Förväntat beteendet

Enligt Katz och Kahn (1978) är grundskolan ett öppet system av olika roller i egenskap av rektorn, lärare och vägledare i en ömsesidig relation till varandra utifrån förväntningar på positionerna i en kedja enligt den hierarkiska organisationen kring studie- och yrkesvägledningen. Den relationen påverkas även av rollinnehavarnas attityder, övertygelser, uppfattningar, vanor och egna förväntningar.

Det som avser förväntat beteende i detta arbete handlar om aktiviteterna som kopplas till vägledarrollen på grundskolan. Vägledarrollen avser de formella normerna-

38

Enligt styrdokument för vägledning på grundskolan anses kompetenserna för studie- och yrkesvägledningen finnas främst hos vägledare. Förväntningarna ges uttryck med de uppgifter som vägledaren genomför på grundskolan och de framgår i två aspekter med grund i vägledningen i den vida och den snäva bemärkelsen.

Aktiviteterna som beskrivs av mottagare, de intervjuade vägledare på grundskolan, skiljer sig åt beroende på om vägledarna pratar om uppdraget i den vida eller den snäva bemärkelsen. De aktiviteterna beskrivna av vägledare som handlar om att informera, stödja och leda olika projekt på grundskolan talar om förväntat beteende utifrån uppdraget i den vida bemärkelsen. Syftet är att förbereda elevers kunskaper och färdigheter för att fatta beslut inför gymnasievalet.

Lärare med stöd av vägledare förväntas hjälpa eleverna fram till gymnasievalet att

utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna fatta väl underbyggda beslut som beskriver uppdragets mål och syfte samt yrkesrollernas funktion. Under utbildningstiden

förväntas elever utveckla insikt om sina styrkor och svagheter och skaffa kunskaper om

olika utbildningar och yrken med stöd av lärare och vägledare.

Vägledarnas resonemang eller tolkning av avsända förväntningar kring samverkan på grundskolan handlar om integrerad undervisning då lärarna är öppna för vägledarnas medverkan och uppfattar vägledaren som stöd i undervisningen. Det verkar som att vägledare gör sig tillgängliga för övrig skolpersonal och uppmuntrar samverkan på grundskolan som likaså förväntas av vägledarna.

I nian förväntas eleverna vara förbereda för gymnasievalet. Vägledare berättar att de egna aktiviteterna under denna period riktas mot att vidga elevers perspektiv och utmana elevers eventuella föreställningar om utbildningar och yrken som kan grundas exempelvis i kön, social eller kulturell bakgrund.

Vägledarnas beskrivningar av aktiviteterna kring elevernas förberedelser inför

gymnasievalet, såsom individuella vägledningssamtal och motiverande samtal, talar om vägledning i den snäva bemärkelsen. Det stämmer överens med den personliga vägledningen i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp på den egna grundskolan som förmedlas av huvudman vidare till rektorerna på grundskolorna och utgör en grund till studie- och yrkesvägledningsplanen.

Vägledarnas uppfattningar av dessa två aspekter möts i vägledarens roll som kan verka som en något spänd position mellan uppdraget i den vida och den snäva bemärkelsen. Det kan tyckas att vägledarnas förväntningar byggas kring hela skolans ansvar och

39

uppfattningar kring rektorns, lärarnas och vägledarnas uppgift och funktion som tydliggörs med studie- och yrkesvägledningsplanen på grundskolan. Detta sätts i förbindelse till den hierarkiska kedjan av yrkesroller – en rolluppsättning med verkställande funktioner enligt studie- och yrkesvägledningens organisation.

Enligt teorin kan vägledarens uppträdande ses i relation till deras egna uppfattningar

och attityder i relation till denna spänning. Formella rollförväntningar påverkar det

vägledarna gör eller inte gör i relation till hur vägledarna tänker om vad som ingår i egen

yrkesroll. Detta kommer att fortsättas analyseras i de följande segment.

6.2 Rollavsändningsprocessen

Överenstämmelsen mellan den mottagna och de avsända rollförväntningarna bör ses som beroende av både avsändarens och mottagarens egenskaper, budskapet i den avsända rollen, tydlighet och kommunikation i rollavsändningsprocessen.

Om mottagna budskapet ska förstås i relation till aktiviteterna så handlar det om vägledning i den vida och den snäva bemärkelsen. Vägledarnas tolkningar av det ovannämnda budskapet skulle kunna beskrivas som överensstämmande med det avsända

budskapet. Vägledarna berättade under intervjuerna om de förekommande

arbetsuppgifterna som handlar om de viktiga detaljerna kring gymnasievalet, kring viktiga datum såsom ansökningsdatum och bestämda öppet hus tiderna på olika gymnasieskolor. Vägledarna berättar om sina studiebesök för att ta reda på fakta om den tillgängliga gymnasiemarknaden och programutbudet. Eleverna möts för det individuella samtalet, motiverande samtal och vägledningssamtal inför valet och det verkar som en av vägledarnas huvudsakliga aktiviteter.

Hur vägledaren som mottagaren påverkas av befintliga omständigheter, typen av arbetsuppgifter och tidigare erfarenheter kan ses i relation till vägledarnas uttalande i intervjuerna kring dessa faktorer. Studiens resultat beträffande dessa faktorer tyder på vägledarnas anpassning till olika studie- och yrkesvägledningsplanerna. I denna bemärkelse lyfts av vägledarna som en fördel att ha anställning på en grundskola i kontrast till en anställning på flera skolor som kan ses som att vägledaren ingår i flera

system. Detta uppfattas av vägledare att ge mer eget inflyttande och möjlighet att skapa

40

förklaras av vägledarna utifrån upplevelser av det egna inflyttandet på studie- och yrkesvägledningsplanerna och samarbete med de olika arbetslagen. Detta tycks påverkar etablering i yrkesrollen och utmärks något vid vägledarens anställningsform på mer än en skola. Tidsfaktor anser vägledare sätter gränserna för uppträdande i yrkesrollen som präglar vägledarens anpassning till elevernas individuella behov. Dessa faktorer kan upplevas som något ansträngda i relation till ledning av elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och tycks att kräva mer tid av vägledare i kontrast till vägledning av ”svenska” elever. Orsaken till detta kan liga i elevernas uppväxt i olika kulturella kontexter.

Vägledaren påverkas bland annat av egna förväntningar på den egna rollen. På så sätt blir vägledaren även self-sender, alltså vägledaren avsänder förväntningar på rollen till sig själv. Självavsända förväntningar hos vägledare kan tyckas finns i den bemärkelsen att vägledarna uttrycker behov för tillträde till positionerna där det fattas beslut om vägledningsfrågor för att kunna bidra med egna kunskaper och bygga förtroende hos arbetslagen som påverkar samverkan på grundskolan, därmed ökar eget inflytande.

Hur länge har vägledaren befunnit sig inom skolsystemet och socialiserats med systemets värdegrund och förväntningar på den egna rollen kan ses som en av många påverkningsfaktorer. Detta kan även innebära eventuella svårigheter för en vägledare i etableringsfasen att avgöra om förväntningar på ens uppträdande i yrkesrollen är rimliga. Förväntningar som förmedlas av arbetslagen kan uppfattas som ett sätt att påverka rollinnehavarens uppträdande i yrkesrollen.

Tidsfaktor når fram i intervjumaterialet nästan i de flesta aspekterna. I samband med gymnasievalet upplever vägledare svårigheterna att utföra sina arbetsuppgifter inom tidsramen för gymnasievalet eller omvalet som skapar ett irritationsmoment hos vägledarna och kommer att analyseras som kontextuell påverkan.

6.3 Kontextuell påverkan

Kontextuell påverkan handlar om grundskolan som en öppen men hierarkisk organisation

med ett stabilt mönster av rollinnehavarnas handlingar där rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare agerar enligt sina roller. Processen utformas av flera faktorer såsom organisatoriska, intrapersonella (samverkan enligt hela skolans ansvar) och individuella.

41

Vägledarnas uppfattningar kring hela skolans ansvar grundas i vägledarnas uppfattningar kring rektorns, lärarnas och vägledarnas uppgift och funktion. Vägledarna tycks ha inflytande på studie- och yrkesvägledningsplanerna men det sätts i en förbindelse som beroende av rektorns uppfattning om uppdraget. Större inflytande tycker vägledare utvecklas med anställning på en grundskola.

I de nationella styrdokumenten bevaras utrymme till de lokala anpassningarna i

handlingsplanerna för att tillgodose olika regionala förutsättningar. Samtidigt sätts de av

vägledare i förbindelse till att dessa anpassningar inte ska riskera studie- och yrkesvägledningen som likvärdig och av hög kvalité. Utifrån vägledarnas erfarenheter bevarande av en likvärdig vägledning verkar som något försvårat genom matchning av vägledarens närvaro på grundskolan och elevernas individuella behov för vägledning. Frågan lyfts av vägledare som frågan om tillgång till och kvalité av vägledningsstödet för eleverna.

Likvärdig vägledning sett i relation till skolan som ett eget system kopplas till många

subsystem såsom administration, lärare, elever, läroplaner, lagar, förordningar och (om

de finns) vägledare. Vägledarna upplever att den egna rollen försvagas av lärare som ingår i den kedjan av positioner. Samtidigt verkar uppfattningar om lärarna som olika beroende på hur vägledare uppfattar organisation vilket förknippas med förmedling av de egna

uppfattningarna inte bara på egen yrkesroll utan på lärarnas och rektorernas likaså. En

del av vägledarna i urvalgruppen framhäver hur krav på andra yrkesroller inte finns i praktiken på den egna grundskolan. Lärare uppfattas som ointresserade att fullfölja arbete som integrerar studie- och yrkesorienteringen. Det är något som förknippas till lärarnas attityder som upplevs begränsar vägledarnas tillgång till lektionerna. Andra menar på att det handlar om systemiskt fel, att själva organisationen sätter orimliga krav på rektorerna, lärare och vägledare.

Samverkan mellan dessa subsystem ger uttryck för samverkan inom skolsystemet.

Syftet med samverkan inom och utanför systemet är att berika skolan som en lärandemiljö och att motverka begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön-, social- eller kulturell bakgrund. Samverkan kring gymnasievalet mellan vägledaren och

lärarna tycks handlar om informationsutbyte med lärare, särskilt för eleverna som

riskerar behörighetskrav. Både lärare och vägledare förväntas samverka utifrån ett gemensamt och tydligt mål att alla elever ska vidare till gymnasiet, menar vägledare.

42

Vägledarna uppfattar lärarnas roll vid den här perioden som ointresserade om eleverna sen hoppar av eller gör omval för då är de inte längre i deras ”ansvar” utan har gått vidare.

Halvparten av vägledarna är villiga att jobba med eleverna i låg- och mellanstadiet och några av vägledarna gör också det. Villiga och gör kan tyckas påverkas av

vägledarnas personliga uppfattningar kring uppdraget och hur vägledarna uppfattar det som aktiviteterna som ingår i deras roll. På det sättet ges det en chans till vägledningsprocessen som ska förbereda elever med kunskaper och färdigheter att fatta beslut. Det råder en gemensam uppfattning om att lärarna med stöd av vägledaren bör komma in senast i mellanstadiet och jobba med eleverna.

Samspelet mellan vägledarna och arbetslagen på de olika grundskolorna är viktig att

den fungerar, det är alla vägledare eniga om och kopplas till arbetslivserfarenheterna från olika tidsperioder. Vägledarnas samverkan med rektorn och lärarna i olika perioder upplevs som resultatrika men i andra perioder som samverkan mellan två olika lag. Dessa två lag förväntas att ha samma mål utifrån olika roller men vägledarnas uppfattningar talar om en annan verkligheten. Några vägledare har haft mindre positiva erfarenheter av samverkan på skolan medan andra vägledare upplever att samverkan som det råder på den egna grundskolan bör göras bättre. Det framgår som något återkommande och påverkas även av vägledarens effektiva arbetstid på respektive grundskolan. Detta i sin tur påverkar elevernas tillgång till vägledaren. Hur det förmedlade budskapet i uppdraget i den vida bemärkelsen är i överenstämmelsen med det mottagna budskapet kommer fortsättningsvis att analyseras i relation till vägledarens yrkesidentitet och

yrkeskomplexitet.