I resultatets andra del presenteras de förväntningar som framkommer i studien. Först beskrivs elevernas förväntningar på sig själva, skolan och vårdnadshavare. Därefter presenteras vårdnadshavares förväntningar på sina barn respektive skolan och slutligen presenteras lärarnas förväntningar på elever och vårdnadshavare.
6.2.1 Elevernas förväntningar på sin egen läsning
När eleverna beskriver förväntningarna på sin egen läsning av skönlitteratur handlar det dels om deras personliga upplevelse av en läst bok, dels om vilka svårigheter de uttrycker och dels vad som motiverar dem till att läsa, med andra ord hur de approprierar/tar till sig läsning av skönlitteratur liksom var de befinner sig i den proximala utvecklingszonen.
Alma ger uttryck för ett behov av organisering och tålamod kring sin läsning, vilket såväl lärare som föräldrar skulle kunna hjälpa henne med genom scaffolding. Hon berättar att den bok hon läser just nu, Robinson Crusoe av Daniel Defoe, är svår och att det är många svåra ord i den. I ett annat sammanhang beskriver hon att hon kommer av sig när hon inte förstår och att hon ofta har slutat läsa böcker som hon tyckt varit för svåra. Alma tycker också att skolan bör välja moderna böcker framför gamla och gärna böcker som finns som film. Både Alma och Vera nämner boken Hunger Games som ett bra exempel på böcker de läst i skolan. Den läste alla i klassen och såg sedan filmen gemensamt. Bland bokens styrkor lyfter Alma att det är tempo och action i handlingen samt att det är korta kapitel vilket gör det lättare att läsa och ger en känsla av att hon kommer framåt. Alma nämner även att hon ser fram emot vårterminen då de ska läsa en bok som handlar om andra världskriget, samtidigt som de läsa om kriget i ämnet historia. Hon har läst en del i boken tidigare och berättar att även den har korta kapitel.
”Då var det ganska bra för då blev det såhär, ah men intressant och det blev ganska kortfattat.
Det känns bättre, man kommer asså fram. Som nu i den här Tom Cruse (Robinson Crusoe av Daniel Defoe) då är det väl trettio sidor ett kapitel, det blir ganska långtråkigt och då känner man inte att man kommer nån vart.”
Ture beskriver likt Alma att han får en kick av att ha läst ett kapitel till eller liknande.
Han beskriver också ingående hur han approprierar en skönlitterär bok genom hur han
organiserar och skapar en struktur för sin läsning. Han beskriver hur han beräknar tiden det bör ta att läsa en bok och hur han delar upp läsningen i tio minuter, vila två minuter och sen läsa tio minuter osv. Axels beskriver sin strategi för läsning med att han gärna läser innan han somnar och ibland även på morgonen, särskilt om han vaknar tidigt på helgen. Vera i sin tur beskriver läsningen som något hon använder som avkoppling och en skön stund vilket visar på möjligheter till en positiv Matteuseffekt och möjligheter att bli en frivillig läsare.
6.2.2 Elevernas förväntningar på vårdnadshavare
Ingen av de intervjuade eleverna uttrycker några tydliga förväntningar på sina vårdnadshavare. De visar samtidigt en medvetenhet om vårdnadshavarens egen läsning, men anser inte att det påverkar deras eget intresse för läsning. Eleven Vera uttrycker tydligt att hon inte heller önskar något engagemang från sina vårdnadshavare, men att hon säkert hade fått deras hjälp om hon hade bett om det. Denna brist på förväntningar kan rimligen tolkas som en del av tonåringars frigörelse och utveckling i att bli allt mer självständiga vuxna. Denna brist på förväntningar från vårdnadshavare visar på värdet av att eleverna presenteras för andra signifikanta andra och läsande förebilder.
6.2.3 Elevernas förväntningar på skolan
Elevernas förväntningar på lärare och skola lyfter främst fördelar och vinster med läsning. Samtliga utttrycker sig positivt kring läsningen i skolan, även de elever som inte bedöms ha ett starkt läsintresse. Axel hänvisar först och främst till bedömningskriterierna svenska men nämner även vikten av läsförståelse.
Sen att det inte är jätteuppmuntrande men du eh ju liksom, du går ju till skolan för att lära dig så då får du ju ta i att och läsa den boken ändå. Jag tycker det är jätteviktigt att man läser i skolan. (Elev, Axel)
Axel berättar också att de har fått lära sig studieteknik i skolan, till exempel värdet av att skapa en god lässituation och sitta bra men också hur man kan ta hjälp av ett bokmärke för att orientera sig i texten, det vill säga hur man approprierar en skönlitterär bok. Han föreslår att eleverna ska få välja bok oftare och att eleverna då kan formulera uppgifterna själva utifrån den aktuella boken.
Ture tycker att skolan bidrar mycket till hans läsning, främst genom att de, som han uttrycker det, tvingar på honom läsuppgifter i skolan liksom läsläxa utanför skolan, ett slags scaffolding utifrån hans proximala utvecklingszon. Ture tycker att han har
valfrihet när det gäller val av bok men han betonar också vikten av eget ansvar och hänvisar det val av bok han läser för tillfället som han tror blev för svår för honom, Idioten av Fjodor Dostojevskij. Ture beskriver också en läsattityd i klassen, en machokultur bland killarna som säger att ”man är en nörd om man läser böcker” samt att det ”inte är så macho att sitta och läsa en bok”. Ture uttrycker också att han själv inte gör någon grej av att han läser. Här är det intressant att sätta Tures beskrivning i relation till Bronfenbrenners systemteorier (referns i Guy-Evans, 2020) och Meads tankar kring vilka generaliserande och signifikanta andra som påverkar Tures beskrivning av läsattityd (Mead, 1995).
6.2.4 Vårdnadshavares förväntningar på barnet
Gemensamt hos studiens vårdnadshavare är att de inte uttrycker några specifika förväntningar på sina barn när det gäller deras läsning av skönlitteratur. Istället uttrycker de snarare ett förtroende för att barnen gör det de ska i skolan och att de klarar sina studier. Almas mamma Matilda ger särskilt uttryck för detta.
Så länge jag inte hör nåt så tänker jag att det funkar å det e good enough för mig liksom. Och jag vet att hon eh, ah, nä men hon klarar sig liksom och vi har ingen så här press på henne eller så. (Vårdnadshavare Matilda)
Liknande uppfattningar ger även övriga vårdnadshavare uttryck för. Det skulle kunna tolkas som ett visst mått av ointresse, men med hänsyn till elevernas ålder är detta mer troligt ett uttryck för elevernas frigörelse och utveckling av självständighet.
När Almas mamma Matilda beskriver sin egen läsning kopplar hon den främst till ledighet, semester och sommar. I samtalet kring dotterns relation till läsning ger hon också uttryck för en önskan om att även Alma ska upptäcka läsningen som ett sätt att pausa från vardagen. Hon säger att ”i den bästa av världar hade det varit jättemysigt om xx ville ta en bok och slukas in i, men jag känner inte att jag kan ha de förväntningarna på henne”.
6.2.4.1Vårdnadshavare som läsande förebilder?
När det gäller läsande förebilder är det främst barnets föräldrar, far- och morföräldrar samt någon kusin som nämns av vårdnadshavarna. En generell uppfattning hos vårdnadshavarna är att de inte ser sig själva som någon läsande förebild. Almas mamma Matilda kommer inte på någon i Almas närmsta familj som läser eller pratar om läsning.
Tures mamma Tove är tydlig med att hon inte tror att sonen inspireras vare sig av
farföräldrar läser men Tove tror inte att de är någon inspirationskälla för sonen. Ture berättar dock i sin intervju att morfars syster alltid har gett honom böcker vid jul och födelsedagar. Det har hon gjort till alla sina bröders barnbarn eftersom hon inte har några egna, förklarar Ture. Veras pappa Anders berättar att dotterns mamma, mor- och farföräldrar läser mycket böcker och både lånar och ger bort böcker vid jul och födelsedagar. Hon ser att det är böcker i omlopp konstaterar han.
Ja, å sen så, de, då pratar de lite om att den där är bra, å sen så lånar de böcker av varandra å den där måste du läsa så att. Men att, Vera läser ju inte dem, hon får ju inte dem, men hon hör ju ändå att de är där så att det kan ju komma nån dag när man trillar dit på det också.
(Vårdnadshavare, Anders)
6.2.5 Vårdnadshavares förväntningar på skolan
När vårdnadshavarna beskriver sina förväntningar på skolan är det framför allt fyra konkreta punkter som lyfts – högläsning, studieteknik, val av litteratur och läsläxa.
Almas mamma Matilda berättar att hon själv alltid gillade högläsning i skolan och uttrycker en förhoppning om att det fortfarande sker i undervisningen. Veras pappa Anders går även han till sina egna erfarenheter när han nämner studieteknik och människans olika sätt att lära. Anders uttrycker en önskan om att detta tas upp i skolan idag, vilket även läraren Nina och eleven Axel bekräftar i sina intervjuer. Tures mamma Tove funderar över om eleverna får läsa klassiker i skolan längre, och om det är positivt eller negativt för läslusten att läsa just klassiker. Tove föreslår också att skolan ska göra studiebesök på stadens kommunbibliotek då hon själv tycker att det är en ”mysig miljö”
och ”en fantastisk institution att man bara kan komma och hämta kunskap helt gratis”.
När det gäller vårdnadshavares attityd till läsning är samtliga positivt inställda till läsning som aktivitet och förmåga. De nämner flera anledningar och argument till varför det är bra att läsa och utveckla sin läsning. Gällande vårdnadshavarnas insyn i skolarbetet är det ingen tydlig bild de beskriver. Almas mamma Matilda vet inte vad dottern och hennes klasskamrater läser i skolan just nu. Att hon inte heller har frågat dottern kan ses som att hon har förtroende för dotterns skolarbete, vilket hon också säger i intervjun. Det bör därför inte tolkas som att mamman inte bryr sig utan snarare som att hon är trygg med Almas skolarbete. På samma sätt kan vi tolka Axels mamma Anna som uttryckligen säger att hon har förtroende för sonens läsning.
Axels mamma Anna önskar att eleverna fick mer läsläxa. Hennes argument för mer läsläxa är inte enbart att det utvecklar läsförmågan utan att det även hjälper föräldrar i
argumentationen med sina barn, för att få de attt slita sig från någon annan aktivitet.
Anna berättar att hon brukar be Axel göra sin läxa istället för att sitta vid datorn, men att hon då får svaret att han inte har någon läxa vilket leder till att hennes argument faller.
Detta visar på möjligheten att ett ökat samarbete mellan hem och skola kan ge synergieffekter åt båda håll både när det gäller en ökning av mängden läsning, samt att både lärare och vårdnadshavare med hjälp av scaffolding kan bidra till läsutveckling hos eleven. Vårdnadshavarnas beskrivna förväntningar visar också en omedvetenhet kring sina roller som signifikanta andra för sina barn.
6.2.6 Lärares förväntningar på elevernas skönlitterära läsning
Lärarna upplevs ha svårt att uttrycka konkreta förväntningar på eleverna. De använder hellre uttrycket förhoppningar och hänvisar då främst till en önskan om att eleverna ska upptäcka en läsglädje. De beskriver läsupplevelser som att ”fastna i en bok” och ta del av personliga livsöden, öka sin förståelse för andra människor, andra kulturer liksom att öka möjligheterna att bli demokratiska medborgare. Det stämmer väl överens med regeringens argument om läsförmåga som en demokratifråga (Regeringen 2020/21:95).
Lärarna lyfter också elevernas behov av att hitta strategier och organisera sin läsning.
Läraren Nina uttrycker tydligt att hon vill hjälpa eleverna med detta men lyfter även att både hem och skola behöver hjälpas åt för att lotsa eleverna i sin läsning, genom scaffolding, hitta ett sammanhang för läsningen och skapa tid för läsning även utanför skolan.
Läraren Emma ger samtidigt uttryck för en känsla av att eleverna läser mer hemma än de berättar. ”De kanske inte riktigt vill erkänna det, utåt sett så ska man inte läsa så mycket” säger hon och syftar på elevernas attityd. Detta bekräftas på sätt och vis av eleven Ture och indikerar på det som Bronfenbrenner beskriver som ett makrosystem av de attityder som råder i klassen samt individens påverkan av generaliserande och signifikanta andra (referens i Guy-Evans, 2020).
6.2.7 Lärares förväntningar på vårdnadshavare
Lärarna uttrycker tydliga önskemål kring vårdnadshavares attityd till läsning. De nämner en önskan att vårdnadshavare ser läsning som något viktigt och att de hjälper sitt barn genom att peppa, uppmuntra och lotsa genom läsningen. De konstaterar också att vårdnadshavare på det sättet agerar som goda förebilder.
Läraren Nina lyfter tanken om att vuxna behöver bli mer synliga i sitt eget läsande.
Hon konstaterar att merparten av både elever och vårdnadshavare kan läsa dagstidningar, artiklar och böcker i sin mobiltelefon eller datorer men att det också gör att läsningen då blir allt mer osynlig. Vårdnadshavarna Matilda och Anders berättar båda att de visst läser emellanåt men att de då gör det via ljudböcker. Här lyfter läraren Nina vårdnadshavarnas roll som signifikanta andra och läsande förebilder.
7 Diskussion
Studien visar på flera aspekter av 15-åringars skönlitterära läsning, som till stor del stämmer överens med den tidigare forskning som har presenterats.