling ska ha sin utgångspunkt i verksamhetens mål.
Landstinget Kronoberg har idag läkarbrist och under de närmaste åren har vi stora pensionsavgångar att vänta. Därför är det viktigt att vi planerar och snabbt genomför åtgärder för en långsiktig rekrytering av läkare.
I Växjö finns för närvarande ett tjugotal tredjelands läkare, främst från Irak, som saknar arbete. Landstinget Kronoberg bör tillvarata denna resurs.
För att kunna rekrytera rätt kompetens till organisationen är det avgörande att landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Under 2009 kommer det att ske en fortsättning på den framtida läkarförsörj- ningen, där 5,0 mkr årligen avsätts från och med 2008.
Att Landstinget Kronoberg inrättar ytterligare AT och ST-tjänster för läkare.
Att Landstinget Kronoberg upprättar en handlingsplan för rekrytering av utbildningsläkare och hur man på ett bra sätt tar hand om AT- och ST-läkare under deras utbildningstid i landstinget.
Att Landstinget Kronoberg erbjuder praktikplatser/traineearbete för tredjelands läkare.
Att Landstinget Kronoberg upprättar ett system för ersättning till handledande läkare/klinik.
3.7 Medicinsk och medicinteknisk utveckling
I en internationell översikt av den förväntade medicintekniska utvecklingen lyfts elektronik och biokemi fram som viktiga områden. Till detta räknas telemedicin, microteknik, IT och olika tekniker för diagnostik och behandling samt
implanterbara produkter. Även produkter som ersätter sviktande funktioner utvecklas alltmer.
Utvecklingen av genteknik kommer de närmaste 5-10 åren att handla om diagnostik och läkemedel. Genom utvecklingen av klinisk tillämpbar genteknik kan ökad precision med tiden eventuellt åstadkommas utifrån individuella genetiska förutsättningar. Allt bättre läkemedel kommer att utvecklas en del i syfte att samverka med eller komplettera andra behandlingar.
En del nya tekniker för behandling och diagnostik betingar initialt mycket höga investeringskostnader. De höga investeringskostnaderna förutsätter ett högt utnyttjande. Detta kan i sin tur leda till krav på koncentration till ett fåtal sjukhus eller i vissa fall till nationellt centra. Den tekniska utvecklingen leder därför till strukturförändringar, en tendens som kommer att förstärkas.
Införandet av olika tekniker sker ofta tämligen okontrollerat och utan att ha blivit vetenskapligt utvärderade ur kvalitativa och hälsoekonomiska perspektiv.
Kirurgiska tekniker går mot allt mindre och precisa ingrepp med utnyttjande av kombinationer av avancerad apparatur såsom operationsrobotar. Krav på
rekonstruktiv kirurgi, ensam eller som komplement till annan kirurgi, kommer att öka.
4 Process kring budgetarbetet
Landstingsdirektörens förslag till uppdragsbudget har presenterats och värderats av fullmäktiges utskott. Utskottens synpunkter och förslag har därefter arbetats in i landstingsstyrelsens förslag till uppdragsbudget.
5 Förutsättningar inför 2009 5.1 Lägesrapport för folkhälsa
Detta avsnitt utgår från de områden som Socialstyrelsen lyft i Lägesrapport för folkhälsa 2006.
De äldres andel av befolkningen har ökat. 5,4 procent av befolkningen i Sverige är 80 år eller äldre, motsvarande siffra för Kronoberg är 6 procent. Av länets kommuner har Växjö den lägsta andelen invånare 80 år eller äldre (4,9 %), medan Tingsryd har den högsta (8,5 %).
Medellivslängden fortsätter att öka och är i riket 82,57 år för kvinnor och 78,22 för män. Motsvarande siffror i Kronoberg var för kvinnor 83,30 och för män 78,91. Det finns skillnader i medellivslängden mellan länets kommuner. För kvinnor skiljer det som mest 1,66 år (Älmhult högst och Lessebo lägst) och för män 2,40 år (Markaryd högst och Alvesta lägst). Det som bedöms haft störst påverkan på den ökande medellivslängden är minskad risk att insjukna och dö i hjärt- och kärlsjukdom.
Den medicinska utvecklingen, framförallt inom områden som hjärta och kärl, diabetes och cancer medför att många äldre lever till allt högre åldrar.
Utvecklingen leder till att fler överlever sin sjukdom samtidigt som fler lever med kroniska sjukdomar. Mer än hälften i åldersgruppen 65-74 år rapporterar långvarig sjukdom. Även om kroniska sjukdomar hos äldre ökar behöver inte det innebära att den upplevda hälsan försämras. Merparten av dem som är 75 år eller äldre anser att deras hälsotillstånd är gott eller mycket gott.
Det är stora skillnader mellan kvinnor och män i självmordsbeteende och annan självdestruktiv handling. Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord.
Män begår fler självmord medan kvinnor gör fler självmordsförsök. Vårdade på sjukhus för självmordsförsök har ökat sedan 1990-talet i alla åldrar utom bland de äldsta. Ökningen har varit störst bland unga män och kvinnor under perioden 1997-2005. De senaste tio åren ses en viss ökning av antalet självmord i
Kronobergs län. År 2005 tog 34 personer sitt liv i vårt län, 30 män och 4 kvinnor.
Ett tilltagande folkhälsoproblem i hela västvärlden är fetma och övervikt.
Faktorer som påverkar är sannolikt att vi rör oss mindre i vardagslivet jämfört med tidigare och att vi äter mer än vi förbränner. Både i Sverige och utomlands har en ökning av övervikt och fetma hos barn observerats de senaste 20 till 30 åren. Det finns inga rikstäckande uppgifter om barns viktutveckling. I
åldersgruppen 16-84 år finns tecken som tyder på att den kraftiga ökningen av övervikt och fetma som vi sett hos befolkningen sedan 1980-talet stannat av.
I Sverige och även i Kronoberg har antalet klamydiasmittade ökat stadigt de senaste tio åren. Risken för att smittas har aldrig varit större än nu enligt
Socialstyrelsen. De flesta som smittas är unga. 86 procent är mellan 15 och 29 år.
Ökningen av klamydia är ett samhällsproblem och alla berörda måste ta ytterligare ett krafttag för att minska smittspridningen.
Tobaksrökning är enskilt den största riskfaktorn för ett flertal sjukdomar,
exempelvis lungcancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom - KOL. Rökning kan även förvärra andra sjukdomstillstånd. Andelen dagligrökare i befolkningen fortsätter att minska bland både män och kvinnor. De som slutat röka i minst omfattning är kvinnliga arbetare. Fler kvinnor än män röker och flest
dagligrökare finns i åldersgruppen 45-65 år.
Resultatet från barn- och ungdomsenkäten 2006 i Kronoberg visar att 22 procent av flickorna i gymnasiets årskurs 2 och 14 procent av pojkarna röker. En
jämförelse av barn- och ungdomsenkäterna 2003 och 2006 visar att andelen rökare har minskat i de undersökta årskurserna, störst skillnad är det bland flickor i gymnasiet.
Alkoholkonsumtionen totalt sett ökar inte längre, men riskkonsumtionen av alkohol bedöms ha ökat. Dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar tyder på en negativ trend. Skolungdomars attityd till alkohol är mer negativ vilket även stämmer med resultatet från barn- och ungdomsenkäten 2006 i Kronoberg. En nationell undersökning i årskurs nio visar dock att flickornas alkoholkonsumtion har ökat.
Narkotikamissbruket i Sverige har minskat trots en ökad tillgång. Den narkotikarelaterade sjukligheten och dödligheten har inte ökat från år 2000.
Resultatet från barn- och ungdomsenkäten i Kronoberg 2006 visar en tydlig nedåtgående trend när det gäller åtkomst till och användande av narkotika, jämfört med undersökningen 2003.
Riskfyllt spelbeteende och spelberoende lyfts i olika sammanhang som ett växande folkhälsoproblem. För en liten grupp kan överdrivet spelande medföra konsekvenser för hälsan. Då handlar det främst om att det blir ett socialt problem.
5.2 Finansiella förutsättningar Resultat 2007 och prognos 2008
Det finansiella resultatet för Landstinget Kronoberg slutar 2007 på 1 mkr. Det marginella överskottet uttryckt som resultatet i procent av skatteintäkter och statsbidrag var 2007 i princip lika med noll. År 2006 var det 0,8 procent. För att uppfylla kriterier för god ekonomisk hushållning rekommenderas en resultatnivå
på 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket motsvarar ca 70-80 mkr. En god ekonomisk hushållning är nödvändig för att exempelvis klara av framtida pensionsutbetalningar.
Det budgeterade resultatet för 2007 på 60 mkr har inte uppnåtts, främst på grund av ökade pensionskostnader, nedskrivning av kapitalförvaltning och att
beslutade reduceringar inte kunnat genomföras i planerad omfattning. För att den prognos som ligger till grund för budget 2009 ska infrias förutsätts att:
Den för höga kostnadsnivån från 2007 hanteras
Beslutade besparingar 2008 genomförs
Ytterligare besparingar 2009 genomförs
Under inledningen av 2008 har de finansiella förutsättningarna utvecklats negativt. Den globala finansiella oron har medfört att stora nedskrivningar av landstingets kapitalförvaltning varit nödvändiga. Till detta kommer försämrade skatteunderlagsprognoser, oväntat höga läkemedelskostnader samt
vårdförbundets avtalsrörelse.
Att ge landstingsdirektören i uppdrag att skyndsamt påbörja arbetet med att förbättra DRG - redovisningen inom
Landstinget Kronoberg. Detta skulle kunna ge ett tillskott om ca 50 miljoner kr. Ökningen får dock först genomslag från 2010-2012.
Att Landstinget Kronoberg når en god ekonomi i balans och att man uppfyller kravet på ett överskottsmål om 2 %.
Samhällsekonomi
Landstinget Kronoberg är beroende av att länet utvecklas och att förutsättningar för företagande och inflyttning finns, för att kunna bedriva verksamhet förenlig med de mål landstingsfullmäktige beslutat om. De samlade resurserna ställs mot en åldrande befolkning med ökade vårdbehov och en medicinskteknisk utveckling som medger allt större behandlingsmöjligheter. Detta innebär att även ett litet landsting i allra högsta grad är beroende av såväl nationell som internationell utveckling.
Enligt Konjunkturinstitutet (KI) fortsätter konjunkturnedgången i svensk ekonomi 2008 till följd av finansoro, svagare global tillväxt och försiktiga hushåll. En ekonomisk politik med räntesänkningar och expansiv finanspolitik motverkar fortsatt konjunkturnedgång 2009. BNP väntas öka med cirka 2,5 procent både 2008 och 2009. Den snabba sysselsättningsutvecklingen saktar in och
sysselsättningen ökar med 20 000 personer per år 2008 och 2009. KI bedömer att penningpolitiken kommer att motverka inflationstrycket och att KPI slutar på 2,9
% 2008 och 2,2 % 2009.
Skatteunderlagsutveckling, utjämning och statsbidrag
Skatteintäkterna är landstingens huvudsakliga finansiering. Kronobergs län har ett förhållandevis lågt skatteunderlag, 167 349 kr/invånare jämfört med
riksgenomsnitt 175 415 kr/invånare. Landstinget kompenseras för detta i det utjämningssystem som finns inom landstingssektorn. Från och med 2002 har Kronobergs län en högre ökningstakt än riket, och förväntas ha så de kommande åren. Denna utveckling gör att Kronobergs bidrag i inkomstutjämningen minskar.
Kronobergs avgift i kostnadsutjämningen har de senaste åren ökat med ca 25-30 mkr/år. Förklaringen till detta är framförallt att antalet patienter i de så kallade vårdtunga grupperna är färre jämfört med riksgenomsnittet. I utjämningssystemet tolkas det som att Kronoberg har ett lägre vårdbehov och därmed en lägre
strukturkostnad än genomsnittet för riket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en preliminär beräkning för 2009. Denna visar att Kronobergs avgift i kostnadsutjämningen kommer att öka med 19 mkr nästkommande år.
Utöver skatteintäkterna tillkommer statliga bidrag av generell eller riktad karaktär som riksdagen årligen beslutar om. Det största riktade bidraget avser
läkemedelsförmånen.
6 Grunduppdrag
För att tillgodose invånarnas behov av en trygg och säker hälso- och sjukvård ska fullmäktiges uppdrag utföras med utgångspunkt i
hälso- och sjukvårdslagen
tandvårdslagen
gällande prioriteringslagstiftning och -principer
landstingsfullmäktiges beslut om grundläggande värderingar, horisontella prioriteringar, mål för tillgänglighet och patienttillfredsställelse samt policys
Enligt Socialstyrelsens föreskrift (2005:12) ska kvaliteten i verksamheten inom hälso- och sjukvården respektive tandvården systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Nedanstående kvalitetsområden ska beaktas.
Jämlik vård
Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Forskning har påvisat skillnader när det gäller vård- och läkemedelskonsumtion, bemötande, behandlingsstrategier och ojämlikhet i hälsa. Orsakerna till skillnader i vården är komplexa men för att hälso- och sjukvården ska svara mot medborgarnas behov är det viktigt att identifiera och analysera skillnader.
Att Ungdomsmottagningens åldersgräns för män och kvinnor jämställs.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Nationella mål och riktlinjer finns för olika sjukdomsgrupper. Utvecklingen av medicinsk praxis, som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska följas med hjälp av data från de nationella kvalitetsregistren. Detta kräver öppna kvalitetsregister, vilket också underlättar patienternas val av vårdgivare. En utvärdering av kvaliteten kräver att det på varje klinik finns mätbara kvalitetsmål som regelbundet följs upp och utvärderas. Deltagande i och inrapportering till nationella
kvalitetsregister ska prioriteras i verksamheten.
Nationella mål, riktlinjer och vårdprogram ska fungera som kunskapsunderlag i utvecklandet och genomförandet av vården. Nya behandlingsmetoder, läkemedel, diagnostik och utveckling av vaccinationsprogram ska införas efter en tydlig prövning av medicinsk evidens och att det finns en klar bedömning av kostnadseffektiviteten.
Säker vård
Säker vård innebär att vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Internationella studier har visat att var tionde patient i sluten vård drabbas av någon form av ogynnsam konsekvens i form av infektioner, förlängd vårdtid och läkemedelsbiverkningar. Hälften av dessa går att undvika genom tillämpning av vårdrutiner, evidensbaserade metoder och ett aktivt riskförebyggande arbete med patienten i fokus.
Organisationen ska lära av erfarenhet och omsätta ny kunskap
i handling för att minska risken för misstag och skador. Genom att minimera antalet vårdskador undviks onödigt lidande och resurser kan frigöras för annan vård.
Patientfokuserad vård
Patientfokuserad vård är vård som ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Vård och behandling ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten
ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Att Landstinget Kronoberg ska fortsätta arbetet med att göra vården mer tillgänglig för våra medborgare. Vårdcentralerna kan vara mer flexibla vad gäller öppettider.
Att Vårdcentralerna i Kronoberg ska kunna erbjuda medborgarna att boka planerade besökstider.
Effektiv vård
Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser används på bästa sätt för att nå uppsatta mål.
Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg ska utvecklas mot
processorientering. Alla medarbetare ska göras delaktiga i det processorienterade arbetet. Organisatoriska gränser ska inte utgöra något hinder i
processutvecklingen. Det innebär att processerna även kan sträcka sig över huvudmannagränser. En kontinuerlig uppföljning och utvärdering är nödvändig för att följa effektiviteten i processerna.
Tillgänglig vård
Vårdgarantin tydliggör vårdens åtagande gentemot patienten i samband med en beslutad behandling. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. All hälso- och sjukvårdspersonal ska ha goda
kunskaper om vårdgarantin och tillgänglighetsarbetet i syfte att kunna informera patienterna om rättigheter och valmöjligheter. Det är viktigt att patienten får information om var vårdkön är kortast.
Patienten ska alltid remitteras till rätt instans utan omväg och innehållet i
remissen ska utgöra tillräckligt underlag för att mottagande vårdgivare ska kunna göra en säker bedömning och prioritering.
2007 Utfall
2008 Mål
2009 Mål
2010 Mål Andel patienter som fick:
- läkarbesök inom en vecka vid VC 91 % 93 % 100 % 100 %
Andel besvarade samtal i telefon för
rådgivning och/eller tidbokning 97 % 98 % 100 % 100 %
Andel patienter som fick komma på ett läkarbesök inom 7 dagar av de patienter som omfattas av vårdgarantin
91 % 94 % 98 % 100 %
Antal patienter som väntat längre än 90 dagar
- mottagning specialiserad vård 1 727 800 400 0
- behandling 956 500 250 0
6.1 Grunduppdrag för medicinska grupper
Inom Södra sjukvårdregionen har ett arbete påbörjats med vertikala prioriteringar.
Prioriteringarna görs inom 15 medicinska grupper:
Tumörsjukdomar och sjukdomar i blod och blodbildande organ
Cirkulationsorganens sjukdomar
Sjukdomar i nervsystemet
Barnmedicin
Andningsorganens sjukdomaroch hudsjukdomar
Endokrina sjukdomar och medicinska njursjukdomar
Äldre
Infektionssjukdomar
Rörelseorganens sjukdomar inkl kronisk benign smärta
Sinnesorganens sjukdomar
Matsmältningsorganens sjukdomar
Reproduktionsorganens sjukdomar
Psykiska sjukdomar
IVA/Trauma
Tandvård
Fullmäktige har beslutat att inga nya uppdrag får läggas på organisationen med mindre än att dessa är långsiktigt finansierade (Landstingsfullmäktige 2005-06-22
§ 63).
6.1.1 Tumörsjukdomar
Tumörsjukdomar är ett samlingsnamn för såväl benigna som maligna tillstånd.
De maligna tillstånden är de som i allmänhet benämns cancer. Cirka 70 procent av alla cancerfall i Sverige orsakas av livsstilsfaktorer, som exempelvis rökning, solning och matvanor.
I Kronobergs län upptäcks drygt 1 000 nya fall av cancer varje år. Antalet personer som diagnostiserats med cancer har ökat de senaste 40 åren. Denna utveckling förväntas fortsätta på grund av ökad befolkningsmängd, ökat antal äldre personer i befolkningen samt förbättrade möjligheter till diagnostisering.
Screeningmetoder riktade till hela befolkningen finns idag för kvinnor (bröst- och livmoderhalsundersökning).
Drygt hälften av alla personer som får en cancersjukdom botas helt och hållet. Av dem som inte botas kan många under lång tid leva ett bra liv med sjukdomen tack vare nya eller förbättrade behandlingsmetoder.
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Varje år diagnostiseras cirka 7000 kvinnor i Sverige och cirka 130 i Kronoberg.
Utredning, behandling och rehabilitering av bröstcancerpatienterna ska ske i en sammanhållen vårdkedja. Bröstcancervården i landstinget ska tillgodose kvinnornas behov av kontinuitet, delaktighet och tillgänglighet i utredning behandling och rehabilitering. Det multidisciplinära teamet ska utgöra basen i bröstcancervården.
Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer. I Sverige
diagnostiseras cirka 9500 män per år och i Kronoberg diagnostiserades år 2007 cirka 300 män med prostatacancer. Antalet män som diagnostiseras med prostatacancer har ökat markant sedan slutet på 90-talet som en följd av ökad diagnostisk aktivitet med PSA (prostataspecifikt antigen) provtagning.
Män mellan 50-75 år som så önskar ska erbjudas PSA -provtagning i Landstinget Kronoberg. Provtagningen ska dock ske först efter att skriftlig information om
för- och nackdelar med provtagningen har givits. Beslut om provtagning fattar därefter den enskilde mannen efter samråd med läkaren.
En robot för att utföra robotkirurgi införskaffas till Centrallasarettet i Växjö. Robotkirurgin är en vidareutveckling av den laparoskopiska kirurgin. Robotkirurgi är en växande teknik och har fått störst genomslag inom urologin. Huvudingrepp är radikal prostatektomi med eller utan lymfkörtelutrymning, men även annan bäckenkirurgi inklusive
gynekologisk kirurgi och njurkirurgi är indikationer för vilka tekniken idag används rutinmässigt.
Cancersjukvården i Kronoberg är i hög grad decentraliserad och involverar alla vårdnivåer, hela vårdkedjan och en lång rad olika specialiteter. Mycket
diagnostik sker i primärvården. Inom den slutna vården handläggs
cancerpatienter vid de kirurgiska, internmedicinska klinikerna, onkologiska kliniken och vid en rad andra kliniker med varierande ansvar för cancervård.
Landstinget Kronoberg inrättar ett onkologiskt diagnostiskt centrum.
Bakgrund: Okända primärtumörer utgör c:a 10% av alla cancerfall. Denna patientgrupp utgör ett diagnostiskt och terapeutiskt problem. De fastnar ofta i långdragna utredningsprocesser som kan ta flera månader och bollas mellan olika discipliner. Det blir en dyrbar utredningsgång och orsakar landstinget onödiga kostnader och för patienten ett stort lidande inte minst ur psykologisk synpunkt.
Cancerpatienter utgör den största andelen inom den palliativa vården. Det finns i genomsnitt 11 palliativa vårdplatser per 100 000 invånare och i genomsnitt 35 inskrivna patienter i palliativ hemsjukvård per 100 000 invånare i Sverige. I Kronoberg finns 7 palliativa vårdplatser per 100 000 invånare och 22 inskrivna patienter i palliativ hemsjukvård per 100 000 invånare.
I vilken utsträckning cancern botas kan mätas genom den relativa
canceröverlevnaden. Måttet beskriver patienternas överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer som inte diagnostiserats med cancer.
Med överlevnadstid avses tiden mellan patientens prognos och död.
Femårsöverlevnad är en kvalitetsindikator i cancervården.
5-års överlevnad Kvinnor Män
Kronoberg Riket Kronoberg Kronoberg Riket Kronoberg
2007 2007 2006 2007 2007 2006
Bröstcancer 87,1 % 86,8 % 87,1 %
Tjocktarmscancer 65,6 % 60,2 % 68,2 % 62,0 % 56,2 % 58,7 %
Ändtarmscancer 71,2 % 60,8 % 69,2 % 54,4 % 56,3 % 54,5 %
Källa: Öppna jämförelser 2006 och 2007
Målet för 2009 och framåt är att uppvisa en positiv trend för 5-års överlevnad för dessa cancerformer
När det gäller prostatacancer har andel patienter som har fått kurativt syftande behandling valts som kvalitetsindikator i Öppna jämförelser.
Andel patienter som fått Män kurativt syftande behandling Kronoberg Riket
2007 2007
Lokaliserad prostatacancer 78,1 % 68,9 %
Källa: Öppna jämförelser 2007
Att Robot för att utföra robotkirurgi införskaffas till Centrallasarettet i Växjö.
Att Landstinget Kronoberg inrättar ett onkologiskt diagnostiskt centrum.
Att en vaccination mot livmoderhalscancer ska införas i det allmänna vaccinationsprogrammet för unga flickor.
6.1.2 Cirkulationsorganens sjukdomar Stroke
Varje år drabbas cirka 600 kronobergare av stroke. Totalt i Sverige insjuknar 30 000 människor varje år. Att insjukna i stroke kan medföra stora förändringar i livsvillkor både för den som har drabbats och för de närstående. Även om
insjuknandegraden förblir oförändrad förväntas antalet som drabbas av stroke att stiga i takt med att åldersstrukturen i befolkningen ökar.
Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska bedrivas för att förhindra en ökning av antalet strokepatienter i Kronobergs län. Det
sekundärpreventiva arbetet ska samordnas vid landstingets strokeenheter för att skapa en god sekundärprevention i en välfungerande vårdkedja.
Samtliga patienter som insjuknar i stroke ska utredas och behandlas vid strokeenhet i enlighet med nationella riktlinjer. De närståendes situation ska uppmärksammas i hela vårdkedjan. De närstående ska ges strukturerad kunskap om stroke samt individualiserad rådgivning och stöd.
Informations- och utbildningsinsatser för att öka kunskap om stroke och dess riskfaktorer ska genomföras. Insatserna ska rikta sig till allmänhet, personal inom landstingets hälso- och sjukvård samt till personal inom den kommunala
äldreomsorgen. Det Goda Livet och Bladet är lämpliga kanaler att använda för att sprida denna information och kunskap. Informations och utbildningsinsatserna ska fortlöpande redovisas.
En genomlysning av strokevårdkedjan har startas med representanter från närsjukvården och länssjukvården. Initialt fokuserar arbetet på de
landstingsinterna processerna för att i nästa steg involvera länets kommuner.
Utvecklingen av det påbörjade arbete kommer att följas.
I Öppna jämförelser 2007 redovisar Kronoberg den högsta andelen patienter som var ADL-beroende efter tre månader vilket ska spegla insatser i den akuta fasen och fortsatt rehabilitering. Antalet återinskrivna för strokevård inom ett år efter strokeinsjuknandet är ett mått på hur det sekundärpreventiva arbetet fungerar och Kronoberg har en jämförelsevis hög andel återinskrivningar.
Strokesjukvård Kvinnor Män Kronoberg Riket Kronoberg Kronoberg Riket Kronoberg
2007 2007 2006 2007 2007 2006
28-dagars dödlighet 25,0 % 23,4 % 25,5 % 24,1 % 22,8 % 25,5 % Vård på strokeenhet 85,2 % 80,2 % 93,8 % 89,7 % 83,0 % 91,7 %
Strokesjukvård
Män och kvinnor Kronoberg Riket Kronoberg
2007 2007 2006 ADL beroende 28,4 % 20,5 % 21,4 % Återinskrivning inom 1 år 11,3 % 9,7 %
Källa: Öppna jämförelser 2006 och 2007
Mål för strokesjukvården är att uppvisa en positiv utveckling inom ovanstående kvalitetsindikatorer.
Hjärt-kärlsjukdom
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till död och en av de vanligaste orsakerna till invaliditet i Sverige. Hjärtsjukdomar kan delas upp i:
Ischemisk hjärtsjukdom
Hjärtsvikt
Arytmi
Klaffsjukdom
Akut hjärtinfarkt drabbar varje år cirka 440 män och 280 kvinnor i Kronobergs län. Av dessa dör ungefär en tredjedel inom 28 dagar efter infarkten.
De främsta riskfaktorerna är högt blodtryck, rökning, höga blodfetter och stress.
Direkt sjukvårdsrelaterade faktorer kan vara avståndet till akutsjukhus,
ambulansverksamhetens effektivitet och det akuta omhändertagandet på sjukhus.
En etablerad indikator på hur väl sjukvården klarar det akuta omhändertagandet efter hjärtinfarkt är risken att dö inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Det avser mäta kvaliteten i hela vårdkedjan från den förebyggande verksamheten till
ambulansverksamheten, det akuta omhändertagandet och den efterföljande vården.
Hjärtsjukvård Kvinnor Män
Kronoberg Riket Kronoberg Kronoberg Riket Kronoberg
2007 2007 2006 2007 2007 2006
28-dagars dödlighet 26,1 % 30,3 % 26,7 % 29,2 % 33,0 % 31,6 %
Källa: Öppna jämförelser 2006 och 2007
Mål för hjärtsjukvården är att uppvisa en nedåtgående trend avseende 28-dagars dödlighet.
6.1.2 Infektionssjukdomar
Infektionssjukdomar som förr var en dominerande dödsorsak har minskat drastiskt under 1900-talet. På senare tid har emellertid antibiotikaresistenta bakterier gjort det svårare att behandla infektionssjukdomar.
Antibiotikaresistens leder till fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat, lidande för patienten och stora kostnader för vården. Multiresistens måste ses som en viktig patientsäkerhetsfråga. Överförskrivning av antibiotika är en faktor för uppkomst av resistens. Under ett par år har förskrivningen i riket minskat men data för 2007 talar för att förskrivningen ökar igen.
Cirka 90 procent av den totala antibiotikaförskrivningen i Sverige sker i
öppenvården. Landstinget Kronoberg har sedan flera år haft en hög förskrivning av antibiotika. Mest antibiotika förskrivs till barn och de allra äldsta. En
avhandling från FoU-centrum visar att de finns stora regionala skillnader i förskrivningen av antibiotika till små barn beroende på att läkare gör olika.
Landstinget Kronoberg ska arbeta med att förbättra antibiotikaförskrivningen. Ett led i detta arbete är att informera, utbilda och återkoppla förskrivningsmönster till förskrivarna.
Avsikten med arbetet är att
förhindra resistensutveckling
förhindra onödig behandling med antibiotika
öka patientsäkerheten
minska kostnaderna för landstinget
I Sverige och även i Kronoberg har antalet klamydiasmittade ökat stadigt de senaste tio åren. I Kronoberg diagnostiserades 756 klamydiafall under 2007.
Risken för att smittas har aldrig varit större än nu enligt Socialstyrelsen. De flesta som smittas är unga. 86 procent är mellan 15 och 29 år. Ökningen av klamydia är ett samhällsproblem och insatser krävs för att minska smittspridningen. Ökningen beror delvis på förbättrad diagnostisering, men större delen beror på en faktiskt ökad smittspridning.
Landstinget Kronoberg har i samverkan med andra aktörer utformat ett
handlingsprogram för sexuell hälsa som anger inriktningen för arbetet fram till år 2010. Programmet innehåller bland annat mål, delmål och metoder för olika verksamheter i arbetet med sexuellt överförbara sjukdomar.
Strategier ska tas fram i syfte att minska smittspridning och därmed minska antalet klamydiainfektioner hos befolkningen. Ett exempel kan vara att smittspårningen centraliseras.
Det projekt som pågår där möjlighet ges till egen provtagning av klamydia ska implementeras i ordinarie verksamhet.
6.1.3 Sinnesorganens sjukdomar
Åldersförändringar i gula fläcken, makuladegeneration, är den vanligaste orsaken till blindhet hos personer över 65 års ålder. Cirka 350 000 personer i Sverige har någon form av makuladegeneration, utav dessa får 10-15 procent en betydande synnedsättning.
Den form av makuladegeneration som är behandlingsbar förekommer hos 15 procent av alla fall. Behandling måste ske tidigt i förloppet innan patientens syn har försämrats allt för mycket. De senaste åren har läkemedel utvecklats som inte bara stabiliserar synskärpan utan som i de flesta fall också förbättrar synskärpan.
Det läkemedel som är godkänt i Sverige är Lucentis och ges som en injektion i ögat. En grundbehandling består av tre injektioner och därefter ges en årlig underhållsbehandling. Läkemedelskostnaden är 10 000 kronor per injektion och därutöver tillkommer kostnader för själva ingreppet. I Landstinget Kronoberg uppskattas behovet till 600 injektionsbehandlingar per år.
Hörselnedsättning finns hos cirka 1,3 miljoner svenskar, varav 560 000 personer bedöms ha nytta av hörapparat. Förekomsten av hörselnedsättning stiger kraftigt i åldrarna 50 år och däröver. Hörselnedsättning kan leda till försämrad livskvalitet genom minskad social aktivitet och isolering.
Bristande tillgänglighet till utprovning av hörapparat i Landstinget Kronoberg är ett problem. Aktiva åtgärder har vidtagits för att minska köerna till utprovning av hörapparat, genom att ett avtal har tecknats för köp av 200 utprovningar under 2008 och ytterligare 200 utprovningar 2009.
6.1.4 Endokrina sjukdomar och medicinska njursjukdomar Jämförelsen av diabetesvården visar både positiva och negativa avvikelser.
Andelen diabetiker i länet som har blodfettssänkande läkemedel ligger jämförelsevis högt medan en lägre andel når målet för blodtryck än
riskgenomsnittet. En bättre rapportering till det nationella diabetesregistret skulle förbättra möjligheterna till jämförande analyser.
6.1.5 Äldre
De flesta i den äldre delen av befolkningen är förhållandevis friska. Andelen som rapporterar någon långvarig sjukdom eller besvär efter olycksfall, handikapp eller annan svaghet har dock ökat något bland män i åldrarna 65–74 år och bland kvinnor över 80 år. Andelen med lätt eller svår värk har ökat bland kvinnor över 65 och bland män över 80.
I folkhälsopropositionen 2007/08:110 framhålls äldre som en angelägen
målgrupp. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser riktade till äldre kan förebygga ohälsa och skjuta upp funktionsnedsättning. Detta har positiva effekter för den enskildes livskvalitet och på behovet av vård och omsorg.
Erfarenheterna visar att det är fyra områden som är särskilt viktiga för att äldre ska må bra. Det handlar om fysisk aktivitet, goda matvanor, goda sociala kontakter och att känna sig behövd.
Multisjuka äldre
Begreppet multisjuka äldre avser äldre personer med sammansatta hälsoproblem.
Det finns ingen entydig definition på begreppet men gemensamt är förekomst av flera diagnoser och funktionsnedsättningar hos äldre. Andel äldre som är
multisjuka ökar med stigande ålder. Multisjuklighet påverkar äldres livskvalitet, nyttjande av hälso- och sjukvård samt dödlighet.
Att möta multisjuka äldres sammansatta och föränderliga behov av vård och omsorg kräver välfungerande vårdprocesser där samverkan mellan och inom primärvård, slutenvård och den kommunala äldreomsorgen är en förutsättning.
Även möjlighet till att samarbeta med olika ideella organisationer bör beaktas.
Verksamhetsövergripande vårdprogram, innehållande gemensamma
behandlingsstrategier ska tillämpas för gruppen äldre multisjuka oberoende av var man vårdas inom länssjukvården. Detta för att skapa ett gemensamt förhållningssätt till patientgruppens särskilda problematik, där
läkemedelsanvändningen är ett delområde.
Sedan några år tillbaka bedrivs en framgångsrik akutgeriatrisk verksamhet i Växjö. Med anledning av detta föreslås att man med utnyttjande av
särskilda statsbidrag snarast inrättar ett tiotal platser av akutgeriatrisk verksamhet inom medicinklinikens verksamhetsområde på Ljungby lasarett.
Läkemedelsanvändning bland äldre
Personer över 75 år konsumerar 25 procent av alla läkemedel. För många äldre innebär läkemedelsbehandling möjligheter till ett gott liv trots olika
sjukdomstillstånd. Felaktig användning av läkemedel medför däremot stora risker för ohälsa. Var fjärde äldre patient får läkemedel som är olämpliga. 10-20
procent av alla sjukhusinläggningar av äldre bedöms vara orsakade av
läkemedelsbiverkningar. Kostnaden för felaktig läkemedelsbehandling av äldre beräknas till minst två miljarder kronor per år i Sverige.
Det normala åldrandet leder till en ökad känslighet för läkemedel.
Multisjuklighet skapar behov av flera läkemedel, men riktlinjer och vårdprogram för olika sjukdomar tar inte hänsyn till äldre multisjuka patienters behov av samordnad läkemedelsbehandling. Trots att äldre konsumerar en fjärdedel av alla läkemedel är det vetenskapliga underlaget för läkemedelsbehandling av äldre begränsat. All läkemedelsbehandling av äldre ska ske med försiktighetsprincipen som utgångspunkt och med kontinuitet och uppföljning för att skapa en säker läkemedelsanvändning.
Kvalitetsindikatorerna i Öppna jämförelser visar att läkemedelsanvändningen bland äldre är ett förbättringsområde.
Läkemedelsanvändning Kronoberg Riket
Personer 80 år och äldre 2007 2007
Andel med tio eller fler läkemedel 18,5 % 16,4 %
Andel med tre eller fler psykofarmaka 7,61 % 6,43 % Andel med läkemedel med risk för D-interaktion 4,5 % 4,41 % Källa: Öppna jämförelser 2007
Att akutgeriatriska platser inrättas vid Ljungby lasarett.
Att ett mobilt team inrättas för hemsjukvårdspatienter i västra länsdelen.
Att uppdraget för beredskapsjouren utökas till att omfatta hembesök hos patienter i särskilda boenden och
hemsjukvårdspatienter även under lördagar, söndagar och helgdagar mellan kl. 08-17.
6.1.6 Barnmedicin
Landstinget Kronoberg ska erbjuda alla barn och ungdomar en god hälso- och sjukvård där barnkonventionen genomsyrar allt arbete i organisationen.
Samverkan och samarbetet mellan olika aktörer ska stärkas och så att vårdprocessen ur ett barn- och föräldraperspektiv förbättras.
Barn och ungdomsenkäterna i Kronoberg från år 2003 och 2006 rapporterar att de allra flesta ungdomar tycker att de har en mycket god eller god hälsa.
Elever i de högre årskurserna rapporterar i lägre grad att de har en god hälsa. Framför allt är det flickorna som upplever en sämre hälsa. Vid undersökningen 2006 rapporterar eleverna i årskurs 8 en sämre hälsa än motsvarande årskurs gjorde år 2003.
En studie i en gymnasieskola i Kronobergs län visar att majoriteten av de tillfrågade ungdomarna hade en mycket god hälsa, de graderade sitt liv positivt
och de såg med tillförsikt på framtiden. Spridningen var dock mycket stor från dem med små eller inga besvär till elever som svarade att de hade stora
bekymmer med sin hälsa, låg självkänsla, negativ kroppsattityd och hög stressnivå.
Barn och ungdomar är en målgrupp som prioriteras i den nya
folkhälsopropositionen. Regeringen anser att folkhälsoarbetet i högre
utsträckning än tidigare ska fokusera på barnens behov av trygghet och på att skapa möjligheter för föräldrarna att få det stöd de behöver och efterfrågar.
I Landstinget Kronoberg ska stödet till föräldrar, framförallt vad gäller anknytningsprocessen, metodutvecklas och säkerställas.
I Landstinget Kronoberg ska förebyggande insatser riktat till barn- och ungdomar prioriteras. Ett led i detta är att stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap.
Att utveckla föräldraskapet kräver också en nära samverkan med länets kommuner, där förskola och skola spelar en viktig roll.
Stödet till föräldrar i anknytningsprocessen ska metodutvecklas och säkerställas.
Behovet av psykologiska insatser till barn 0-6 år och dess föräldrar har i Kronoberg fördubblats de senaste åren. En vårdprocess som är välfungerande från mödra- och barnhälsovård till elevhälsan är en framtidsinvestering.
Ett tidigt psykologiskt stöd redan under graviditeten kan också förhindra psykisk ohälsa hos både föräldrar och barn.
På Socialstyrelsen pågår utredningar kring ett införande av två nya
barnvaccinationer. Båda utredningarna beräknas vara klara under 2008. Det handlar om vaccin mot pneumokocker som kan orsaka allvarliga
luftvägsinfektioner och vaccin mot HPV (humant papillomvirus) som kan orsaka livmoderhalscancer. Ett beslut medför att båda vaccinationerna kommer att ingå i barnvaccinationsprogrammet. Detta kommer att ge positiva hälsoeffekter men medföra ökade kostnader för Landstinget Kronoberg.
6.1.7 Psykiska sjukdomar
Inom psykiatrin pågår ett stort förändringsarbete i syfte att forma en modern barn- och vuxenpsykiatrisk verksamhet. Inom den specialiserade psykiatriska vården sker en förskjutning från sluten till öppen vård. Samtidigt sker en
gränsförflyttning mellan psykiatri och primärvård vilket medför att patienter med mer fördjupade behov av psykiatrisk vård och behandling ökar inom
primärvården.
Närsjukvårdens nya uppdrag handlar om en tydlig specialistinriktning avseende psykiatri och innebär att denna ska:
erbjuda kronobergarna specialiserad psykiatri på lika villkor efter behov
planera, organisera och strukturera den psykiatriska hälso- och sjukvården utifrån ett helhetsperspektiv grundat på behov och kompetens
finnas dygnet runt för att tillgodose det resurskrävande psykiatriska
omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller vid akut allvarligt insjuknande
tillhandahålla specialiserad psykiatrisk sjukvård för patienter där vården är planerad i tid, innehåll och volym
integreras i såväl öppen som sluten specialiserad hälso- och sjukvård
ansvara för att patienter dömda enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård överförs till Rättpsykiatriska regionkliniken
Den upplevda psykiska ohälsan ökar i det västerländska samhället, både reellt och till andel av den totala ohälsan. Psykisk ohälsa uppskattas förekomma hos 20-40 procent av befolkningen i Sverige. 3-4 procent av befolkningen söker psykiatrisk vård under ett år. Av den vuxna befolkningen beräknas mindre än en procent ha psykiska funktionshinder som föranleder kontakt med socialtjänst eller psykiatri.
Behovsgruppen psykisk ohälsa och sjukdom omfattar personer med tung
psykiatrisk problematik med livslångt funktionshinder men också individer med psykiska svårigheter av övergående art. Alla åldersgrupper finns representerade.
Omhändertagande av alla unga vuxna med psykisk ohälsa ska säkerställas i första linjens hälso- och sjukvård. Den kunskap som finns ska vara tillgänglig för alla ungdomar i länet.
Äldrepsykiatri
Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt förekommande. Socialstyrelsen påtalar att psykisk ohälsa inte har fått berättigad uppmärksamhet inom vård och omsorg av äldre. Utvecklingen av äldres psykiatriska ohälsa bör uppmärksammas och beaktas för att klara framtida behov av äldrepsykiatri i Kronoberg.
Utmärkande för den psykiatriska vården är att den slutna vården under en lång period minskat i omfattning till förmån för vård och behandling i öppna vårdformer. De vanligast förekommande patientgrupperna inom psykiatrin är förstämningssyndrom, ångestsyndrom och psykossjukdomar.
Depression
Depression är idag en av de vanligaste orsakerna till ohälsa och arbetsoförmåga.
Varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet. Man räknar med att cirka 5 procent av befolkningen i varje givet ögonblick lider av depression, vilket motsvarar cirka 9000 personer i Kronobergs län. Cirka 50 procent återinsjuknar inom 2 år, 60 procent inom 5 år, cirka 80 procent under sin
återstående livstid. 10-20 procent får ett kroniskt depressivt tillstånd och av dem som får en depression beräknas 3,5 procent att dö i suicid.
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom omfattar såväl depressiva som maniska episoder. Patienten svänger således mellan två motsatta poler i sitt stämningsläge. I Kronoberg har cirka 1800 personer bipolär sjukdom, vilket motsvarar cirka 1 procent av
befolkningen. Återfallsrisken vid etablerad sjukdom är 100 procent. Det finns en ökad risk för våld i sjukdomens maniska episoder och en ökad risk för suicid i sjukdomens depressiva episoder.
Schizofrena syndrom
Schizofreni är en psykossjukdom där man kan utveckla vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. Sjukdomen drabbar oftast personer i 18-30 årsåldern. I Kronoberg har cirka 900 personer schizofreni och cirka 15 personer insjuknar varje år i sjukdomen. Tack vare behandling blir cirka 30 procent av patienterna bra och klarar ett eget liv medan cirka 30 procent har så uttalade psykiska handikapp att behov finns av kommunala stödinsatser.
Ätstörningar
Ätstörningar är vanliga och allvarliga psykosomatiska tillstånd som oftast debuterar hos unga kvinnor med viktfobi. Tillstånden utvecklas i ett komplext sammanhang med stora individuella skillnader där biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar. Hos patienter med ätstörning ses ofta också depression, personlighetsstörning, tvångssyndrom och missbruk, vilket
komplicerar behandlingen och ger sämre prognos. I Kronoberg insjuknar cirka 100 personer i ätstörning varje år, där 30 procent är under 18 år. Cirka 20 procent av patienterna med anorexia nervosa får ett livslångt sjukdomsförlopp och cirka 5 procent av dessa patienter avlider i självmord eller somatiska komplikationer.
Den kvalitetsindikator som finns i öppna jämförelser är andelen förbättrade ett år efter behandlingsstart inom ätstörningsvården.
Ätstörningsvård-andel förbättrade
ett år efter behandlingsstart Kronoberg Riket
Andel 35,9 % 31,4 %
Källa: Öppna jämförelser 2007
Självmord
Det förebyggande arbetet mot självmord är ett prioriterat område i den nya folkhälsopropositionen. Regeringens vision är att ingen ska behöva ta sitt liv. Ett kombinerat individ- och samhällsperspektiv är betydelsefullt i utvecklingen av själmordsförebyggande insatser.
För att se behovet av insatser i Kronoberg behövs en kunskapsinhämtning inom området. Det bedöms vara ett kommande fokusområde för folkhälsoutskottet Den kvalitetsindikator som finns i öppna jämförelser är antal självmord eller självmordsförsök inom 90 dagar efter sluten psykiatrisk vård.
Antal självmord eller självmordsförsök
inom 90 dagar efter psykiatrisk slutenvård Kronoberg Riket Antal per 100 000 invånare 15,1 13,7 Källa: Öppna jämförelser 2007
