myndigheternas arbete
3 Utmaningar och möjligheter i arbetet
3.3 Olika mycket aktivitet kring de olika målen och utgångspunkterna i strategin
Vår analys visar att myndigheterna bedriver mest arbete för att nå målet om ökad kunskap och metodutveckling. Vissa utgångspunkter i strategin har fått mer genomslag i myndigheternas arbete än andra. Det gäller utgångspunkterna samverkan och styrning, kunskapsbaserat arbete, hedersnormer bland närstående samt barnets rätt och bästa.
3.3.1 Mest aktivitet kring målet om ökad kunskap och metodutveckling
I våra dokumentstudier och intervjuer har vi undersökt vad de olika myndigheterna gör inom strategins områden. Den sammantagna bilden är att inom vissa delar av strategin bedrivs mer arbete än inom andra.
Om vi utgår från strategins fyra mål kan vi se att det mål som flest myndigheter arbetar med är det fjärde målet – kunskap och metodutveckling.
Relativt många myndigheter arbetar också med det andra målet om förbättrad upptäckt, skydd och stöd. De myndigheter som gör det är myndigheter som har direktkontakt med medborgare. De flesta myndigheters arbete inom detta mål handlar om insatser för att upptäcka våldsutsatthet och våldsutövande. Flera insatser berör också området stärkt skydd och stöd för barn.
Något färre myndigheter genomför insatser som bidrar till förbättrat förebyggande arbete. Inom detta mål handlar många myndigheters arbete om universellt
våldsförebyggande. Myndigheterna tenderar överlag att ha större fokus på de som är utsatta för våld än på våldsutövare. Men några myndigheter arbetar också med insatser till våldsutövare, samt med brottsförebyggande och återfallsförebyggande arbete.
Det mål som minst antal myndigheter arbetar med är det tredje målet – förbättrad brottsbekämpning. De som gör det är framför allt rättsväsendets myndigheter. Visst arbete bedrivs inom området hot och kränkningar på internet samt inom området tvångsäktenskap, barnäktenskap och brott med hedersmotiv. Rättsväsendets myndigheter arbetar också på olika sätt med stöd till målsägande.
Jämställdhetsmyndigheten har redovisat en första uppföljning av genomförandet av strategin. I den har de analyserat regeringens åtgärder i förhållande till strategins mål och utgångspunkter. Uppföljningen visar att regeringsuppdragen är relativt jämnt fördelade mellan de fyra politiska målen i strategin. Men den visar precis som vår kartläggning att flest åtgärder handlar om kunskap och metodutveckling och minst antal åtgärder om förbättrad brottsbekämpning.40
Hög aktivitet kring ett mål innebär inte per automatik att målet nås
I figur 3 illustrerar vi hur de fyra målen i strategin hänger samman. Vi har placerat in målen i en tidsmässig kedja som visar att några av målen handlar om insatser som genomförs för att våld inte ska ske, det vill säga olika slags förebyggande insatser. Det kan vara breda insatser till allmänheten, exempelvis via skola, fritidsverksamhet och föräldrar (universellt förebyggande insatser). Det kan också vara mer riktade insatser mot vissa individer eller grupper eller mot särskilt riskfyllda situationer eller aktiviteter. Det streckade fältet illustrerar en fas där det
40 Jämställdhetsmyndigheten. (2020:1). Arbete pågår, s. 11f.
finns ökad risk för att våld sker men även möjligheter att upptäcka våld eller risk för våld.
Andra mål handlar om insatser som genomförs efter att våld har skett (upptäckt, skydd och stöd till våldsutsatta samt brottsbekämpning och återfallsförebyggande arbete). Målet om förbättrad kunskap och metodutveckling kan handla om alla delarna av kedjan och insatser som kan bidra till att uppnå de övriga målen. I figuren tydliggör vi också att vissa insatser riktas till våldsutövare eller potentiella våldsutövare, medan andra insatser riktas till dem som utsatts för våld.
Figur 3. Kedja över typer av insatser till våldsutsatta och våldsutövare, med strategins fyra mål markerade i olika färger.
Även om vår kartläggning visar att myndigheterna arbetar mest med insatser som rör målet om förbättrad kunskap och metodutveckling innebär det inte att det målet är uppnått. Och inte heller det motsatta, att myndigheterna är längst ifrån att nå målet om effektivare brottsbekämpning. I kommande avsnitt redovisar vi att arbetet för att nå de olika målen är förknippade med olika utmaningar.
3.3.2 Utgångspunkterna i strategin får olika stort genomslag i myndigheternas arbete
Vår kartläggning visar att de utgångspunkter som enligt strategin ska genomsyra myndigheternas arbete får olika stort genomslag.
De flesta myndigheterna arbetar på något sätt med utgångspunkterna om förbättrad samverkan och styrning samt kunskapsbaserat arbete. Många myndigheter har också fått in utgångspunkterna om hedersnormer bland närstående samt barnets rätt och bästa i sitt arbete inom strategins område. Jämställdhetsmyndighetens
kategorisering av regeringsuppdrag inom området visade att dessa tre utgångs-punkter även har förekommit ofta i regeringsuppdragen inom området, och att utgångspunkten om barnets rätt och barnets bästa är den utgångspunkt som förekommer oftast.
Trots detta visar vår utredning att vissa myndigheter upplever att barnperspektivet hamnar i skymundan av vuxnas våld mot vuxna. Vi ser också att det finns
utmaningar inom samverkan och styrning, kunskapsbaserat arbete och heders-normer, även om det bedrivs mycket arbete när det gäller detta, vilket vi visar i andra delar av rapporten.
Mindre fokus finns enligt vår kartläggning på utgångspunkterna om att våld ska förebyggas med fokus på våldsutövare och maskulinitetsnormer samt funktions-hinderperspektiv. Utgångspunkterna om flickors och unga kvinnors utsatthet, särskild sårbarhet och hbtq-personers rättigheter syns i minst utsträckning i myndigheternas redovisningar av sitt arbete.
Vår kartläggning av myndigheternas arbete visar att det arbete som genomförs reflekterar regeringens styrning och åtgärder inom området.
Jämställdhets-myndighetens analys av regeringens åtgärder visar att utgångspunkten om flickors och unga kvinnors utsatthet för våld förekommer minst ofta i regeringens åtgärder inom området, och saknas inom målet om effektivare brottsbekämpning.
Jämställdhetsmyndighetens kartläggning visade även att funktionshinder-perspektivet sällan förekom i regeringens åtgärder. Även hbtq-funktionshinder-perspektivet och fokus på utövare och maskulinitetsnormer förekom relativt sällan i regerings-uppdragen.41
Hbtq-perspektivet finns exempelvis hos de utsedda hbtq-strategiska
myndigheterna42 och våld är också ett av de sex fokusområden som är framskrivna i regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Men av myndigheternas beskrivningar av sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer framstår det inte som att de i någon större utsträckning har integrerat det perspektivet i sitt arbete på strategins områden. I vår undersökning bland organisationer inom det civila samhället är det också flera som lyfter att kommuner och regioner behöver mer kunskap och bli bättre på att ge stöd till hbtq-personer som är utsatta för våld.
Det är också flera organisationer inom civila samhället som beskriver att det saknas ett funktionshinderperspektiv i arbetet med mäns våld mot kvinnor, bland annat
41 Jämställdhetsmyndigheten. (2020:1). Arbete pågår.
42 De hbtq-strategiska myndigheterna är Barnombudsmannen,
Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, MUCF, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens kulturråd, Skolverket.
inom brottsbekämpningen. De menar exempelvis att det behövs ökad kunskap, en tryggare och säkrare rättsprocess samt resurser till rättsväsendet för att stötta de som anmäler våld.
Vissa myndigheter har god kompetens om olika utgångspunkter
Det finns några myndigheter som har god kunskap om strategins olika utgångs-punkter och som skulle kunna ta ett större ansvar för att utgångsutgångs-punkterna ska få genomslag i myndigheternas arbete. Det kan handla om att identifiera när det är relevant att myndigheters arbete utgår från de olika utgångspunkterna och eventuellt också verka för att berörda myndigheter arbetar utifrån utgångs-punkterna. Exempelvis skulle MUCF kunna ta ett större ansvar för att identifiera där det är mest relevant att arbetet utgår från de utgångspunkter som de har
kunskap om, framför allt hbtq, maskulinitetsnormer och unga kvinnors och flickors utsatthet. Och Barnafrid skulle kunna ta ett större ansvar för att identifiera när det är mest relevant med ett barnperspektiv i genomförandet av strategin. Inspiration kan hämtas från Nationella kompetensteamet som arbetar för att stödja andra myndigheter att få in frågor om hedersrelaterat våld och förtryck i andra myndigheters arbete där det är relevant.
MFD har redan identifierat utvecklingsområden i enlighet med ett regerings-uppdrag de haft, men de har inte fått något nytt regerings-uppdrag eller arbetat för att de utvecklingsbehov de identifierat hanteras.
Både MUCF, MFD och Barnafrid bedömer att ett särskilt regeringsuppdrag skulle göra det lättare att påverka andra myndigheter att få in utgångspunkterna mer i arbetet med strategin.