Resultates första del belyser informanternas upplevelser kring 15-åringarnas skönlitterära läsning. Eftersom studien sätter eleven i centrum inleds kapitlet med elevernas syn på sin egen läsning för att därefter lyfta vårdnadshavares och lärares upplevelser av 15-åringarnas skönlitterära läsning och hur deras svar relaterar till varandra.
6.1.1 Elevernas upplevelse av sin skönlitterära läsning
Eleverna berättar inledningsvis om hur, när, var och vad de läser. Axel läser när han ”får feeling”, vilket kan resultera i allt från en kort stund till en timmes läsning. Han berättar också att han gärna läser böcker på engelska. Den bästa bok han läst hittills är Elon Musk av Ashlee Vance. Ture får känslan av en kick när han har läst ett kapitel eller en bok och han beskriver ingående hur han tänker och planerar det han läser. Han nämner att han har försökt att läsa Doktor Glas av Hjalmar Söderberg och att han nu läser Idioten av Fjodor Dostojevskij. Alma uttrycker att det är ganska tråkigt att läsa och de
böcker hon läser är sådana som skolan har sagt att hon ska läsa. Om Alma läser utanför skolan är det främst undertexter på filmer eller serier, eller meddelanden i sociala medier. Vera tycker att det är skönt och avkopplande att läsa men skönlitteratur läser hon främst i skolan. På fritiden blir det mer film och serier och då undertexten på dessa.
Vera föredrar moderna böcker som Hunger Games av Suzanne Collins, gärna sådana som också går att se på film.
Ture och till viss del även Axel stämmer in på begreppen reading for pleasure eller frivilliga läsare och ger en positiv bild av det som R.S Smith (1999) kallar för Matteuseffekten (Smith, 1999:62-77) . Hos Alma och Vera tenderar en omvänd Matteuseffekt att bli aktuell. Medan Ture och Axel läser skönlitteratur på en hög nivå, från vuxen populärlitteratur till litterära klassiker, hänvisar Alma och Vera sin egen läsning mer till undertexter på film och korta meddelanden i sociala medier. Vera beskriver förvisso läsning som något positivt medan Alma uttrycker det som ganska tråkigt. Detta kan i längden leda till en negativ Matteuseffekt där framför allt Alma tenderar att läsa allt mindre och därmed blir allt svagare i sin läsning (Stanovich, 2009).
Detta visar i sin tur på värdet av att vårdnadshavare och skola genom scaffolding vägleder Alma och Vera i sin läsning, för att stärka deras läsning och nå nya nivåer i sin läsning samt läsförståelse. Med andra ord, att identifiera och utveckla deras proximala utvecklingszon (Lundgren, P, Säljö, R, Lidberg, C, 2020:282).
Eleverna beskriver alla en mer eller mindre tydlig digital konkurrens, även om vissa ser det som en mer negativ konkurrens än andra. Ture uttrycker tydligt att han känner sig beroende av sin mobiltelefon och dataskärm och önskar att han kunde släppa dessa till förmån till exempelvis läsning. ”Man e som nån jävla skärmjunkie liksom som ba sitter och knarkar mobilen och inte kan släppa vilket gör att du ah, du uteblir såna kulturella upplevelser som att konsumera en bra bok.” Vera och Alma uttrycker sig positivt om digitala medier och nämner inget som tyder på någon frustration över sin egen användning av dessa. Istället hänvisar de till just digitala medier i beskrivningen av sin egen läsning. I detta sammanhang är det intressant att reflektera kring de olika system som Bronfenbrenner specificerar och dess påverkan på individen (referens i Guy-Evans, 2020). Studiens elever ägnar så pass stor del av sin tid i den digitala gemenskapen vilken i ett större sammanhang är en del av ett makrosystem. Detta påverkar troligen deras relation till läsning i konkurrens till andra medier samt deras attityd till läsning gentemot annan underhållning. Den digitala gemenskapen blir också ett slags mikrosystem där individens närmsta vänner i många fall är digitala sådana.
6.1.2 Vårdnadshavares upplevelser av barnens skönlitterära läsning Vårdnadshavarna ger inte helt oväntat olika bilder av sina barns läsning. Almas och Veras vårdnadshavare beskriver döttrarnas läsintresse som mer eller mindre icke frivilligt. Matilda säger att dotterns skönlitterära läsning endast sker i skolan, ”på kommando” från skolan. ”Det blir det de blir ålagda av skolan att läsa, det hade de aldrig läst annars, så är det ju. Det kommer inte på eget bevåg.” Veras pappa Anders beskriver att dottern har ganska lätt för att läsa men att hon inte tycker det är så roligt.
Den bilden besvaras dock inte av dottern som istället beskriver läsning som ganska kul, men framför allt skön och avkopplande. Axels mamma beskriver sonens läsning på ett sätt som kan definieras som att han är på väg att bli en frivillig läsare. Den bilden bekräftas också av Axel i hans intervju. Anna berättar att sonen gärna sträckläser när han läser och att han även har läst böcker på engelska, bland annat Ivanhoe av Walter Scott, då på initiativ från mormor. Initiativet att läsa kom alltså inte från Axel själv, men kan på sikt ha en positiv effekt.
”Det var mormor som hade mutat honom. Å hon e ganska sträng också på att han ska kunna återberätta vad den handlar om. Och jag satt med när hon gjorde det förhöret och det var sjukt imponerande. Ja, nä men han kunde liksom alla namnen och alla årtal, alltså det var, ja, jag vet inte. (xx) - Så han hade ju verkligen läst den ordentligt. Så att när han väl läser så läser han ju verkligen.” (Axels mamma Anna)
Tures mamma Tove uttrycker en osäkerhet kring omfattningen av sonens läsning.
Hon berättar att hon har hittat böcker på hans rum hon vet inte om han har läst dem eller ej. Hon säger också att hon medvetet väljer att inte tjata om läsningen. ”Han läser när han är redo” kommenterar hon och tillägger att hennes uppfattning är att det går bra för honom i skolan. Ture ger i sin intervju uttryck för att vara en frivillig läsare. Det faktum att han läser böcker som kan som kan ses som tämligen avancerade klassiker, visar också på en personligt nyfikenhet och utveckling av den proximala utvecklingszonen.
När det gäller vårdnadshavares personliga relation till läsning är den intressant utifrån deras roll som signifikanta andra och läsande förebilder för sina barn. Axels mamma Anna läser en del böcker men vill inte beskriva sig som någon som inspirerar sonen till läsning. Istället nämner hon Axels far- och morföräldrar samt en kusin som läser mycket och även ger Axel tips på bra böcker. Hon berättar samtidigt att både hon och Axels pappa har tipsat sonen om böcker de själva har läst. En av dessa tar Axel själv upp och benämner som den bästa bok han har läst hittills. Almas mamma Matilda
ledighet och semester. Tures mamma Tove läser varje dag och besöker gärna biblioteket varje månad. Hon försöker ta med sig barnen men säger att det är svårt med en 15-åring som Ture. Ture berättar dock i sin intervju att han har varit på Stadsbiblioteket i Kalmar en gång när han inte hade något annat att göra. Han beskriver detaljerat den mängd böcker som finns där och visar ett intresse som stärker bilden av honom som en frivillig läsare. Veras pappa Anders läser inte böcker utan benämner sig istället som ”en dålig elev”. I perioder lyssnar han däremot på ljudböcker, men uttrycker också att det inte är detsamma som att läsa en fysisk bok. Han beskriver att det är skönt att lyssna på någon som pratar som ett avbrott från all musik som annars spelas på radio. Anders upplevelser liknar det som dottern Vera beskriver när hon ombeds att sätta ord på vad läsning ger henne.
Samtliga föräldrar tar upp den digitala konkurrensen och uttrycker att den tar fokus och tid från läsningen. Axels mamma Anna uttrycker en tydlig frustration och säger att det enda som fungerar för att få barnen att slita sig från skärmar, är mutor. Hon specificerar dock inte vilken form av mutor. Tures mamma Tove säger att digitala medier och verktyg används mer än hon anser önskvärt. Tove har dock bestämt sig för att inte tjata och konstaterar att sonen upptäcker läsning när han är redo för det. Även Veras pappa Anders hänvisar till den digitala konsumtionen och säger att dottern hellre ser på Youtube, serier eller mobiltelefonen när hon är hemma. Han gör dock ingen värdering av det. Däremot lyfter han dotterns stora intresse för ridning och beskriver hur stor del av dotterns fritid som går till ridning.
6.1.3 Lärarnas upplevelser av elevernas skönlitterära läsning
Lärarnas upplevelse är att elevernas läsning av skönlitteratur främst sker i skolan och att endast ett fåtal elever läser skönlitteratur på fritiden. Läraren Nina lyfter särskilt att fler elever än tidigare läsår verkar ha upptäckt ljudböcker som alternativ. Nina beskriver också att i takt med att läsningen utvecklas från årskurs 7 till 9, förändras också elevernas inställning och attityd till läsning till att bli mer positiv. Läraren Emma uttrycker en generell bild av att eleverna ”inte vill läsa, de läser inte och de gör allt de kan för att undvika det”. Dessa iakttagelser från lärarna speglar det som på längre sikt påverkar en positiv alternativ negativ Matteuseffekt. I likhet med eleverna och vårdnadshavare lyfter även lärarna den digitala konkurrensen. Nina förklarar att mobiltelefoner och skärmar pockar på elevernas uppmärksamhet. Hon påpekar också att elevernas uppfattning är att de läser i mobilen.
De tycker ju att de läser i den här (håller upp sin egen mobiltelefon), de tycker ju det. Och sen är det ju så här, ah men det e Snapchat och det är det här, alltså det är ju inte det här fördjupande läsandet där du tar del av människors liksom livsöden och så. (Lärare Nina.)