6. Analys
6.4 Yrkeskomplexitet och yrkesidentitet
Det utvecklas en rollkomplexitet i samband med att vägledaren samtidigt ingår i två eller flera arbetslag på grundskolan men även i flera skolor. Vägledarrollen kan beskrivas utifrån aktiviteterna på grundskolan, dvs. det vägledarna gör eller som en relation mellan
vägledaren och organisationen.
Vägledarna efterlyser mer engagemang och kunskap kring uppdraget hos rektorerna, lärare men även vägledare, alltså i den relevanta rolluppsättningen. Detta sätts i förbindelse till en självkritisk insikt som uttrycktes i intervjuerna att vägledarna själva
43
bör kunna förmedla uppdraget, samt en tydlig avgränsning mellan den snäva och den vida bemärkelsen i uppdraget. Detta skulle kunna beskrivas med en form av vägledarnas beredskap för rollen och acceptans av de organisatoriska förutsättningarna och kraven och tyder på vägledarnas yrkesidentitet. Detta behövs för att öka förståelsen kring vägledningsprocessen och dess betydelse för elevernas framtid och samhällsintresse, menar vägledare.
Samarbetsförmåga och förmåga att skapa kontakter framgår som grundläggande kompetens för vägledarens jobb. Några vägledare ingår i flera olika arbetslag på den egna grundskolan, som exempelvis elevhälsoteamet som kopplas till yrkeskomplexitet. Vägledarna medverkar vid utvecklingssamtal, planerar studiebesök på olika gymnasieskolor, skapar kontakter med arbetsgivare och leder olika projekt.
Organisatoriska faktorer på de grundskolorna våra vägledare är verksamma på är inte enhetliga. Handlingsplanerna är oftast färdigställda innan vägledaren har börjat jobba på den egna grundskolan. Dock var några grundskolor undantagna då rektorn i samverkan med vägledaren har utformat studie-och yrkesvägledningsplanen och exemplifierats med god samverkan på grundskolan. De studie- och yrkesvägsledningsplanerna handlar även om påverkan på vägledarens sätt att rätta sig efter avsända rollförväntningar som kan variera i styrka, intensitet, budskap och precisering. Vägledarnas uppträdande kan ha intryck av fritt uppträdande. Ju längre tid vägledaren jobbar på den egna grundskolan desto mer etablerad i sin yrkesroll framgår en. Vägledarnas personligheter framgår olika men vägledarna tycks förmedla lika mycket engagemang kring sitt uppdrag. Det kan tyckas att de vägledarna med längre arbetslivserfarenhet framgår mer tydliga med vad vägledarens mandat ska innehålla. De gör förklarliga avgränsningar mellan vägledning i den snäva och den vida bemärkelsen och urskiljer egen position i kontrast till vägledningsprocess som involverar rektorerna och lärare. Vägledarna som fortfarande befinner sig i etableringsfasen förmedlar egna visioner utifrån egna optimistiska förväntningar inför framtiden som kan tyckas att påvisar vägledarens förväntningar och utvecklingsmöjligheterna i den egna rollen.
Vägledarens position i en spänning mellan uppdraget i vid och snäv bemärkelse
innebär olika aktiviteter och samverkan där delarna inte bör frikopplas från varandra. Den vida och snäva bemärkelsen är i en länkad sammanhang som hela skolans ansvar innebär. Vägledarnas kompetenser tycks viktiga i båda bemärkelsen och betyder stöd för rektorn och lärare. Detta förklarar vägledarnas framträdande behov av tillträde till positionerna
44
där det fattas beslut om vägledningsfrågor och kan uppfattas som självavsända
förväntningar. Flertalet vägledare som intervjuats har anställning på mer än en
grundskola i tre orter i Skåne och kan ses som en roll i flera kontexter. Att vägledarna har svårt att etablera sig som en i arbetslagen tyder på yrkeskomplexitet. Det tycks komplicerar något vägledarens etablering i yrkesrollen och vägledarens inflyttande på uppdraget i vid och snäv bemärkelse.
Vägledaren tycks påverkas av befintliga omständigheter, typen av arbetsuppgifter och
tidigare erfarenheter, samt egna förväntningar på den egna rollen. Formella kunskaper förvärvade under utbildningen anser vägledare kommer till nytta efter vägledarnas etablering på den egna grundskolan. Vägledarnas arbetssätt framgår som komplext oavsett hur lång arbetslivserfarenhet vägledarna besitter. Det förefaller som ett periodiskt behov att kliva fram i sin yrkesroll och berätta vad studie- och yrkesvägledning är inför berörda yrkesroller och det tycks att vägledarna med etablerad beredskap för yrkesrollen klarar att göra på ett förklarligt sätt.
Ett flertal framgångsrika projekt som grundats i god samverkan och kunskapsutbyte mellan sammanlänkande yrkesroller på skolan upplevs av vägledare som eget inflyttande och bekräftelse av egna kompetenser. Samtidigt kan vägledarna inspirera övrig
skolpersonal som uppmuntrar samverkan på grundskolan. Detta enligt Katz & Kahn kan
beskrivas med den aktiva och rekursiva processen mellan positionerna i ett öppet system. Betydelsen av en etablerad, tydlig och enhetlig vägledarroll på skolan kopplas till vägledarnas upplevelse att det sker en kompetensöverföring till lärarna som försvagar
vägledarrollen samtidigt som det överbelastar lärare, menar vägledarna. Detta kan tyckas
ger ett uttryck för rollernas tvetydighet, men inte enbart för vägledare utan även för lärare.
6.5 Sammanfattning
Vägledarnas arbetssätt kan förklaras utifrån en uppsättning av de ömsesidigt beroende
rollbeteendena, såsom rektorns, lärarnas och vägledarnas i relation till uppdraget i vid
bemärkelse på grundskolan. Det avser ett stabilt och kollektivt mönster där rektorerna, lärare och studie- och yrkesvägledare agerar enligt sina roller. Vägledarnas personliga uppfattningar om samverkan utifrån förväntningar på positionerna på den egna grundskolan tycks påverkar vägledarnas sätt att arbeta. Vägledaren verkar att aktivt
45
skapar sin roll i relation till egna och andras förväntningar och förutsättningar på grundskolan. Det sätter den personliga prägeln på vägledarnas sätt att arbeta och kan ses som ett uttryck för hållbarhet och ömtålighet av uppdraget i den vida och den snäva bemärkelsen på grundskolan.
46
7. Diskussion
Syftet med vår studie var att analysera studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vägledningsuppdraget på den egna grundskolan. Vägledarnas personliga uppfattningar om uppdraget i relation till vägledarnas uppfattningar om den egna yrkesrollen syftar till att bidra med insikt kring påverkningsfaktorerna ur vägledarens perspektiv. Utifrån intervjumaterialet har vi identifierat ett irritationsmoment för vägledare i samverkan på skolan som skulle beskrivas med vägledarnas upplevelse av försvagad yrkesroll eller vägledarnas uppfattning om kompetensöverföring från vägledare till lärarna. Studiens resultat tyder på en organisatorisk och intrapersonell påverkan på vägledarnas arbetssätt. Samtidigt framhålls vägledarnas egen påverkan i form av beredskap för rollen och acceptans av de organisatoriska förutsättningarna och kraven. Rollinnehavarnas arbetssätt enligt teorin (Katz & Kahn, 1987) verkar rekursivt inom den hierarkiska kedjan och kan ses som ett uttryck för hållbarhet och ömtålighet av uppdraget i den vida och den snäva bemärkelsen på grundskolan. Detta relateras till svensk forskning som visar dessa tendenser som ett återkommande fenomen i något olika varianter i olika tidsperioder. Vår slutsats kommer i form av frågor som kan vara teman för vidare studier. Vi undrar hur dessa tendenser kommer att påverka den framtida organisationen? Hur uppdraget kommer att se ut, vilken funktion kommer vägledaren förväntas att uppfylla?
7.1 Forskning
Olofsson, Lovén & Delièr (2017) konstaterar att trots all tillgänglig forskning styrs
väljande fortfarande av social- och kulturell bakgrund och könstillhörighet som bekräftas av
Sawyers studie. Vägledarna som elevens advokater har viktig roll att spela inte minst i relation till det mångkulturella vägledningssamanhanget. Vår studie tyder inte på samma
resultat men vi lyfter fram en osäkerhet kring uppträdanden i möten med elever med annan
kulturell bakgrund.Vi inser behov för vägledarnas kontinuerliga kompetensutveckling och fortbildning för vägledning i mångkulturellt sammanhang. Cigrand, Havlik, Jones & Malott (2015) framställer utvecklingsmöjligheterna som handlar om ökad kunskap och
47
opinionsbildning kring uppdraget samt vägledarnas roll med ett tydligt mandat på skolan som kan tyckas framgår i uppfattningar hos våra respondenter. Fickling (2016) hänvisar till flera aspekter i advokat rollen som vägledaren bör förhålla sig till. En viktig aspekt handlar om opinionsbildning som en aktiv komponent i social rättvisa. Denna aspekt är överensstämmande med skolans kompensatoriska uppdrag som vi upplever av relevans för vår undersökning (SFS 2017:174 ;1 kap. 4 § skollagen). Studiens slutsats handlar om fortsatt behov för kunskapsbildning kring uppdraget och studie- och yrkesvägledarrollen. Vi inser att frågan är bred och viktig och behöver betydligt mer utrymme än den fick i vår studie men vi anser det som ett litet bidrag till kunskapsspridning om vägledarens position i uppdraget och uppdragets betydelse. Det väcker ett intresse för framtiden och av vägledaruppdraget och vägledarens funktion.
7.2 Teoretisk förankring
Enligt studiens teoretiska förankring tycks teoretiska begrepp knyta ihop vägledarnas uppfattningar kring organisatoriska och intrapersonella påverkningsfaktorerna men även en individuell påverkan i form av beredskap för yrkesrollen och acceptans av de organisatoriska förutsättningarna och kraven. Det förankras i de teoretiska förklaringarna om vägledarnas arbetssätt i förbindelse till uppdragets hållbarhet och ömtålighet pga. den rekursiva processen mellan positionerna som är föränderliga och innebär ett tryck på rollinnehavarnas arbetssätt och på så sätt på organisationen. Ett kollektivt mönster där rektorerna, lärare och studie- och yrkesvägledare agerar enligt sina roller fungerar i båda riktningar (Katz & Kahn 1978, 189). En annan teori som diskuterats för detta arbete var Systems Theory med skolsystemet beskriven av Patton och McMahon (2014). Båda systemiska teorier framhäver den rekursiva processen inom och mellan systemen. Två snarlika teoretiska ansatser ansåg vi skulle varit överflödiga i detta arbete. Valda teorin gav mer stöd för att tolka de individuella uppfattningarna. Karriärvägledningsteorier har diskuterats men ganska omgående upplevde vi att en systemisk förhållning passar mer för vårt arbete.
48
7.3 Metoddiskussion
Semistrukturerade intervjuerna uppfattar vi som ett bra val med tanke på inhämtad empirisk mängd som sträcker sig över vår avgränsning i arbetet. Som beskrivet i Thurén (2007, 103) påverkas analysmaterialet av författarnas förförståelse och vi är medvetna om att det är våra tolkningar som styr denna process. Därmed minskar studiens validitet. Samtidigt ges möjlighet till en fördjupning och uppföljning med intervjufrågor är övervägande i relation till validitet för studiens resultat, enligt Larsen (2009, 27).
Vår förförståelse har påverkat oss och förändrats under intervjuarbetets gång. En stor förändring i förförståelsen har skett då vi från början inte hade särskilt stor insikt i vägledarens arbete på grundskola till att under arbetets gång fått en tydligare bild av vägledarrollen, relaterade arbetsuppgifter samt funktion i skolan. Därmed har förförståelsen och tolkningarna av datamaterialet påverkat studiens resultat, något som är oundvikligt och grunden i en hermeneutisk analysprocess.
Vägledarna har gemensamma grunder i de formella kompetenserna och många liknande arbetslivserfarenheter. Studien handlade inte om hur många vägledare påverkas utan hur vägledarnas uppfattningar påverkar vägledarnas sätt att arbeta. Vägledarnas uppfattningar utifrån våra frågeställningar är inte representativa för alla studie- och yrkesvägledare på grundskola utan är personifierade. Dessa sedan tolkas utifrån våra egna uppfattningar som enligt Larsen (2009,81) minskar studien reliabilitet. Utifrån en bred i vägledarnas arbetslivserfarenheter på grundskola som sträcker sig från ett år fram till vägledarens deltidspension har vi kunnat skaffa oss en viktig kunskap om vägledarnas situation och enligt Larsen kan kopplas till relevans för studie (2009, 80). Därmed ökar förståelse för de psykosociala faktorerna som i kombination till de objektiva förhållandena på arbetsplatserna påverkar vägledarnas arbetssätt i yrkesrollen. Detta har bidragit till en djupare kunskap om yrkeskomplexiteten som framkommit i vår undersökning.
49
Referenslista
Begler, Ann-Marie. Lagergren, Tommy. 2013. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Kvalitetsgranskning. Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2013/syv/kvalgr-syv-rapport.pdf, Hämtad: maj 2017.
Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund.
Cigrand, Dawnette L.; Havlik, Stacey Gaenzle; Malott, Krista M.; Jones, SaDohl Goldsmith. 2015. School Counselors United in Professional Advocacy: A Systems Model. Journal of School Counseling, v13 n8 2015, Hämtad: april 2017
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1066331.pdf
Delièr, Erik. Lovén, Anders. Olofsson, Jonas. 2017. Styrning och organisation av den
breda studie- och yrkesvägledningen – en bakgrund och tre fallstudier. Malmö
högskola. Elektronisk kurslitteratur via It`s learning, Hämtad maj 2017.
Eriksson Ingalill. 1973. Rollbegrepp som sociologiska analysinstrument. Sociologisk Forskning, Vol. 10, No. 1 (1973), pp. 28–37. Sveriges Sociologförbund. URL:
http://www.jstor.org/stable/20851564 Accessed: 01-06-2017 14:11 UTC
http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/pdf/20851564.pdf?refreqid=excelsior%3Ac5b fa2e879f29b7d9f92248c49cbdfca
Fickling, Melissa J. 2016. An Exploration of Career Counselors' Perspectives on
Advocacy. The Professional Counselor, v6 n2 p174-188 2016
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1114071.pdf, Hämtad: april 2017
Kahn, L. Robert & Katz, Daniel. 1978. The Social Psychology of Organizations, 2. ed., Wiley, New York.
50
Kamali, Masoud & Sawyer Lena. 2006. Utbildningens dilemma: demokratiska ideal
och andrafierande praxis. Utredningen om makt, integration och strukturell
diskriminering. SOU 2006:40
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2006/04/sou- 200640/, Hämtad: april 2017
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl., Gleerup, Malmö.
Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med
vägledare i grundskolan. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskola., Diss. Lund: Univ.
Malmö.
Lundahl, Lisbeth (red.) 2010. Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning
i individuellt och politiskt perspektiv. 1. uppl., Studentlitteratur, Lund.
Nilsson, Göran. 2005. Vägledning - i vems intresse? skolans studie- och
yrkesvägledning i ett historiskt och styrningsperspektiv. Institutionen för barn- och
ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning. Lärarutbildningen, Umeå universitet.
Regeringen (2016) Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=17823, Hämtad: april 2017
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar, Hämtad: april 2017
Skolverket (2013) Arbete med studie- och yrkesvägledning
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3143.pdf%3Fk%3D3143, Hämtad: april 2017
Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolan och omvärlden 2.6
51 https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan, Hämtad: april 2017
Skolverket (2017), Redovisning av regeringsuppdrag
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/studie-och-
yrkesvagledning?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3756.pdf%3Fk%3D3756,
Hämtad: april 2017
Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning
https://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skol verket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D2843, Hämtad: april 2017
Sundelin, Åsa. 2015. Att skapa framtid: en analys av interaktionen i studie- och
yrkesvägledande samtal med unga i migration. Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholms universitet.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:878363/FULLTEXT01.pdf, Hämtad: april 2017
Thurén, Torsten. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl., Liber, Stockholm.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf, Hämtad: april 2017
Young, Anita. 2015. The Voices of School Counselors: Essential Characteristics of
School Counselor Leaders in Professional School Counseling. Baughman, Amber
yr:2015 vol:19 iss:1 36-45
https://search-proquest-com.proxy.mah.se/docview/1781553731?accountid=12249, Hämtad: april 2017
52
Intervjuguide, bilaga 1
Bakgrundsfrågor Kön, ålder.
Vilket år avslutade du din utbildning och var?
Hur länge har du jobbat som studie- och yrkesvägledare? Hur många procent är du i tjänst?
Hur många elever har du ansvar för?
Hur är din tjänst förlagd, på en skola eller…?
(Studiens frågeställningar i kursiv)
Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare sitt uppdrag på grundskolan?
Vilka är ramarna för ditt uppdrag här på skolan? Vilka är dina arbetsuppgifter?
Hur uppfattar du din roll i relation till eleven, till skolan, till samhället?
Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin yrkesroll på den egna grundskolan?
Hur upplever du dina möjligheter att möta kraven utifrån uppdraget för din yrkesroll? Hur tror du att övrig skolpersonal på skolan ser på din yrkesroll? Hur visar övrig skolpersonal intresse för dina arbetsuppgifter?
Vilka förväntningar förmedlar lärare och rektorn på din yrkesroll?
Hur upplever du att dessa förväntningarna stämmer överens med dina uppfattningar? Vad har du för förväntningar på andra yrkesroller i SYV frågor här på skolan?
Hur tänker studie- och yrkesvägledare kring uppdraget som hela skolans ansvar?
Hur beskriver du det gemensamma ansvaret?
Hur upplever du att det gemensamma uppdraget fungerar här på skolan? Hur upplever du ditt inflyttande på det samarbetet?
Hur tänker du kring kompetensutveckling för den egna yrkesrollen?
Har du möjlighet att driva vägledningsfrågor framåt här på skolan? Hur motiverar du för detta?
Hur förmedlar du dina tankar och idéer vid planering av strategi och samarbetet mellan olika roller?
53
Intervjuförfrågan, bilaga 2
Hej.
Vi är två studenter till studie- och yrkesvägledare på Malmö högskola som nu ska skriva vårt examensarbete. Jag heter Azra Krivokapa och medförfattare av vårt examensarbete heter Zeinab Barakat. Vårt arbete kommer att handla om studie- och yrkesvägledarnas perspektiv i relation till det gemensamma uppdraget. Vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledare själva identifierar sin professionella roll i relation till vägledningsuppdraget och hur detta förhåller sig till främjande av vägledarrollen.
Syftet med vår studie är att uppmärksamma de individuella förutsättningarna utifrån studie- och yrkesvägledarnas upplevelser och praktiska erfarenheter av yrket. Hela vårt arbete kommer att underordnas de etiska ställningstagande enligt Vetenskapsrådets rekommendationer (2002).
Vi undrar om du kan relatera dig till syfte med intervjuerna?
För vårt arbete kommer vi att utföra 6–8 semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som har erfarenhet av vägledningen på grundskola. Detta anser vi är en kärna för vårt examensarbete. Självklart är det du som bestämmer plats och tid men preliminärt har vi planerat att börja våra intervjuer snarast för att kunna göra arbetet färdigt i tid för examination. Vi undrar om du kan tänka dig att ställa upp och bli en av våra respondenter?
Om det är någonting du undrar över innan du kan ta ställning till vår förfrågan kan du mejla till /våra mejl /. Tack på förhand.
Med vänliga hälsningar, Azra och Zeinab