• No results found

Det kan vara av intresse att genomföra studien i större omfattning med enkäter som komplement till fler intervjuer. I en sådan studie kan även rektorer, skolbibliotek och fritidshem delta för att lyfta deras roll för utvecklingen av läsningen, hur de arbetar för att sprida läslust och läsintresse. En annan vinkel är att undersöka hur läsning som aktivitet och fenomen har hanterats i styrdokumenten genom skolans historia. Har tiden för läsning ökat eller minskat genom åren och vad har det fått för effekter på läsundervisningen?

Källförteckning

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd.

https://www.kulturradet.se/publikationer/med-lasning-som-mal/ [2021-12-05]

Clark, C. & Rumbold, K. (2006). Reading for pleasure: a research overview, National Literacy Trust.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken, Upplaga 4:4, Lund: Studentlitteratur.

Egidius, H. (2008). Psykologilexikon. 4. Utg.. ed. Stockholm: Natur och Kultur.

Tillgänglig på www.psykologiguiden.se. [2021-12-05]

Fletcher, J. (2018). Supporting and encouraging young adolescents in New Zealand to be effective readers, Educational Review, 70:3, 300-317,

DOI:10.1080/00131911.2017.1311305

Fletcher, J. (2016). What do parents in New Zealand perceive supports their 11- to 13-year-old young adolescent children in reading?Education 3-13, International Journal of Primary, Elementary and Early Years Education, volume 46 2018, issue 2, Sidorna 237-246.

Fredriksson, U. Eklund, M. & Taube, K. (2006). Läsning bland elever i skolår 8, Härnösand, vårterminen 2005, Härnösand: Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet

Guy-Evans, O. (2020). Bronfenbrenners ekologiska systemteori . Psykologi helt enkelt.

www.simplypsychology.org/Bronfenbrenner.html [2021-12-05]

Johansson, B. & Svedner, P O. (2010). Examensarbetet i Lärarutbildningen, Femte upplagan, andra tryckningen. Uppsala: Kunskapsföretag AB

Karlssen-Baeck, U-D. (2010). ´We are the professionals': a study of teachers' views on parental involvement in school. British Journal of Sociology of Education , May 2010, Vol. 31, No. 3 (May 2010), pp. 323-335.

Krashen, S. D. (2004). The power of reading: insights from the research, Library and Information Science Research Vol. 16, Iss. 3, (juli 1994): 261-262.

Kuhn, MR. Schwanenflugel, PJ. Morris, RD. et al. (2006). Lära barn att bli flytande och automatiska läsare. Journal of Literacy Research .

2006;38(4):357-387. DOI: 10.1207/s15548430jlr3804_1

Kulturdepartementet (2021). Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället, (Regeringens proposition SOU 2018:57) Stockholm: Regeringskansliet

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. (2021). Generation Ekvation: en rapport om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande. Mars 2021.

https://www.iva.se/projekt/framtidens-kunskapssamhalle/generation-ekvation/ [2021-12-05]

Lagerholm, P. (2010). Språkvetenskapliga uppsatser, Lund: Studentlitteratur

Lindgren, A. (2007). Det gränslösaste äventyret: om böcker och läsning och att skriva för barn. Stockholm: Eriksson & Lindgren

Lundgren, P. Säljö, R. & Lidberg, C. (2020). Lärande, skola, bildning, Stockholm:

Natur & Kultur

Lärarstiftelsen (2021). Ett läsvänligt land,

https://lararstiftelsen.se/wp-content/uploads/Ett_lasvanligt_land.pdf, publicerad 19 mars 2021. [2021-12-05]

Läsdelegationen (2018). Barns och ungas läsning: ett ansvar för hela samhället. (SOU 2018:57). Stockholm: Kulturdepartementet.

McKool, S.S. (2007). Factors that influence the decision to read: an investigation of fifth grade students’ out-of-school reading habits, Reading Improvement, September issue, v44 n3 s111-131.

https://go.gale.com/ps/i.do?id=GALE%7CA170278589&sid=googleScholar&v=2.1

&it=r&linkaccess=abs&issn=00340510&p=AONE&sw=w&userGroupName=anon

%7E6bfb4efc [2021-12-05]

Mead, G.H.M. (1995). Medvetande, jaget och samhälloet från socialbehavioristisk ståndpunkt, Lund: Argos förlag

Mullan, K. (2010). Families that read: A time diary analysis of young people’s and parents’ reading. Journal of Research in Reading, 33: 4, pp. 414-430

https://www.researchgate.net/publication/230345841_Families_that_read_A_time-diary_analysis_of_young_people's_and_parents'_reading [2021-12-05]

Mullis, R.L. Mullis, A.K. Cornille, T.A., Ritchson, A.D. & Sullender, M.S. (2004).

Early literacy outcomes and parent involvement. Tallahassee, Fl: Florida State University

Sanacore, J. (2000). Promoting the lifetime reading habit in middle school students, Washington: The Clearing House, Vol. 73, Iss. 3, (jan/feb 2000): 157-161.

https://www.proquest.com/eric/docview/196889420/AA2D6F6C6FA9471CPQ/1?ac countid=14827 [2021-12-05]

Skolverket (2019a) PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019b). Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2019. Stockholm.

Smith, R. S. (1999). Contested Memory: Notes on Robert K. Merton's "The Thomas Theorem and the Matthew Effect, The American Sociologist 30.2, 62-77.

Stanovich, K.E. (2009). Matthew Effects in Reading: Some Consequences of Individual Differences in Acquisition of Literacy. Journal of Education. 2009;189(1-2):23-55. doi: 10.1177/0022057409189001-204

Statens Medieråd (2021). Ungar & Medier 2021, Stockholm: Statens Medieråd.

https://www.statensmedierad.se/rapporter-och-analyser/material-rapporter-och-analyser/ungar--medier-2021 [2021-12-05]

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. 1. uppl.

Stockholm: Kunskapsföretaget. 136 s. ISBN:9189040449

Vinterek, M. Winberg, M. Tegmark, M. Alatalo, T. & Liberg, C. (2020). The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School – Trends Between 2007 and 2017, Scandinavian Journal of Educational Research, DOI:

10.1080/00313831.2020.1833247

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Skönlitterära böcker som nämns i studien:

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg Elon Musk av Ashlee Vans

Hunger Games av Suzanne Collins Idioten av Fjodor Dostojevskij Ivanhoe av Walter Scott

Robinson Crusoe av Daniel Defoe

Bilagor Bilaga A

INTERVJUGUIDE ELEVER Om läsning

- Känslor inför att läsa?

- Upplevelser kring läsning?

- Svårighetsgrad – svårt, medel, lätt?

- Positiva eller negativa läsupplevelser som du har eller har haft?

- När läser du? – i skolan, hemma, på fritiden?

- Varför läser du? – för att jag vill, för att jag måste?

Varför är det bra att kunna läsa?

- Är det bra eller dåligt att kunna läsa? Varför?

- Argument till varför det kan vara positivt att vara en bra läsare?

- Tankar om dig själv som läsare om 7-8 år?

- Val av litteratur – vad läser du helst, helst inte Läsande förebilder

- Vem inspirerar – vem får du boktips av, var får du inspiration?

- Läsande förebilder – förälder, skola, kompisar, kändisar, sociala medier?

- Skolans bidrag till läslust?

- Förälders bidrag till läslust?

Framgångsfaktorer/hinder

- Lyckade läsprojekt eller övningar i skolan?

- När har det varit mindre lyckat?

Förväntningar

- Förväntningar på skolan gällande läsning?

- Förväntningar på förälder gällande läsning?

INTERVJUGUIDE VÅRDNADSHAVARE Om läsning

- Hur ser din egen relation till läsning av skönlitteratur ut?

- Vad tror/tycker du att läsning av skönlitteratur har för betydelse i samhället i stort, för ditt barns framtid?

Läsande förebilder

- Ser du dig själv som en läsande förebild?

- Vilka andra läsande förebilder kan du se att ditt barn har?

Framgångsfaktorer/hinder

- Vad har varit lyckat för ditt barn inom läsning av skönlitteratur?

- Vad har varit svårt/mindre lyckat?

Intressant lättare…

Förväntningar på skolan

- Vet du som förälder vilken läsnivå ditt barn ligger på idag jämfört med tidigare?

- Vet du om skolan har något läsprojekt eller vad de läser för skönlitterär bok just nu?

- Vad har du som förälder för förväntningar på skolan när det gäller läsning av skönlitteratur och läsutveckling?

- Vad kan du se för behov/utvecklingspotential i samarbetet med skolan och arbetet med läsning av skönlitteratur?

- Övriga tankar eller tips inom detta?

Om ditt barns läsning

- Positiva eller negativa läsupplevelser som ditt barn haft?

- Har du några förväntningar på ditt barn gällande läsning?

- Eventuella tankar om ditt barns läsning om 7-8 år?

INTERVJUGUIDE LÄRARE

Om läsning av skönlitteratur i skolan

- hur ser du på 15-åringars läsning av skönlitteratur i och utanför skolan?

- vilka reaktioner får du av eleverna när ni ska läsa skönlitteratur?

- kan du se några tydliga förändringar i läsning av skönlitteratur under de år du arbetat som lärare?

Varför är det bra att kunna läsa anser du?

- Argument

Läsande förebilder

- Vilka förebilder tror du att elever i åk 9 har för sin läsning?

- Hur ser du på vårdnadshavares roll att inspirera till läsning?

– Hur ser du på att i din roll som lärare vara en läsande förebild?

- Vad läser du själv?

Hur skulle du beskriva dina förväntningar eller förhoppningar på eleverna när det gäller läsning av skönlitteratur?

Hur skulle du beskriva dina förväntningar eller förhoppningar på föräldrar i deras stöd för barnets läsning?

Bilaga B

Brev till elev och vårdnadshavare

Mitt namn är Sara Jonasson och jag läser Lärarprogrammet KPU – Kompletterande Pedagogiskt Utbildning på Linnéuniversitetet i Kalmar. Jag har under våren och hösten 2021 gjort min VFU i ämnet svenska på Falkenbergsskolan med Hanna Skygebjerg som handledare. Då har jag bland annat undervisat dig/ditt barn i svenska.

Nu gör jag en undersökning på skolan, som sätter fokus på läsning av skönlitteratur i och utanför skolan. För att kunna genomföra detta vill jag gärna intervjua dig och din vårdnadshavare om er relation till läsning av skönlitteratur. Jag kommer även att intervjua lärare i svenska.

Syftet med studien är att undersöka hur ni upplever ungdomars läsning av skönlitteratur, vilka framgångsfaktorer och utmaningar ni ger uttryck samt vilka behov och

förväntningar ni upplever som nödvändiga för att öka intresset för läsning.

Intervjun beräknas ta cirka en timme och jag kommer att intervjua eleverna i skolan och vårdnadshavare via Zoom eller Teams, vilket som fungerar bäst för er. Det är endast jag och min handledare som kommer att se dessa inspelningar och materialet kommer att raderas så snart uppsatsen är genomförd och godkänd av Linnéuniversitetet.

Min handledare för uppsatsen är Therese Svensson, lektor i litteraturvetenskap och kursansvarig.

Genom att besvara detta mail ger jag mitt samtycke till att mitt barn, som är under 15 år, får delta i Sara Jonassons undersökning. Intervjun får spelas in och användas till

undersökningen endast, för att därefter raderas. En samtyckesblankett överlämnas till eleven i samband med intervjun som skrivs under av vårdnadshavare.

*

Jag som vårdnadshavare ställer gärna upp på intervju i Sara Jonassons undersökning:

Kontaktuppgifter:

Klass:

E-post:

Mobilnummer:

Bilaga C

Samtyckesblankett för att delta i studie av ungdomars läsning av skönlitteratur i och utanför skolan

Mitt namn är Sara Jonasson och jag läser Lärarprogrammet KPU – Kompletterande Pedagogiskt Utbildning på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Jag har under våren och hösten 2021 gjort min VFU i ämnet svenska på

Falkenbergsskolan med Hanna Skygebjerg som handledare. Då har jag bland annat undervisat dig/ditt barn i svenska.

Nu gör jag en undersökning på skolan, som sätter fokus på ungdomars läsning av skönlitteratur i och utanför skolan. För att kunna genomföra detta vill jag intervjua dig och din vårdnadshavare om er relation till läsning av skönlitteratur. Jag kommer även att intervjua lärare i svenska. Syftet med studien är att undersöka hur ni upplever ungdomars läsning av skönlitteratur ur dessa tre olika perspektiv, vilka

framgångsfaktorer och utmaningar ni ger uttryck för samt hur hem och skola kan samarbeta för att öka intresset för läsning.

Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att dina

personuppgifter behandlas inom ramen för uppsatsen/studien som beskrivs ovan. Du kan när som helst dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta någon av

kontaktpersonerna nedan. Dina personuppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.

De personuppgifter som kommer samlas in från dig är ålder och kontaktuppgifter. Dina personuppgifter kommer behandlas 2021-11-30 tom 2021-01-30 varefter de raderas.

Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på

dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Integritetsskyddsmyndigheten.

……… ………

Underskrift av vårdnadshavare Ort och datum

………

Namnförtydligande Kontaktuppgifter:

Studentens namn: Sara Jonasson

Studentens e-postadress: sg22av@student.lnu.se Handledarens namn: Therese Svensson

Handledarens e-postadress: therese.svensson.extern@lnu.se

Related documents