Visar nedan hur vi med hjälp av modellen och ovanstående tolkningar analyserar arbetsgivarnas incitament till hälsoinvesteringar inom olika yrkesgrupper.
6.2.1 Vård och omsorg.
Vad kännetecknar traditionellt åldringsvård/ hemtjänst/ sjukvård? Staten (landstinget, kommunen) är ensam arbetsgivare (före privatiseringen som dock fortfarande ej är fullt utbredd). I Sverige har dock facket en stark position så lönerna kommer ej att sättas genom monopsonprissättning utan bli resultatet av förhandlingar inom ett bilateralt monopol. Om lönerna därmed blir högre eller lägre än vad den fria marknaden skulle ge upphov till kan vi inte säga. Anställningskostnaderna bör i de flesta fall vara låga då de ej i lika stor utsträckning som andra branscher aktivt behöver söka efter arbetare då de som är intresserade av jobbet
enbart har ett ställe att vända sig till. En annan faktor som bör påverka både lönebildningen och anställningskostnaden är att det finns gymnasieutbildningar (exempelvis vård och omsorg) där du efter examen har väldigt få alternativ till just dessa jobb att välja på, förutsatt att du ej känner dig motiverad att spendera tid på att komplettera betyg. Den rationelle individen inkluderar förstås den framtida arbetsmarknaden i sitt val av utbildning men det finns nog dem som skulle påstå att en skoltrött tonåring inte alltid handlar rationellt.
Vårdtjänsterna handlar ofta inte bara om kvantitet utan även om kvalitet. Vidare kan det ofta vara svårt att mäta en vårdares produktivitetsökning över tiden då mycket av erfarenheten inte resulterar i en kvantitativ ökning (förmåga att ta hand om fler patienter) utan en kvalitativ (rätt vård, kan svara på övrigas frågor, vet patienternas behov). I exempelvis fallet med hemtjänst får ofta en avdelning pengar motsvarande det beräknade vårdbehovet hos de ”kunder” som avdelningen ansvarar för. Dessa pengar ska sedan räcka till både fastställd kvantitet och kvalité. När sjukfrånvaron ökar och personal som ej är bekant med avdelningens patienter måste tas in är det framförallt tjänstens kvalité som försämras, finns dock relativt små ekonomiskt incitament att uppehålla denna kvalité så länge inga alternativ finns tillgängliga för kunden. Av dessa orsaker kommer avdelningens intäkter inte påverkas nämnvärt av ett ökat vikarieutnyttjande. Vården (med undantag för sjukhusvård) är även mycket arbetskraftintensiv och har en kort (officiell) inlärningsperiod, även om den nyanställda vårdaren inte till fullo kan prestera ett lika bra jobb som den erfarne kommer detta inte att synas på de ekonomiska intäkterna och kostnaderna.
Som vi beskrivit ovan uppvisar vårdyrket ett flertal av de kriterier vilka i våran modell skulle skapa ett lågt incitament till hälsoinvesteringar och rehabilitering. Dessa står självfallet inte ensamma för förklaringen av de höga sjukskrivningstalen inom denna grupp. Mer om detta i 6.2.4 där en jämförelse mellan våra exempel görs.
6.2.2 Industriarbetare
Inom industrin råder konkurrens om arbetskraften. Finns dock även här ett starkt fack, arbetsgivarorganisationer samt för tillfället ett visst överskott på arbetskraftsmarknaden (över 5 % arbetslösa industriarbetare enligt ams 2004, dock ingen enhetlig grupp så stor del kan bero på strukturomvandlingar), så något definitivt angående löneläget i förhållande till den lön som marknaden skulle sätta kan inte heller här sägas. Anställningskostnaderna kommer här
troligtvis att vara större än i fallet med vård och omsorg. Även om det finns ett stort utbud av industriarbetare är arbetsuppgifterna differentierade och kräver således olika typer av specifika kunskaper. En ställare måste kunna handhava maskinerna han ska jobba med medan vissa typer av svetsarbeten kräver en licenssvetsare. Det ökade behovet av specifika kunskaper gör även att det kan ta längre tid att hitta en lämplig arbetare vilket kan leda till produktionsbortfall. Inom tillverkningsindustrin står intäkterna i direkt propportion till den producerade (sålda) kvantiteten vilket resulterar i att arbetarens produktivitet kommer att påverka företagets resultat. Svårt att säga något generellt om inlärningsperioden då de olika arbetsuppgifterna inom industrin är så diversifierade. Enligt Ghemawat (1985) så uppvisades de största vinsterna från inlärning inom tillverkningsindustri där arbetsuppgifterna var komplexa men ändå standardiserade. Finns dock en baksida med standardiserade arbetsuppgifter då monotont arbete kraftigt ökar förslitningsskadorna.
6.2.3 Specialister
Lönerna för specialister sätts ofta genom personliga förhandlingar (även om det ofta finns fackliga riktlinjer). Höga krav såsom specifika yrkeskunskaper ökar ofta företagens kostnader för urvalshantering, annonsering med mera (Klingvall ,1998). Detsamma minskar även chansen att någon passande ska finnas tillgänglig inom det geografiska närområdet och ytterligare merkostnader kan därmed tillkomma. Inom de flesta ”specialistyrken” sker sannolikt en produktivitetsökning över tiden. Enligt Malmqvists (2001) beräkningar tar det 36 månader innan en läkares produktivitet uppnått en nivå vilken motsvarar den lön han/ hon erhåller.
6.2.4 Jämförelse
Enligt Avtalsförsäkringar (2004) löpte en anställd inom vård och omsorg fem procents risk att bli sjukskriven längre än 90 dagar år 2002. För samma år låg risken för industriarbetare på tre procent och läkarnas risk på cirka 1.5 procent (Afa, 2004). Som vi i tidigare avsnitt sett är även företagens incitament för att förhindra frånvaro och sjukskrivningar störst för den grupp där läkare ingår, med ett mindre incitament för industriarbetarna och det absolut minsta för anställda inom vård och omsorg. Detta innebär ej att företagens incitament för hälsovård står
för hela förklaringen av de skiljda sjukskrivningsnivåerna. Exempelvis skiljer sig individernas egna incitament till fusk mellan olika socioekonomiska grupper. Naturligtvis finns även individer som inte sjukskriver sig för att leva på samhället utan för att de verkligen inte orkar med sitt arbete. Enligt våran analys finns det alltså två orsaker till att vissa yrkesgrupper skulle ha haft högre sjukskrivningar oavsett incitament till fusk. För de första skiljer sig ökningstakten på förslitningsskadorna mellan olika yrken, även om de spenderar lika stora summor på hälsovård. Den andra orsaken är som sagt att företagets incitament till sjukskrivningsbekämpning skiljer sig mellan olika företag.