Kort om den nationella strategin och regeringens styrning inom området

I detta avsnitt beskriver vi kortfattat den nationella strategin och regeringens styrning inom området. Regeringen styr området med strategi, åtgärdsprogram, organisation för att genomföra strategin och särskilda medel. Regeringen ger många regeringsuppdrag inom området.

2.2.1 Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Strategin är en del av regeringens skrivelse Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid.⁴ Strategin tar sin utgångspunkt i förslagen från utredningen om en nationell strategi inom området.⁵

Mäns våld mot kvinnor ingår i jämställdhetspolitiken

Den nationella strategin om mäns våld mot kvinnor syftar till att bidra till att uppnå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Det jämställdhetspolitiska delmålet, som ofta benämns som det sjätte delmålet, omfattar alla yttringar av våld och hot om våld som riktas mot kvinnor – fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt. Det innefattar också hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål.

Delmålet har ett andra led om att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Det medför att delmålet innefattar fler områden än vad som räknas till begreppet våld i nära relationer.

Formuleringen medför att delmålet även omfattar

• kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion

• mäns och pojkars utsatthet för våld och deras kroppsliga integritet

• ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld

• att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i medier, pornografi och reklam som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning

4 Skrivelse 2016/17:10. Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid.

5 SOU 2015:55. Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

• trakasserier, hot och annat våld som sker på internet och andra digitala kanaler.⁶

Strategin innehåller fyra mål och nio utgångspunkter

Regeringens ambition med strategin är att den ska bidra till att myndigheternas arbete skiftar fokus från ett reaktivt förhållningssätt som hanterar våldets

konsekvenser, till ett mer proaktivt förhållningssätt. Ambitionen är också att gynna utvecklingen av effektiva åtgärder för att förhindra att våld utövas och upprepas, samt utvecklingen av skarpare och mer träffsäkra åtgärder vad gäller skydd för våldsutsatta och brottsbekämpning. Målet är också att göra styrningen och

samordningen av arbetet mer ändamålsenlig, samt öka arbetets kvalitet, effektivitet och långsiktighet.

Strategin består av fyra politiska målsättningar, en organisation för att genomföra strategin och för att följa upp den, samt ett åtgärdsprogram. De fyra målen är:

• Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld

• Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn

• Effektivare brottsbekämpning

• Förbättrad kunskap och metodutveckling

Förebyggande arbete ska betraktas som strategins huvudsakliga inriktning, och som en central aspekt av samtliga mål.

Regeringen formulerar också ett antal utgångspunkter för strategin. De är principer och prioriterade frågor som är gemensamma för de fyra målen:

• våld ska förebyggas med fokus på våldsutövare och maskulinitetsnormer

• större uppmärksamhet på flickors och unga kvinnors utsatthet för våld

• flera livssituationer kan innebära särskild sårbarhet

• funktionshinderperspektiv

• hedersnormer bland närstående

• barnets rätt och barnets bästa

• hbtq-personers rättigheter

• förbättrad samverkan och styrning

• kunskapsbaserat arbete.

6 Skr. 2016/17:10, s. 84.

Åtgärdsprogram för att hantera utmaningar relaterade till målen

Strategin innehåller ett åtgärdsprogram för perioden 2017–2020. Det består av utmaningar som regeringen ser när det gäller att nå strategins fyra mål, samt exempel på vad regeringen planerar att göra när det gäller de utmaningarna.

Beskrivningarna av utmaningar och vissa åtgärder är sorterade under totalt 35 underrubriker under de fyra målen.

Programmet beskriver även områden på regional och lokal nivå där regeringen menar att ansvariga bör överväga vilka behov som finns av fortsatt utvecklings-arbete.

Ett nytt åtgärdsprogram kommer 2021.

2.2.2 Organisationen för genomförande är nästan på plats

I strategin beskrivs att en jämställdhetsmyndighet skulle inrättas för att bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning, och till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.⁷ Jämställdhetsmyndigheten som inrättades 2018 har en viktig roll i genomförandet av strategin. Vår analys visar att Jämställdhets-myndigheten till viss del har en helhetsbild av området inom detta breda område.

Det här utvecklar vi vidare i avsnitt 2.6.

Socialstyrelsen, länsstyrelserna och NCK vid Uppsala universitet ska enligt strategin utgöra en nationell stödstruktur för det regionala och lokala arbetet. Det ska de göra genom sina uppdrag om att ge kompetensstöd och utvecklingsmedel till regioner och kommuner. Även Jämställdhetsmyndigheten och Barnafrid vid Linköpings universitet är en del av denna nationella stödstruktur enligt det senaste uppdraget om kompetensstöd och utvecklingsmedel.⁸ Vi återkommer till de utmaningar staten har med att stödja kommuner och regioner i kapitel 3.

Länsstyrelserna ska enligt strategin utgöra ett nav i genomförandet av strategin på regional nivå. De ska verka för ökad samverkan mellan myndigheter och

organisationer i länet, bidra med kunskap i genomförandet till kommuner, regioner och civilsamhällets organisationer, samt främja insatser som enskilda kommuner har svårt att genomföra på egen hand. Länsstyrelserna har enligt vår kartläggning också kommit att få den rollen i genomförandet av strategin. Men det finns fortfarande utrymme att förbättra arbetet, samordningen och resursanvändningen ytterligare. Se vidare i kapitel 4.

7 Skr. 2016/17:10, s. 97.

8 Regeringsbeslut 2020-03-12. Uppdrag att fördela utvecklingsmedel och ge kompetensstöd för arbete mot våld i nära relationer m.m. S2020/01591/SOF (delvis).

2.2.3 Mest resurser från anslag 3:1 går till delmål 6 om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Anslag 3:1 särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick 2019 till 477 miljoner kronor.

Jämställdhetsmyndigheten har följt upp hur medlen användes 2019. Myndigheten konstaterar bland annat att den del av anslaget som har gått till arbetet med att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor har ökat över tid. Den delen stod för 53 procent av anslag 3:1 under perioden 2007–2010, och uppgick år 2019 till 94 procent (450 miljoner).⁹

Mest resurser till Länsstyrelserna, Socialstyrelsen och kvinno- och tjejjourer Länsstyrelserna, Socialstyrelsen och kvinno- och tjejjourer tilldelades mest medel från anslag 3:1 för 2019 (tjejjourer genom statsbidrag från Socialstyrelsen). De tilldelades 2019 sammanlagt 382 miljoner kronor, inklusive de medel som

Nationella kompetensteamet tilldelades.¹⁰ Jämställdhetsmyndigheten tilldelades 25 miljoner kronor från anslag 3:1 för 2019. Den totala finansieringen av

Jämställdhetsmyndigheten uppgick 2019 till nästan 80 miljoner kronor.¹¹ SKR tilldelas också medel från anslag 3:1. Medlen till SKR ökade från 26 miljoner kronor 2018 till 32 miljoner kronor 2019.

Anslag 3:1 är en del av de resurser som används för genomförandet av nationella strategin, men det ger inte en heltäckande bild. Myndigheternas arbete inom området finansieras även av förvaltningsanslag och anslag på andra utgifts-områden.

Mest resurser till målet om förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd

Jämställdhetsmyndighetens uppföljning av anslag 3:1 för 2019 visar att den klart största andelen av medlen till det sjätte delmålet går till åtgärder som syftar till att bli bättre på att upptäcka våld och ge bättre skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn (mål 2 i den nationella strategin). Något mer medel går till åtgärder för att förbättra kunskaper och utveckla metoder än till åtgärder som syftar till ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld. Åtgärder för effektivare brotts-bekämpning finansieras uteslutande av andra budgetanslag. Jämställdhets-myndigheten redovisar den del av anslaget som går till länsstyrelsernas arbete separat i sin sammanställning, eftersom det omfattar samtliga delmål i strategin.

2.3 Myndigheterna vill ha fler gemensamma uppdrag