Vägledarnas uppfattning om den egna yrkesrollen

Enligt vägledarnas beskrivningar engagerar sig vägledare och stödjer lärare som kopplas

till vägledarnas arbete av en konsultativ karaktär och vägledarnas ledarskapskompetens.

Detta innebär att informera, stödja och leda lärarkollegorna på den egna grundskolan i

hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i undervisningen. Vägledarna söker efter mer engagemang och kunskap kring studie- och yrkesvägledning hos rektorer och lärare. Samtidigt framgår en självkritisk insikt att vägledarna själva bör kunna förmedla uppdraget, samt en tydlig avgränsning mellan den snäva och den vida bemärkelsen i uppdraget. Detta behövs för att öka förståelsen kring vägledningsprocessen och dess betydelse för elevernas framtid och samhällsintresse, menar vägledarna. Det kan sammanfattas med följande citatet:

34

Sen är syv en person, studie och yrkesvägledning en process, och det gäller hela tiden att säga det. För att tror studie och yrkesvägledaren att den är studievägledning, hela oss, så kommer den här personen att gå i sönder, och misslyckas. (Carina)

Vägledarna uttalar ett behov av tillträde till positionerna där det fattas beslut om vägledningsfrågor som framställs med citatet:

Jag har tänkt på det jättelänge, varför ingår inte jag i ledarkåren. För jag är ensam och jag ska styra och organisera från årskurs ett. (Fia)

Att få vara med på arbetslagsträffar där det diskuteras hur de ska lägga upp sitt arbete så man kan bidra med sin kompetens. Det är nog nästan det allra viktigaste. (Brita)

Enligt vägledarna kan det förväntas svårigheter med samverkan på grundskolan oavsett hur lång arbetslivserfarenhet vägledaren besitter. För några vägledare har det varit ett sätt

att jobba med arbetslagen på den egna grundskolan genom att förminska de egna kompetenserna. Detta framställs av följande citatet:

Vi får inte bli för duktiga för då är vi ett hot. (David)

I detta sammanhang återkopplar vägledaren till rektorns bakgrund som studie- och yrkesvägledare som en fördelaktig funktion för planering och genomförande av studie- och yrkesvägledningen på skolan. Då uppfattas inte vägledarens kunskaper som ett hot utan en tillgång för god samverkan mellan rektorn, lärare och vägledare, menar vägledarna.

Samarbetsförmåga och förmåga för att skapa kontakter lyfts av vägledare som grundläggande kompetens. Några vägledare ingår i flera olika arbetslag på den egna

grundskolan, som exempelvis elevhälsoteamet. Vägledarna medverkar vid

utvecklingssamtal, planerar studiebesök på olika gymnasieskolor, skapar kontakter med

35

Ja, jag känner mig ganska välkommen i de olika lagen när jag behöver komma ut, där har jag inga problem. Sen får man vara ödmjuk, ge och ta och inte bara stövla in. (Elly)

Vägledarnas inkluderande i olika grupper kan upplevas som komplicerat då det finns olika planer på olika arbetsplatser för studie- och yrkesvägledningen. De formella kunskaperna förvärvade under utbildningen, tycker vägledare, kommer till nytta först efter ens etablering på den egna grundskolan:

När jag började så tänkte jag varför lärde jag mig allt detta? Men ju mer jag jobbade desto mer kan jag plocka in från utbildningen. (Brita)

Vägledarna beskriver eget sätt att arbeta som ganska fritt. Det kan tyckas att vägledarens

upplevelse av etablering i yrkesrollen återspeglas i hur de gör. Vägledarnas personligheter

är olika men vägledarna tycks förmedla lika mycket engagemang kring sitt uppdrag. Vägledarna med längre arbetslivserfarenhet kan verka något mer tydliga med vad vägledarens mandat ska innehålla. Deras avgränsningar mellan vägledning i snäv och vid bemärkelse uppfattas som klara i anknytning till vad de tycker är deras roll i vägledningsprocessen. Vägledarna som fortfarande befinner sig i etableringsfasen förmedlar egna visioner inför framtiden utifrån egna, något optimistiska förväntningar på det egna inflytande:

Jag har tre skolor som är nya för mig så det tar lite tid att arbeta in kontakter och relationer men jag tycker definitivt att det finns möjligheter. Så det tror jag att man kommer kunna vidareutveckla ganska mycket. (Brita)

Tjänstgöringsomfattningen som passar in i vägledarnas egna privata liv ger intryck för möjliga svårigheter att matcha eget behov för inflytande med de faktiska jobbtillfällen på en grundskola som exemplifieras av Fia:

Hur mycket ska jag jobba med det här? Hur mycket vill ni och vad är rimligt? Jag tycker det är svårt att själv avgöra det för jag är engagerad och vill gärna komma in i lågstadiet och mellanstadiet också. (Fia)

36

Vägledarnas sätt att arbeta verkar komplext oavsett hur lång arbetslivserfarenhet de besitter. Enligt vägledarnas berättelser förefaller det vara ett periodiskt behov att kliva fram i sin yrkesroll och berätta vad studie- och yrkesvägledningen är inför berörd personal på skolan.

5.3 Sammanfattning

Tre aspekter på studie- och yrkesvägledarens uppdrag kan plockas ut. Första aspekten handlar om de organisatoriska faktorerna i form av styrdokument för uppdragets funktion och mål. Andra aspekten handlar om samverkan i den vida bemärkelsen i relation till aktiviteterna och ansvarsfördelning. Den tredje aspekten handlar om vägledarens uppfattning om den egna positionen inom uppdraget i den vida och den snäva bemärkelsen.

Arbetsuppgifterna kan kopplas till vägledarens anpassning till elevernas individuella behov och den effektiva arbetstiden på skolan. Elevernas behov och vägledarens tillgänglighet på grundskolan tycks något ansträngande i relation till ledning av elever med en annan etnisk bakgrund än svensk i kontrast till vägledning av ”svenska” elever. Tidsfaktor för vägledarens arbetsuppgifter uppfattas av vägledare som avgörande.

Studie- och yrkesvägledningen kan variera från skola till skola i enlighet med planen för studie- och yrkesvägledningen. Hela skolans ansvar skulle kunna beskrivas som ett irritationsmoment i två aspekter: 1) samverkan med lärare på den egna grundskolan då vägledaren upplever begränsad tillgång till lärarnas lektioner. På så sätt upplevs vägledarrollen försvagas av lärarna samt uppfattas av vägledare som en överföring av deras kompetenser till lärarna. 2) Vägledarnas samverkan med rektor och lärare skulle kunna beskrivas som samverkan mellan två olika arbetslag som representerar olika intressen i perioderna.

Det kan tyckas att vägledarna engagerar sig i och stödjer lärare som skulle lyfta en konsultativ ledarskapskompetens hos vägledare. Denna kompetens innebär att informera, stödja, och leda lärarkollegorna. Detta betraktas av vägledare bidra till en bättre förståelse av vägledningsprocessen på grundskolan. Vägledarna önskar ett tydligt mandat för det egna arbetssättet inför andra yrkesroller på den egna grundskolan.

37