Företag/ organisationer ska numera betala 15 procent av en sjukskriven arbetares sjuklönen fram tills denne återigen kommit tillbaka i arbetslivet eller blivit pensionerad. En ökad kostnad för företagen vid sjukskrivning leder naturligtvis till ett högre incitament att förebygga sjukskrivningar. I våran begränsade modell skulle detta leda till högre hälsoinvesteringar och därmed lägre frånvaro och ”verkliga” sjukskrivningar.
Enligt många experter beror dock den ökade sjukskrivningen på förändrade attityder snarare än att arbetskraften skulle vara sjukare än tidigare (Lindbeck, 2003). Att företaget skulle bära en del av de kostnader de orsakar samhället vid överutnyttjande av arbetskraft verkar kanske inte konstigt men medför vissa nackdelar. För det första kommer individer med sämre hälsa ställas inför betydande inträdesbarriärer på arbetsmarknaden, något som inte är politiskt önskvärt. Detta kan även skapa en konkurrensnackdel mot länder där reglerna inte lägger denna extra kostnad på företaget. Detsamma har dock ofta sagts om höga miljöskydd men kostnaderna visar sig ofta i längden bli mindre än förväntat.
I praktiken skulle fallet med medfinansiering av sjukskrivningskostnader till och med kunna bli en konkurrensfördel. Arbetsgivaravgiften ska sänkas och på så sätt göra reformen kostnadsneutral för det genomsnittliga företaget (Socialdepartementet, 2004). Som det är nu finns ett ”moral hazard” problem då företaget inte påverkas av sina egna sjukskrivningsnivåer utan av de kollektiva, vilket inte ger det enskilda företaget något incitament till att minska sjukskrivningarna. Med det nya förslaget ökar den direkta kopplingen mellan utslitna arbetare och ökade kostnader vilket, om företaget kan minska sjukskrivningarna, gör att förslaget kan
innebära en vinst för företaget. Vidare kommer den ökade fokuseringen på personalhälsa troligtvis att resultera i mindre frånvaro och ökad produktivitet av anledningar liknande de som vi beskrivit i modellen. Med tanke på hälsoinvesteringarnas avtagande effekt bör skillnaden bli störst inom de branscher där incitamentet från början varit lågt.
KAPITEL 7 SLUTSATSER
Syftet med uppsatsen var att analysera ekonomiska incitament till friskvård och sjukskrivningsbekämpning bland arbetsgivare inom olika marknadsstrukturer och yrkessektorer. Därmed hoppades vi finna ytterligare en förklaring till skillnaderna i sjukskrivningsnivåer mellan olika yrkesgrupper. Genom att låta hälsokapitalet påverka en arbetares produktivitet och närvaro finner vi att skillnader bör finnas mellan olika yrkesgrupper och marknadsstrukturer. Monopolföretaget förväntas ha höga hälsoinvesteringsnivåer på grund av en relativt hög marginalintäkt, och därmed en hög förlust vid produktivitetsbortfall. Vi finner även att höga hälsoinvesteringar bör finnas inom kapitalintensiva industrier av liknande orsak. En hög anställnings och inlärningskostnad gör att det blir dyrt att rekrytera ny personal vilket bidrar till ett starkt incitament för investeringar i hälsa, då detta minskar antalet nödvändiga nyanställningar. I de branscher där vikarien är ett relativt bra substitut för den ordinarie arbetaren minskar företagets incitament till att motverka sjukfrånvaro och således även hälsoinvesteringarna. Arbetarens produktivitet antas påverkas av förslitningsskador samt erfarenhet. Om förslitningsskadornas negativa inverkan på produktiviteten överstiger den erfarenhetsbaserade produktivitetsökningen kommer arbetarens totala produktivitet att minska över tiden. Detsamma gäller således för incitamentet att minska risken för sjukskrivning.
Vi diskuterade även arbetsgivarnas incitament till hälsoinvesteringar rörande tre olika yrkesgrupper och kom fram till betydande skillnader. För vårdbiträdena fanns ett lågt incitament till hälsoinvesteringar, bland annat på grund av låga anställningskostnader, kort inlärningsperiod samt liten förlust vid vikarieutnyttjande. I yrken som kräver
”specialistkompetenser” gällde i stort sett det omvända och incitamentet till hälsovård förväntas således bli betydligt större.
REFERENSLISTA
Ams, (2004),” arbetsmarknadsstatistik för November 2004”, www.ams.se
AFA. Avtalsförsäkringar, (2004), ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige”, www.afa.se
Aldana. S, (2001), ”Financial impact of health promotion programs: a comprehensive review of the literature”, American Journal of Health Promotion, vol 15, s 296-320
Aronsson. T & Malmquist. C, (1991), “Rehabiliteringens ekonomi”, Utbildningsförlaget Brevskolan, Stockholm
Barro, R.J., (1990), “Government spending in a simple model of endogenous growth.”
Journal of Political Economy 98, pp. S103–S125
Bolin K & Lindgren B, (2004), ”Rökning - produktionsbortfall och sjukvårdskostnader”, Statens Folkhälsoinstitut, Rapport nr R 2004:3, www.fhi.se
Bolin K, Liljas B, Lindgren B, (2002), ” Production of gross health investments and the importance of diminishing returns”, Lund University for Health Economics 2002
Bolin. K, Jacobson. L & Lindgren. B, (2002), ”Employer investments in employee health:
Implications for the family as health producer”, Journal of Health Economics, vol 21, nr 4, s 563-583.
Bolin. K, Jacobson. L & Lindgren. B, (2002), “The family as the health producer-when spouses act strategically”, Journal of Health Economics, vol 21, nr 3, s 475-495.
Bolin. K, Jacobson. L & Lindgren. B, (2001), “The family as the health producer-when spouses are Nash-bargainers”, Journal of Health Economics, vol 20, nr 3, s 349-362.
Dahlen. P & Bolmsjö. G, (1996), “Life-cycle cost analysis of the labor factor”, International Journal of Production Economics, vol 46-47, s 459-467.
Dustmann. Christian, Windmeijer. Frank, (1999), “Wages and the Demand for Health- -A Life Cycle Analysis”, August 1999, pp. 25, Institute for Fiscal Studies Working Paper:
W99/20
Henrekson. M & Persson. M, (2003), ”The Effects on Sick Leave of Changes in the Sickness Insurance System”, The Economic Research Institute, Stockholm School of Economics, 2003.
Johansson. P & Palme. M, (2003), ”Varför är svenskarna så sjuka?”, SNS förlag, Stockholm
Johansson, Sven-Erik, (1998), “Studies on risk factors in public health: the influence of lifestyle, ethnicity and socio-economic status on illness and mortality”, Stockholm University, Department of Statistics
Kenkel. D and Supina. D, (1992), “The determinants of worksite health promotion.”
Economic Letters 40 (1992), pp. 345–351
Klingvall.Mats, (1998), “Arbetsgivarnas rekryteringsmetoder” , Arbetsmarknadsstyrelsen Ura 1998:2
Lindbeck. A (2003), ”Varför är svenskarna så sjuka?”, SNS förlag, Stockholm
Lucas Jr. Robert E, (1976), “Understanding business cycles”, University of Chicago
Malmquist. Claes, (2001), ”Kostnader för produktionsbortfall i samband med arbetsbetingad ohälsa och stress”, Näringsdepartementet
Nicholson Walter, (2002), ”Microeconomic theory. Basic principles and extensions”, Thomson Learning. Berkshire House. London
Neumayer Erik, (2004), “Recessions lower (some) mortality rates:: evidence from Germany “, Social Science & Medicine, Volume 58, Issue 6, March 2004, Pages 1037-1047
Regeringens Proposition, (2004), ”Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro”, Socialdepartementet, www.regeringen.se
Rivera. Berta, Currais. Luis, (1999), “Income Variation and Health Expenditure; Evidence for OECD Countries”, Review of Development Economics, October 1999, v. 3, iss. 3, pp. 258-67
RFV redovisar ,(2004), “Långtidssjukskrivna - diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete, En jämförelse mellan 2002 och 2003”, http://www.rfv.se
Ruhm. C.J, (2000), “Are recessions good for your health?”, Quarterly Journal of Economics 115 2 (2000), pp. 617–650
SCB, (2003), “Med fokus på sjukfrånvaro, sysselsättning och personalomsättning”, SCB. Nr 2003:260, www.scb.se
Socialdepartementet, (2004), ”Fakta-PM: drivkrafter för minskad frånvaro”, prop:
2004/05:21”, www.regeringen.se
Lundström Stefan, (2004), ”Lönsam friskvård på jobbet”, www.ekodemos.se
Von Zon. Adriaan, Muysken. Joan, (2001), ”Health and endogenous growth”, Journal of Health Economics, Volume 20, Issue 2, March 2001, Pages 169-185