Först något om förvaltningsanslag och förvaltningskostnader rent generellt. Därefter redovisar vi våra iakttagelser från vår översyn och då särskilt hanteringen av EU-stöd.
Förvaltningsanslag
Samtliga anslag på statsbudgeten benämns ramanslag, men reglerna om finansiella villkor skiljer sig åt mellan anslag som huvudsakligen används för att finansiera förvaltningsutgifter36 och andra anslag. I praktiken finns det två huvudtyper av ramanslag: anslag för förvaltningsändamål (förvaltningsanslag) och anslag för sakändamål (sakanslag) Förvaltningsanslag är anslag som finansierar statliga myndigheters förvaltningsutgifter, det vill säga den löpande driften av verksamheten i form av utgifter för personal, lokaler, verksamhetsinvesteringar, kontorsutrustning och övrig förvaltning. Sakanslag används normalt för andra typer av utgifter, till exempel transfereringar och samhällsinvesteringar. Om förvaltningsutgifter finansieras med sakanslag är de fortfarande att betrakta som förvaltningsutgifter.
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2021 att det sedan flera år tillbaka är praxis i budgetpropositionen att ändamålet för myndigheternas förvaltningsanslag anges som att anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Det ger en tydlig avgränsning av förvaltningsanslag i förhållande till sakanslag. ESV konstaterar att inriktningen är att anslag som inte är förvaltningsanslag normalt inte ska användas för att finansiera förvaltningsutgifter, om de inte är myndighetsspecifika och går att avgränsa från vanliga förvaltningsutgifter. Syftet är att hålla budgeten transparent och tydlig samt att underlätta styrningen av förvaltningen.
36 Förvaltningsutgifter är utgifter som ska finansieras från anslag och ska redovisas mot anslag det år kostnaden hänförs sig till, det vill säga på kostnadsmässig grund.
Jordbruksverkets förvaltningsanslag och tillfälliga medel
Av den förvaltningspolitiska propositionen från 2010 framgår att regeringens styrning bör skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvaltningen att förverkliga regeringens politik och utföra sina uppgifter och upprätthålla grundläggande värden.
I Budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) skriver regeringen att styrningen även fortsättningsvis ska vara långsiktig, strategisk, helhetsinriktad, sammanhållen, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad.
Enligt propositionen innebär det att regeringen ska vara tydlig med vilken inriktning myndigheternas verksamhet ska ha, men att detaljstyrning och onödig administration bör undvikas. Vidare kräver en sådan ordning en bra uppföljning av myndigheternas resultat och verksamhet, samt att regeringen ingriper om den bedömer att de inte sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. I vår översyn har dessa principer varit vägledande för ESV:s bedömning av hur regeringens styrning påverkar
Jordbruksverkets förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet.
Jordbruksverket har sedan 2013 tilldelats tillfälliga medel för att klara utveckling av verksamheten. Större delen av medlen har varit riktade till EU-stödhanteringen samt för att Jordbruksverket ska säkerställa målen för jordbrukspolitiken. Diagram 7 visar tilldelade och beräknade tillfälliga medel mellan 2016 och 2023.
Diagram 7. Utvecklingen av tillfälliga medel 2016–2023 (kronor i tusental)
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Eu-stödhantering Målen med jordbrukspolitiken Livsmedelsexport 3R-frågor
Miljömålsarbetet Kolsänka
Jordbruksverkets anslagsnivå för 2021 (inklusive tillfälliga medel) är cirka 20 procent högre jämfört med 2015. Utan tillfälliga medel för hanteringen av EU-stöd och medel för 3R37 beräknas anslagsnivån från och med 2024 till 551 miljoner kronor (2021 prisnivå).
Diagram 8. Utvecklingen av förvaltningsanslaget 2015–2023 (kronor i tusental)
Källa: Jordbruksverkets regleringsbrev 2015-2020 samt budgetproposition 2020/2021.
I budgetpropositionen för 2020 aviserade regeringen att de tillfälliga medlen skulle upphöra vilket skulle ha medfört en minskning av förvaltningsanslaget från 601 miljoner kronor till 530 miljoner kronor.38 Jordbruksverket fick även en permanent nivåsänkning med 12 miljoner kronor för att effektivisera kontroll och stöd av EU-förvaltningen. Utifrån det scenariot gjorde Jordbruksverket i sitt budgetunderlag för 2021–2023 en hemställan om en årlig nivåhöjning med 118 miljoner kronor, vilket innebar ett behov av en anslagsnivå på cirka 640 miljoner kronor. De beskriver att behovet av 118 miljoner kronor baseras på att de själva minskar kostnaderna med cirka 34 miljoner kronor genom besparingar och omfördelningar.
Följande delar ingick i hemställan om 118 miljoner kronor:
kostnader för it-system inom stödhanteringen: 85 miljoner kronor
ajourhållning av blockdatabasen: 13 miljoner kronor
nationellt kompetenscentrum för 3R frågor: 15 miljoner kronor
växtgenetiska resurser: 5 miljoner kronor.
37 3R står för den internationella förkortningen för de engelska orden REPLACE (ersätta), REDUCE (minska) och REFINE (förfina) i arbetet med försöksdjur.
38 Regeringens proposition 2019/20:1
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen återigen att Jordbruksverket får tillfälliga medel för hanteringen av EU-stöd för perioden 2021–2023, med 50 miljoner kronor för 2021, 40 miljoner kronor för 2022 samt 25 miljoner kronor för 2023.39
Kostnader och finansiering
I det här avsnittet redovisas en utveckling av Jordbruksverkets kostnader samt vilken verksamhet som finansieras med förvaltningsanslaget.
Finansiering
Förvaltningsanslaget finansierar cirka 40 procent av Jordbruksverkets totala verksamhetskostnader. Utöver förvaltningsanslaget finansieras verksamheten med avgifter, sakanslag och TA-medel.
Hantering av EU-stöd är det område som har störst andel förvaltningsanslag, följt av Skydd av djur och växter, och därefter Konkurrenskraftigt näringsliv.
Diagram 9. Finansieringskällor för olika verksamhetsområden 2018 och 2019
Källa: Underlag från Jordbruksverket
Totala verksamhetskostnader
I de totala verksamhetskostnaderna ingår även finansiering från sakanslag, TA-medel och avgifter. Tabell 4 visar utveckling av Jordbruksverkets totala verksamhets-kostnader per verksamhetsområden mellan 2015 och 2019.
Tabell 4. Verksamhetskostnader per verksamhetsområde40 (miljoner kronor)
Område 2015 2016 2017 2018 2019
Den största ökningen står Konkurrenskraftigt näringsliv för där kostnaderna har ökat med 112 procent sedan 2015. Ökningen förklaras av att livsmedelsstrategin och nationella program inom Landsbygdsprogrammet (LBP) har kommit igång. Därefter följer området Skydd av växter och djur där kostnaderna ökat med 19 procent.
Kostnaderna för hantering av EU-stödet har ökat med 7 procent jämfört med 2015.
Enligt Jordbruksverket har de ökat med 165 procent mellan 2008 och 201941. Nyutveckling av it-stöd och förvaltning av såväl befintliga som nya it-system jämte en utökad ärendehandläggning inom landsbygdsprogrammet beskrivs som väsentliga orsaker till de ökade kostnaderna.
Utveckling av förvaltningskostnader
Lönekostnaderna har i genomsnitt ökat med 6 procent mellan 2015 och 2019.
Kostnaderna för it-konsulter har ökat med cirka 47 procent 2019 jämfört med 2015.
Kostnader för avskrivningar har ökat med cirka 120 procent mellan 2015 och 2019.
40 Jordbruksverkets årsredovisningar för 2017, 2018 och 2019
41 Jordbruksverket, Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2019, (Dnr 1.5.1-19213/2019).
Tabell 5. Utveckling av förvaltningskostnader mellan 2015 och 2019.
Enligt Jordbruksverkets beräkningar kommer lönekostnaderna öka fram till och med 2023 för att sedan avta något 2024. Kostnaderna för it-konsulter minskar 2021 men ökar från och med 2022. Kostnader för avskrivningar minskar något mellan 2021 och 2023, men beräknas öka igen från och med 2023 och med 2024.
Tabell 6. Beräknade förvaltningskostnader 2020–202442 (miljoner kronor)
Kostnader 2020 2021 P 2022 P 2023 P 2024
Jordbruksverkets budget och kostnader för hanteringen av EU-stöd
Hanteringen av EU-stöd och utvecklingen av it-system utgör tillsammans nästan 50 procent av kostnaderna på förvaltningsanslaget. Den tredje största posten utgörs av verksamhetsstödsavdelningen med cirka 16 procent av kostnaderna.
Diagram 10. Jordbruksverkets budgeterade fördelning av förvaltningsanslaget 2020 per avdelning
Systemutveckling och förvaltning av EU-stöd är de mest kostnadsdrivande posterna för Jordbruksverket. I rapporten Jordbruksverkets och länsstyrelsernas uppskattade kostnader för administration av EU-fonderna inom fiskeri, jordbruk och
landsbygdsutveckling i budgetperioden 2021–202743 framgår att den uppskattade kostnaden för administration av EU-stöd kommer att öka. Administrationskostnader definieras och beräknas på ett annat sätt än vad det gör i årsredovisningen.
Tabell 7. Jordbruksverkets kostnader för administration av EU-stöd (miljoner kronor)
ÅR 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
Kostnad (mkr) 460 527 542 527 483 503 410
Det kommer enligt rapporten att dröja till år 2026 innan kostnaden för att hantera EU-stöd är lägre än nivån 2019, det vill säga 466 miljoner kronor. De administrativa
43 Jordbruksverkets och länsstyrelsernas uppskattade kostnader för administration av EU-fonderna inom fiskeri, jordbruk och landsbygdsutveckling i budgetperioden 2021–2027, sidan 5
1%1%
kostnaderna kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Av samma rapport framgår att med samtliga förenklingar som föreslås kan kostnaderna minska, när de fått fullt genomslag, med uppskattningsvis 10 procent per år. Samma tabell, som ovan, skulle med andra ord ge följande utfall om fullt genomslag nås.
Tabell 8. Jordbruksverkets uppskattade kostnader för administration av EU-stöd efter förenklingar (miljoner kronor)
ÅR 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
Kostnad (mkr) 414 474 488 474 435 453 369
Med de föreslagna förenklingarna kommer kostnaderna för hanteringen av EU-stödet att fortsätta att ligga över nuvarande nivå fram till år 2024. Kostnadsutvecklingen är enligt Jordbruksverkets beräkningar svår att hejda, och de närmaste åren kommer kostnaderna att öka från 2019 års nivå.
Jordbruksverkets kostnader för hantering av it-systemen är enligt årsredovisningen för 2019 i genomsnitt 250 miljoner kronor för perioden 2016–2019. EU-stödet står för cirka 70 procent av dessa kostnader. Enligt Jordbruksverket kommer
it-kostnaderna för hantering av EU-stödet att fortsätta att öka och den beräknade kostnaden för 2025 beräknas till cirka 220 miljoner kronor.
Tabell 9. Jordbruksverkets Utfall (till och med 2019) och prognos för it-system 2016–2025 (miljoner kronor)
År 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Kostnad 142 181 176 170 172 189 194 200 200 221
OBS! Tabellen avser endast it-kostnader för EU-stödsystemen
Diagram 11. It-kostnader och dess komponenter i relation till förvaltningsanslaget (kronor i tusental)
Källa: Baserat på underlag från Jordbruksverket
Staplarna i diagrammet visar Jordbruksverkets totala it-kostnader (förvaltning, direkta kostnader för utveckling samt avskrivningar) enligt skalan till vänster. Den övre kurvan visar utvecklingen av förvaltningsanslaget. Den undre visar hur stor andel av förvaltningsanslaget som avser kostnader för it-system som används i hanteringen av EU-stöd, enligt skalan till höger.
Av diagrammet framgår att trenden är att förvaltningsanslaget minskar, medan trenden för it-kostnaderna är den motsatta. Det innebär att it-kostnaderna alltså ökar,
0
och då inte minst kostnaderna för förvaltningen av it-systemen. En förklaring till detta som vi har fått är att det beror på en så kallad teknisk skuld44 som måste hanteras.
”Påfrestningarna” på förvaltningsanslaget kommer därmed att öka de närmaste åren, vilket kan illustreras av Jordbruksverkets behov av utvecklingstimmar.
Jordbruksverkets prognos för behov av utvecklingstimmar visar på en fortsatt ökning.
Tabell 10. Jordbruksverkets prognos för behov av utvecklingstimmar 2020–2027 Budget Budget Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos
2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
191 000 216 000 225 000 225 000 228 000 232 000 240 000 235 000 OBS! Tabellen avser utvecklingstimmar för Jordbruksverkets samtliga system.
I Jordbruksverkets hemställan i budgetunderlaget för 2021–2023 avser 85 miljoner, av totalt 118 miljoner kronor, kostnader för it-system inom stödhantering.
Verksamhetens resultat och produktivitet
I kommande avsnitt försöker vi ge en översiktlig bild av verksamhetens resultat och produktivitet utifrån Jordbruksverkets årsredovisning. Störst fokus är på hantering av EU-stödet då det är den verksamheten som har störst påverkan på
förvaltningsanslagets kostnader.
Jordbruksverkets resultatbedömning
I årsredovisningen för 2019 bedömer Jordbruksverket att man generellt klarat sitt uppdrag, men att det finns områden där man fått sänka ambitionsnivåerna för att kunna prioritera arbetet med att säkra utbetalningar i tid för innevarande och nästa år.
En konsekvens av detta beskrivs vara digitaliseringen inom andra områden på myndigheten, vilket sägs påverka kunderna och effektiviteten.
Resultatbedömningen i årsredovisningen utgår från att Jordbruksverket enligt regleringsbrevet ska redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till målen som riksdagen lagt fast för utgiftsområdet. Redovisningen ska genomföras med hjälp av indikatorer.
I årsredovisningen beskriver Jordbruksverket förhållandet mellan
verksamhetsområden och riksdagens övergripande mål. Jordbruksverket har egna
måluppfyllelse. Dessa mäts på olika sätt beroende på verksamhetsmålet.
Måluppfyllelsen bygger både på kvantitativa och kvalitativa data.
Bedömningsskalan för måluppfyllelse uppdelad i fyra nivåer45
Fullt uppfyllt (4) > 95 % I huvudsak uppfyllt (3) > 65 % < 95 % Delvis uppfyllt (2) > 30 % < 65 %
Ej uppfyllt (1) < 30 %
Resultat för verksamhetsområden (exklusive EU-stödhanteringen)
Utöver hanteringen av EU-stödet har Jordbruksverket fyra verksamhetsområden. Det största området är uppdragsverksamheten som till 100 procent finansieras med avgifter och står för cirka 39 procent av de totala verksamhetskostnaderna.
Jordbruksverket bedömer att samtliga fem mål inom området är fullt uppfyllda.
Området Skydd av djur, växter och hälsa står för cirka 16 procent av de totala verksamhetskostnaderna där 63 procent av kostnaderna finansieras med
förvaltningsanslaget, 19 procent med avgifter och 16 procent med sakanslag samt cirka 2 procent med projektbidrag. Av sju mål bedöms tre som fullt uppfyllda och fyra som i huvudsak uppfyllda.
Området Konkurrenskraftigt näringsliv står för cirka 10 procent av Jordbruksverkets kostnader och är det område som haft den största kostnadsökningen sedan 2015. I årsredovisningen görs bedömningen att elva av tolv mål är fullt uppfyllda och ett av tolv är i huvudsak uppfyllt. Området finansierades med cirka 48 procent av
förvaltningsanslaget, 18 procent från avgifter samt 34 procent av sakanslag.
Det minsta verksamhetsområdet är Miljö- och resurseffektiva gröna näringar som står för cirka 8 procent av verksamhetskostnaderna. Området finansieras till 74 procent av sakanslag, 18 procent av förvaltningsanslag och resterande del med avgifter och bidrag. Sju av tolv mål bedöms i huvudsak vara uppfyllda, fyra av tolv som delvis uppfyllda och ett som fullt uppfyllt.
Hanteringen av EU-stöd
Hanteringen av EU-stöd står för cirka 27 procent av de totala
verksamhetskostnaderna. Det mesta, 74 procent finansieras med förvaltningsanslag och resterande del med sakanslag. I korthet bedöms tre av fjorton mål som fullt uppfyllda, åtta i huvudsak uppfyllda, två delvis uppfyllda och ett ej uppfyllt.
I vår analys av hanteringen av EU-stödet har vi bland annat studerat hur den redovisas av Jordbruksverket i årsredovisningen för 2019. En jämförelse har även gjorts med 2018.
Tabell 11. Hantering av stöd från EU-fonderna enligt årsredovisning för 2019
2019 2018
Delområde Mål
Budget för programmet
(miljoner kr) Måluppfyllelse Måluppfyllelse Jordbrukarstöd,
Fullt uppfyllt (4) Fullt uppfyllt (4)
Utbetalningar I huvudsak
uppfyllt (3)
Utbetalningar I huvudsak
uppfyllt (3)
Fullt uppfyllt (4) I huvudsak uppfyllt (3)
Utbetalningar I huvudsak
uppfyllt (3)
Korrekt genomförande Korrekta utbetalningar I huvudsak I huvudsak
Jämför man måluppfyllelsen för år 201846 och 201947 framgår det att fyra av totalt 14 mål har förbättras. Det avser mål inom följande delområden:
- Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 (EHFF)
- Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) 2014–2020
När det gäller delområde Jordbrukarstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ) är det full måluppfyllelse under 2018. I texten för 201948 framgår att kostnaderna minskat med 1,6 miljoner kronor jämfört med år 2018 för den systematiska uppdateringen av blockdatabasen49. Det beror främst på minskad bemanning enligt årsredovisningen. Det framgår inte hur mycket hela delområdet kostade under 2019 jämfört med 2018. Som läsare kan resultatet tolkas som att produktiviteten förbättrats då samma resultat uppnåtts under 2019 men med mindre resurser än 2018. Samtidigt framgår dock att antal granskade block minskat under 2019 med 126 814 stycken jämfört med 2018.
Varför målet Utbetalningar inom delområde Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 (EHFF) förbättrats i jämförelse med 2018 framgår inte.
Även när det gäller det andra målet Handläggning av ansökan om utbetalning exklusive LLU inom delområdet Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 (EHFF) saknas information för att läsaren ska kunna ta ställning till resultatet. Här har resultatet förbättrats med två steg, från ”Ej uppfyllt” till ”I huvudsak uppfyllt”. Det har skett en stor förbättring men det är svårt att värdera resultaten utifrån texten. Det framgår av årsredovisningen för 2018 att det fattades beslut om utbetalningar i 24250 ansökningar och i årsredovisningen för 2019 står det att beslut fattats i 117
ansökningar, det vill säga en halvering av antalet beslut under 2019 jämfört med 2018. Samtidigt säger man att handläggningstiden mer än halverats under 2019 vilket beror på att Jordbruksverket arbetar med schabloner och klumpsummor både i handläggningen och för den sökande. En alternativ tolkning är att antalet ansökningar minskat kraftigt under året och att det är anledningen till att resultatet förbättrats.
I delområde programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala
utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) 2014–2020 har båda målen som utgör delområdet förbättras under 2019 jämfört med 2018. Anledningen till att resultatet förbättrats är att genomförandet nu kommit igång enligt årsredovisningen men det framgår inte vilka insatser Jordbruksverket har gjort.
46 Jordbruksverkets årsredovisning 2018, s.49.
47 Jordbruksverkets årsredovisning 2019, s. 51.
48 Jordbruksverkets årsredovisning 2019, s. 52.
49 Databas om Sveriges jordbruksmark.
Vidare är det svårt att följa programmen och tabellerna i årsredovisningen. I Tabell – Redovisning av riktade insatser inom landsbygdsprogrammet 2014–2020 (annat än livsmedelsstrategin) visas samma tabell i årsredovisningarna för 201851 och 201952 där siffrorna är olika mellan åren. Det framgår av texten att ”de belopp som redovisas är efter att s.k. återflöden har räknats av från projekt och investeringar som slutförts vilket gör att värdena kan avvika från tidigare redovisningar”.53 Trots denna förklaring är det svårt att avgöra vad som hänt. Vidare visas endast aktuellt år samt två tidigare år vilket gör det svårt att se helheten när programmen pågår över en längre tid.
Därtill framgår att hanteringen av EU-stödet kostat 465,8 miljoner kronor under 201954. Enligt årsredovisningen för 201855 var kostnaden 467 miljoner kronor och enligt årsredovisningen för 201756 var kostnaden 441,8 miljoner kronor. Det är inte möjligt att utifrån årsredovisningarna få en uppfattning om anledningen till
kostnadsökningarna mellan åren. Skillnaden avseende kostnaden är liten mellan 2018 och 2019 men stor om vi jämför 2017 och 2018.
Produktivitet
I årsredovisningen för 201957 redovisar Jordbruksverket styckkostnaden för de ärendeslag som omfattar mer än 1 000 ärenden, redovisningen visar även ärendeslag som inte omfattar hantering av EU-stöd. Då det är första gången myndigheten redovisar styckkostnader på detta sätt finns en osäkerhet i siffrorna.
Tidredovisningen har inte fullt ut varit anpassad för respektive ärendeslag vilket kan innebära att de redovisade styckkostnaderna både kan vara högre och lägre än den faktiska styckkostnaden.
Vid en närmare granskning och jämförelse mellan åren noteras att produktiviteten för 10 av 16 ärendeslag har försämrats mellan år 2017 och 2019. Resterande ärendeslag (6) har en oförändrad eller förbättrad produktivitet. Jämförs år 2018 med 2019 har produktiviteten för 7 av 17 ärendeslag försämrats.
En förklaring är att det i dessa siffror finns en generell kostnadsökning avseende direkta lönekostnader för handläggare mellan 2017 och 2019, samt att overhead-kostnaden ökade med 7 procentenheter mellan år 2017 och 2018.
För flera ärendeslag framgår det att produktivitetsförsämringen beror på hög personalomsättning, ny personal, kompetensväxling, många nyanställda, införande av nytt arbetssätt som medfört att det behövs en upplärningstid för att nå samma
produktivitet som tidigare. Det saknas information om anledningen till den höga personalomsättningen och vilka åtgärder Jordbruksverket vidtagit för att förhindra att detta kommer att påverka produktiviteten framöver.
För ärendeslag Importkontroll träemballage, där antal beslut minskat med 7 procent och kostnaden per beslut ökat med 125 procent mellan 2018 och 2019, framgår av årsredovisningen att det ”under 2019 gjordes en grundlig förändring av
kontrollmetodik och för att arbeta med riskbaserade kontroller”. Vidare står i
årsredovisningen: ”Kostnaderna under 2020 beräknas minska jämfört med 2019 men ligga på en betydligt högre nivå än 2018.”58 Här framgår det inte varför ett nytt arbetssätt införts men det framgår att det är dyrare än det som gällde under 2018.
Åtgärder för att minska kostnaderna
I uppdraget anges att ESV ska bidra till att Jordbruksverket anpassar verksamheten till tilldelade ramar. En anpassning kan i detta fall antingen vara liktydigt med en besparing eller betyda krav på effektivisering. ESV menar att det är olika saker. För att en kostnadsminskning ska kunna kallas för en effektivisering krävs att den kan genomföras utan att det har negativa konsekvenser för verksamhetens resultat och kvalitet. En besparing däremot kan genomföras trots att den medför försämrade resultat. Som regel innebär effektivisering någon form av verksamhetsutveckling (till exempel i form av regelförenklingar eller digitalisering), där frigjorda resurser kan användas för andra ändamål och verksamheter.
Jordbruksverket har arbetat med ett årligt sparbeting på 2,5 procent (ingen
kompensation för löneökningar) de senaste åren och de har haft scenarier för olika besparingar. Flertalet av respondenterna menar att finansieringen inte täcker den verksamhet som ska bedrivas och att förklaringen till att Jordbruksverket har klarat verksamheten är att myndigheten tilldelats extra medel de senaste åren.
Både regeringen och Jordbruksverket är överens om att hanteringen av EU-stödet bör förenklas och effektiviseras. Problemet med de ökade kostnaderna för EU-stödet är inte nytt.
Ett flertal utredningar och rapporter har gjorts om hanteringen av EU-stödet. I den översyn av myndighetens verksamhet som genomfördes av Statskontoret 201659 konstaterades att Jordbruksverkets ekonomiska läge är orsakat av kostnaderna för att utveckla administrativa system för EU-stödet. Vidare konstaterades bland annat att
Jordbruksverket brustit i sitt utvecklingsarbete
kostnaden för administrationen fortsätter att öka
regelverket behöver förenklas för att kostnaderna ska minska
58 Jordbruksverkets årsredovisning 2019, s. 99.
59 Statskontoret 2016:25, Jordbruksverkets ökade kostnader för administration av EU-stöd – konsekvenser och
styrningen av stora it-projekt behöver förbättras
regeringen behöver följa effekterna av besparingarna
Jordbruksverket har förutsättningar att utföra sitt uppdrag inom ram om man förbättrar sin styrning och kontroll av utvecklingsarbetet
Jordbruksverkets administrationskostnader för EU-stöd måste minska på sikt.
Statskontoret föreslog bland annat att regeringen skulle ge Jordbruksverket i uppdrag att
- från och med 2017 redovisa hur mycket kostnaderna fördelas mellan olika stöd, handläggning, uppföljning och kontroll, samt vad det kostar att tillhandahålla administrativa system för att handlägga EU-stöd
- redovisa hur administrationen av EU-stöd kan göras mindre kostnadskrävande.
Statskontoret föreslog att Jordbruksverket
utvecklar resultatredovisningen så att det tydligare framgår vilka effekter de ökade kostnaderna för administration av EU-stöd får för övrig verksamhet
ser över kopplingen mellan de prestationer som myndigheten redovisar och den bedömning som myndigheten gör av måluppfyllelse
Jordbruksverket har i regleringsbrevet sedan några år tillbaka i uppdrag att redovisa kostnader för hanteringen av EU-stödet. Myndigheten ska även redovisa hur
Jordbruksverket har i regleringsbrevet sedan några år tillbaka i uppdrag att redovisa kostnader för hanteringen av EU-stödet. Myndigheten ska även redovisa hur