HEL-projektets fokus är att förbättra kompetensen, hälsan och ledarskapet inom förvaltningen. De satsningar som gjorts inom projektets ram har förväntats ge följande effekter: (i) ökad kunskap, (ii) samsyn, (iii) skifte från personal- till verksamhetsfokus, (iv) ökat fokus på brukare, (v) förbättrad hälsa, (vi) minskad korttidssjukfrånvaro, samt (vii) förbättrat ledarskap.
Sammanfattningsvis har projektet lett till följande förväntade effekter:
i) En del personal upplever att de har utvecklat ökad och fördjupad kunskap medan andra inte upplever att de har gjort det då den utbildning de har deltagit i främst har handlat om repetition av sådant de redan hade kunskap om.
ii) Om projektet har lett till ökad samsyn kan diskuteras. Vad avses då i detta sammanhang med samsyn? Projektledaren uttrycker att det handlar om gemensam kunskap och förhållningssätt samt mer kunskap om bemötande av brukare. Vi utvärderare har reflekterat över att det under planeringen av projektet sker en förskjutning i fokus för personalens kompetenssatsning, då projektledningen i ett senare skede för in större fokus på brukare och frågor om personalens samsyn och bemötande. En reflektion är att den samsyn det talas i lägre grad har involverat enheten för Psykiatri/Missbruk. Enheten har getts egen mer riktad utbildning, det vill säga här har inte samsyn med övriga förvaltningen prioriterats. En annan reflektion är att det kan finnas svårigheter att utveckla gemensam kunskap/förhållningssätt då de personalkategorier som deltagit i utbildningarna om funktionsnedsättning har olika kunskapsmässig grund och därmed inte har samma förutsättningar.
iii) Vi menar utifrån de genomförda intervjuerna att flertalet ger uttryck för att ha verksamhetsfokus, samtidigt framkommer att fokus på personalsituation och schemadiskussion också behövs inom förvaltningen för att kunna bedriva verksamheten, det gäller inte minst under projekttiden. Det finns dock personal som menar att de fick en värdefull aha-upplevelse under förändringsledarutbildningen när de insåg hur mycket tid som ägnas åt att tala om oviktiga saker.
iv) Analysen visar att det finns något av en paradox vad gäller frågan om den förväntade effekten ökat fokus på brukare. Projektet har varit omfattande och komprimerat och har enligt en del av personalen stundtals inneburit negativa konsekvenser för brukare i och med ökad stress hos personal, större behov av vikarier och därmed minskad kontinuitet. Vilka effekter satsningen kan ge på längre sikt återstår att se.
v) Många i personalen ställer sig positiva till hälsosatsningen och menar att den nog är den mest lyckade satsningen i projektet. En del personal menar att deras hälsa har förbättrats. Det gäller framför allt den fysiska hälsan där intresset har varit störst.
vi) Projektets förväntade effekt minskad korttidssjukfrånvaro har vi utvärderare inte haft i uppdrag att följa eftersom den ska mätas sex månader efter projektets slut.
vii) När utvärderingen avslutas pågår satsningen för ett förbättrat ledarskap fortfarande. Så långt vi har kunnat följa denna satsning har enhetscheferna i stort upplevt den som värdefull, de har upplevt innehållet som relevant. Samtidigt har ledarskapssatsningen medfört en rad dilemman
som att arbetet är krävande och komprimerat vilket kan drabba såväl dem själva som personal, brukare och anhöriga.
Sammanfattningsvis har projektet lett till följande oförutsedda bieffekter:
Lindgren (2008) betonar vikten av att skilja på ett projekts effekter och bieffekter. Medan effekter är de förändringar som uppstått som ett resultat av aktiviteter och prestationer är bieffekter negativa och kontraproduktiva i förhållande till de avsedda och/eller uppkomna effekterna. Inom HEL-projektet har vi identifierat några bieffekter, det vill säga effekter som är negativa och kontraproduktiva i relation till projektets mer positiva och förväntade effekter såsom förbättrad hälsa, ökad kompetens och förbättrat ledarskap. De bieffekter vi har identifierat är i) försämrad hälsa, ii) negativa konsekvenser för brukare och anhöriga, iii) minskad inkomst, iv) frånvarande chefer, v) att andra utbildningsbehov har fått stå tillbaka, vi) att andra friskvårdssatsningar har fått stå tillbaka.
i) En bieffekt som har identifierats är försämrad hälsa. De skäl som framkommit till att en del personal upplevt att deras mentala hälsa har försämrats är stress, dels till följd av ett komprimerat projekt, dels till följd av införandet av ett nytt system för sjukfrånvarorapportering. Det är ett system som har upplevts som kränkande och kontrollerande av en del personal.
ii) En annan bieffekt som har identifierats är negativa konsekvenser för brukare och anhöriga. Det handlar återigen om ett omfattande och komprimerat projekt där flera av personalen deltagit i utbildning samtidigt. Både personal och enhetschefer menar att det kunnat ge negativa konsekvenser för brukare som har ett stort behov av kontinuitet. Brukarnas situation kan i sin tur även medföra oro för de anhöriga.
iii) För en del personal har deltagande i projektets kompetenssatsning inneburit bieffekten minskad inkomst. Det gäller nattpersonal som har behövt vara lediga från sina ordinarie arbetspass före och/eller efter utbildningspass för att kunna vara med i kompetenssatsningen. Det har inneburit konsekvensen att de förlorat ekonomiskt, något som de inte har kunnat påverka då deltagande i kompetensutveckling varit obligatoriskt.
iv) Enhetscheferna är de som har deltagit i flest aktiviteter, de har förutom deltagandet i de aktiviteter som har berört all personal även deltagit i ledarskapssatsning och förändringsledarutbildning. En bieffekt som framkommer i intervjuerna har varit frånvarande chefer då mycket tid tas i anspråk för deltagande i aktiviteter.
v, iv) Ytterligare bieffekter som har framkommit i utvärderingen är att andra utbildningsbehov har fått stå tillbaka och att andra friskvårdssatsningar har fått stå tillbaka under projekttiden. Samtidigt uttrycker personalen att de har andra behov av utbildning och friskvård.