myndigheternas arbete
4 Länsstyrelsernas förutsättningar
4.4 Förutsättningarna varierar mellan olika områden och verksamheter
Länsstyrelsernas förutsättningar att verka för strategins genomförande inom länen varierar mellan olika områden och verksamheter. Bäst förutsättningar finns i förhållande till socialtjänsten. Länsstyrelserna har svårast att nå ut till skolan.
4.4.1 Generellt sett goda förutsättningar när det gäller socialtjänsten
Våra intervjuer visar att länsstyrelserna generellt sett har goda förutsättningar att nå ut till kommunernas socialtjänst. De har generellt bra kanaler in till socialtjänsten, till exempel via de regionala samverkans- och stödstrukturerna.
Länsstyrelserna anser att kunskap och förståelse på ledningsnivå är avgörande för att socialtjänsten ska ta till sig och använda de förbättringar av arbetssätt som länsstyrelserna förmedlar. I våra intervjuer framgår att länsstyrelserna i många fall upplever att det är svårt att nå ledningsnivån i kommuner, vilket i sin tur påverkar möjligheten till förändring inom socialtjänsten.
En annan svårighet i länsstyrelsernas arbete är att myndigheter och aktörer inom kommunerna och regionerna ofta ser socialtjänsten som den enda arena där frågor om våld ska hanteras. Flera av länsstyrelserna anser att detta stora fokus på social-tjänsten riskerar att bli alltför snävt och att hela den kommunala och regionala verksamheten måste involveras för att kommuner och regioner ska kunna bedriva ett tydligare förebyggande arbete mot våld.
Av våra intervjuer med länsstyrelserna framgår också att länsstyrelserna ofta har svårt att nå ut med stöd kring förebyggande arbete eftersom socialtjänsten inte fokuserar på det förebyggande arbetet. Våra intervjuer pekar på att det bland annat beror på att skydd och stöd till individer är ett lagstadgat ansvar för socialtjänsten, medan förebyggande arbete inte är det.
Vår kartläggning visar att länsstyrelserna kan göra mer för att främja det förebyggande arbetet i socialtjänsten. En del i det är att länsstyrelserna behöver samordna sitt arbete gentemot socialtjänsten bättre med länsstyrelsernas övriga uppdrag som är inriktade på förebyggande arbete, främst brottsförebyggande och föräldraskapsstöd. En annan del är att länsstyrelserna behöver göra mer för att involvera fler kommunala verksamheter. Då är ledningsnivån i kommunerna en viktig ingång.
4.4.2 Svårigheter att nå in i skolan
Länsstyrelsernas förutsättningar för att nå in i skolan är förhållandevis begränsade.
Men samtidigt visar våra intervjuer att länsstyrelserna anser att skolan är en central aktör i det förebyggande arbetet. Samtliga länsstyrelser beskriver att det är svårt att nå in i skolan (se även avsnitt 3.6.6). Flera länsstyrelser beskriver ändå i våra intervjuer att de har hittat sätt att få tillgång till skolan, främst via elevhälsa och enskilda engagerade medarbetare. De beskriver att elevhälsan spelar en viktig roll när det gäller att upptäcka våldsutsatta, men att det i det universellt förebyggande arbetet är viktigt att även få med sig lärare och fritidsverksamhet. Men våra intervjuer visar att det kan vara svårt för länsstyrelserna att få medarbetare inom skolan att gå de utbildningar som länsstyrelserna erbjuder.
4.4.3 Förutsättningarna för att arbeta med hälso- och sjukvården varierar
Av våra intervjuer med länsstyrelserna framgår att regionernas arbete inom ramen för överenskommelsen mellan SKR och regeringen om kvinnofrid har förbättrat förutsättningarna för länsstyrelserna att nå ut till hälso- och sjukvården. SKR:s kvinnofridssatsning har i vissa län inneburit en ingång för länsstyrelserna till ledningsnivån i regionerna. Det innebär i sin tur att länsstyrelserna kan nå ut med kompetensstöd till fler verksamheter.
Förutsättningarna för länsstyrelserna att få genomslag för strategin inom hälso- och sjukvården varierar. De flesta länsstyrelser anser att deras samverkan med regionen på ledningsnivån fungerar väl. Men det finns också länsstyrelser som upplever att det är svårt att få ut insatser inom hälso- och sjukvården, eftersom regionerna prioriterar frågorna olika över tid. Därför kan det vara svårt för länsstyrelserna att bygga upp kanaler både till verksamhetsnivån och till ledningsnivån inom hälso- och sjukvården.
Av våra intervjuer framgår att länsstyrelsernas förutsättningar att verka för strategins genomförande i hälso- och sjukvården också kan försvåras av att hälso- och sjukvårdens ansvar inom området uppfattas som delvis otydligt. Våld är inte utpekat i hälso- och sjukvårdslagen på samma sätt som i socialtjänstlagen. I länsstyrelsernas uppdrag är det tydligt att de ska samverka med hälso- och sjukvården men i praktiken finns det utmaningar, exempelvis att det inte finns en tradition hos länsstyrelserna att jobba med hälso- och sjukvården.
Statskontoret anser att länsstyrelserna borde kunna dra mer nytta av varandras arbetssätt när det gäller att nå ut till hälso- och sjukvården. De som upplever att det är svårt kan lära av dem som hittat ett fungerande sätt för detta. Det gäller
exempelvis hur länsstyrelserna samverkar och samordnar sig med de regionala samverkans- och stödstrukturerna.
I våra intervjuer med länsstyrelserna framkommer att en möjlig väg för att få genomslag för strategin inom hälso- och sjukvården är att regionerna ska ta ansvar för kompetensutvecklingen inom området. De intervjuade anser att det inte är möjligt för länsstyrelserna själva att bjuda in all vårdpersonal till utbildningar.
4.4.4 Strategin har bidragit till att förbättra dialogen med rättsväsendets aktörer men utmaningar kvarstår
Vår kartläggning visar att strategin och särskilt målet om effektivare brotts-bekämpning har bidragit till att förbättra både dialogen och samverkan mellan länsstyrelserna och Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården.Polis, åklagare och representanter för Kriminalvården ingår ofta i de olika nätverk som länsstyrelserna koordinerar. Men vissa länsstyrelser upplever att polisen ofta måste fokusera på annan kriminalitet än våld mot kvinnor. Våra intervjuer med
länsstyrelserna visar också att rättsväsendets deltagande i nätverk och engagemang varierar över tid. Det är också oklart för länsstyrelserna hur frågor inom området tas vidare in i polisorganisationen. När det gäller Domstolsverket eller enskilda domstolar så medverkar de inte i regionala nätverk.
Både länsstyrelserna och Polismyndigheten framhåller också i våra intervjuer att länsstyrelserna i högre grad skulle kunna bidra till att främja lokal samverkan mellan socialtjänsten och polisen när det gäller skydd och stöd för våldsutsatta.