myndigheternas arbete
1.9 Statskontorets förslag
Statskontorets förslag handlar framför allt om att förbättra det kunskapsbaserade arbetet både genom bättre uppföljning och utvärdering samt genom att den kunskap som tas fram används i det praktiska arbetet i större utsträckning. Vi föreslår också att länsstyrelserna förbättrar sin interna samordning för att kunna arbeta effektivare gentemot aktörer i länen. Vi lämnar också förslag på hur styrningen kan utvecklas, bland annat genom att ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram underlag och lägesbilder och att stötta andra myndigheter när det gäller hur de kan bidra till genomförandet av strategin.
1.9.1 Förslag till regeringen för att öka kunskapen om metoder och arbetssätt som är effektiva för att förebygga våld
För att det förebyggande arbetet ska vara kunskapsbaserat och verkningsfullt behöver metoder och arbetssätt utvärderas och följas upp. För detta syfte föreslår Statskontoret följande:
• Att regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram beprövade och utvärderade metoder och arbetssätt som förebygger våld. Jämställdhets-myndigheten skulle kunna använda sig av en liknande modell som Brå använder för att ge stöd för att utvärdera lokalt brottsförebyggande arbete. Ett alternativ eller komplement till detta är att Jämställdhetsmyndigheten
genomför egna utvärderingar inom områden där det saknas kunskap.
• Att regeringen ger ett gemensamt uppdrag till Brå och Polismyndigheten att utvärdera brottsförebyggande metoder inom området mäns våld mot kvinnor, och att dessa myndigheter gör detta med stöd av Jämställdhetsmyndigheten.
När det gäller att förbättra insatser till våldsutövare för att motverka fortsatt våld föreslår Statskontoret följande:
• Att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att identifiera hur de statliga myndigheterna kan utveckla sina insatser för att regioner och kommuner ska kunna erbjuda bättre och fler insatser till våldsutövare, inom ramen för
rådande lagstiftning. Det inkluderar att ta tillvara Kriminalvårdens arbete inom området och att hitta sätt för att lovande metoder ska kunna utvärderas utanför Kriminalvården. Socialstyrelsen bör sedan ta fram lämpliga kunskapsunderlag för att vägleda hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete med sådana insatser till våldsutövare.
1.9.2 Förslag till regeringen och Jämställdhetsmyndigheten för att stärka Jämställdhetsmyndighetens roll i genomförandet av strategin
För att Jämställdhetsmyndigheten ska få en tydligare roll i genomförandet av strategin och fungera som ett stöd både till övriga myndigheter och till regeringen ger Statskontoret följande förslag:
• Statskontoret föreslår att regeringen i högre grad använder Jämställdhets-myndigheten för att få underlag och lägesbilder som underlättar för regeringen att prioritera mellan åtgärder och att ge regeringsuppdrag som bidrar till ett effektivt genomförande av strategin. Regeringen kan behöva förtydliga att Jämställdhetsmyndigheten ska ta en sådan roll, exempelvis genom särskilda regeringsuppdrag till myndigheten. I de underlag Jämställdhetsmyndigheten producerar bör det finnas information om hur arbetet kan effektiviseras genom bättre samverkan mellan myndigheter samt information om var det finns kunskapsluckor inom området.
• Statskontoret föreslår att Jämställdhetsmyndigheten tar en större roll i arbetet med att redovisa hur andra aktörer infört och använt förebyggande metoder och arbetssätt. Detta förutsätter att utvecklingen av metoder har kommit längre än i dag.
• Statskontoret föreslår att regeringen inkluderar Jämställdhetsmyndigheten i de uppdrag regering ger till andra myndigheter när det är relevant, för att använda resurser och kunskap inom området mer effektivt. Vi ser att det behövs i de uppdrag regeringen gett till brottsbekämpande myndigheter, men det kan även vara aktuellt på andra områden där Jämställdhetsmyndigheten behöver ett stärkt mandat.
• Statskontoret föreslår att regeringen förtydligar att nätverket, åtminstone på sikt, bör samordnas av Jämställdhetsmyndigheten. Men Statskontoret vill betona att det är viktigt att myndigheter fortsatt drar nytta av NCK:s kompetens.
• Statskontoret föreslår att Jämställdhetsmyndigheten stöttar de myndigheter som behöver stöd i att identifiera hur de på ett effektivt sätt kan bidra i
genomförandet av strategin. Regeringen kan behöva peka ut vilka myndigheter som förväntas arbeta med frågan om mäns våld mot kvinnor.
1.9.3 Förslag till regeringen för att förtydliga övriga myndigheters roller och ansvar
För att stärka även andra myndigheters roll i och bidrag till genomförandet av strategin föreslår Statskontoret följande:
• I de fall regeringen ser vinster med att några myndigheter samverkar för att lösa ett visst problem, bör regeringen i myndigheternas regeringsuppdrag ställa krav på att de berörda myndigheterna samverkar.
• Statskontoret föreslår att regeringen i framtida uppdrag om kunskapshöjande insatser är tydlig med vilken myndighet som ska verka för att kunskapen implementeras i berörda verksamheter.
• Statskontoret föreslår att regeringen, med hjälp av Polismyndigheten och Brå, förtydligar hur Polismyndigheten på bästa sätt kan bidra till arbetet med att förebygga våld.
• Statskontoret föreslår att regeringen överväger att ge ett uppdrag till Skolverket att se över vad myndigheten kan bidra med inom området mäns våld mot kvinnor, och att analysera hur frågor om mäns våld mot kvinnor bäst kan integreras i skolans arbete. I det arbetet bör Skolverket även se över hur skolorna kan använda länsstyrelsernas resurser inom området och deras erbjudande om samverkan. Skolverket kan ta stöd av
Jämställdhets-myndigheten för att identifiera på vilket sätt Skolverket och skolverksamheter kan bidra inom området.
• Regeringen bör överväga att ge några myndigheter i uppdrag att identifiera när och på vilket sätt andra myndigheter behöver ta hänsyn till strategins utgångs-punkter i sitt arbete. Myndigheter som kan få detta uppdrag är exempelvis MUCF, MFD och Barnafrid vid Linköpings universitet. Regeringen bör i så fall därefter också ge samma myndigheter i uppdrag att hjälpa andra
myndigheter att föra in perspektiven där regeringen och myndigheterna anser att det är prioriterat. På så sätt ser regeringen till att strategins utgångspunkter används på ett ändamålsenligt sätt.
1.9.4 Förslag till länsstyrelserna för att effektivisera arbetet
Statskontoret lämnar flera förslag till länsstyrelserna för att effektivisera deras arbete inom området:• Statskontoret föreslår att länsstyrelserna fokuserar mer på att stödja kommuner och regioner att använda den kunskap och de metoder och arbetssätt som finns.
Det kan exempelvis handla om att ge handfast stöd till yrkesverksamma inom kommuner och regioner i deras arbete med att införa nya arbetssätt i den ordi-narie verksamheten. Socialstyrelsen kan ge länsstyrelserna stöd i det arbetet.
• Statskontoret föreslår att länsstyrelserna i större utsträckning riktar sig till ledningsnivån i kommuner och regioner för att förankra arbetet hos chefer och politiker. Att frågorna är förankrade på ledningsnivån kan i sin tur ge de yrkesverksamma bättre möjligheter att använda ny kunskap och utveckla sina arbetssätt. Länsstyrelserna bör i större utsträckning använda de regionala samverkans- och stödstrukturerna för att nå ledningsnivån.
• Statskontoret föreslår att länsstyrelserna förbättrar den interna samordningen mellan sina olika förebyggande uppdrag. Regeringen bör också följa
länsstyrelsernas arbete med att förbättra sin interna samordning för att säkerställa att den blir bättre.
• Statskontoret föreslår att varje enskild länsstyrelse bör använda resurserna inom de olika uppdragen inom social hållbarhet på ett mer samlat sätt, exempelvis genom att länsstyrelsernas olika förebyggande uppdrag
tillsammans erbjuder stöd till kommuner och regioner i sina respektive län.
• Statskontoret föreslår att länsstyrelserna i högre utsträckning än i dag lär sig av varandras arbetssätt och goda exempel inom de områden där vi konstaterat att länsstyrelserna lyckats olika bra. Det gäller till exempel hur de bäst kan nå ut till hälso- och sjukvården och skolan, samt på vilket sätt länsstyrelserna kan dra nytta av SKR:s kvinnofridssatsning och de regionala samverkans- och stödstrukturerna. Länsstyrelserna kan också lära sig av varandra när det gäller hur de samordnar sig internt mellan de olika förebyggande områdena.