5.3.1 Samarbete med modersmålslärare
I frågan om förskolan där förskollärarna arbetar erbjuder modersmålsundervis-ning, har endast förskollärarna 2 och 4 av samtliga sju svarat ja. De har även gjort en redogörelse för hur de samarbetar med modersmålsläraren, förskollä-rare 2 framförde det nedanstående:
Vi har modersmålsundervisning på arabiska, och modersmålsläraren som vi har just nu jobbar ofta självständigt med barnen, och ibland är hen med på
29
våra samlingar om det är så barnet önskar. När hen är med på samlingen nämner hen olika ord på arabiska till exempel, när vi äter frukt så säger hen hur säger man äpple på arabiska, och sen frågor om vi undrar något, men jag tycker inte att vi har direkt samarbete.
Förskolläraren 4 därmed har beskrivit med glädje hur de samarbetar med mo-dersmålsläraren, hen har berättat följande:
Ja, vi har modersmålsundervisning, sådan tur att vi har det, för att reglerna i kommunen för deltagande sägs att barn har rätt till modersmålsundervisning om det finns fem eller fler barn som har samma modersmål i förskolan. Till-sammans med den andra avdelningen har vi flera barn som är arabiskta-lande. Modersmålsläraren som kommer till oss plockar huvudsakligen ut barnen och sätter sig själv med dem i ett separat rum, dock det hen gör är detsamma som vi gör, hen tydliggör och stärker det vi gör för barnen med annat modersmål. Samt med jämna mellanrum ungefär varje fjärde vecka är hen med oss på stora samlingen, och berättar för hela gruppen vad det är de gör i sitt lilla undervisningsrum. Det är väldigt roligt att höra barnen som har deltagit beskriva hur de arabiska bokstäverna ser ut. Vi jobbar ju då även med svenska alfabetet med alla barn och det är väldigt kul för alla att se att det finns skillnader i hur man skriver, läser en bok och pratar på annat språk.
Detta väcker mycket intresse för andra språk i hela barngruppen, vilket gyn-nar ju alla i verksamheten.
De resterande 5 förskollärarna har förmedlat varierade åsikter när en följdfråga ställdes gällande modersmålsundervisning i förskolan. Förskollärare 3 och 6 har uttryckt sina åsikter på liknande sätt kring modersmålsundervisning, de menar att modersmålsundervisningen har varit en fördel tidigare men det har blivit sämre med tiden, eftersom förut var modersmålsläraren med under en hel dag på förskolan och då kunde de samarbeta kring samma tema, samt ställa frågor och få hjälp med ord och begrepp. Men det blev mindre och mindre med tiden och till sist var hen tillgänglig cirka en timme i veckan och arbetade en-skilt med barnen. Enligt förskollärare 6 finns det några positiva aspekter med att det inte finns modersmålsundervisning längre i verksamheten:
Detta fick förskollärarna på förskolan att ta tag i det och verkligen började jobba aktivt med barnens modersmål, för att också jag kunde känna ibland att, när modersmålsläraren kom och tog barnen ur sitt sammanhang och gick undan för att ha modersmålsundervisning, jag kände att det inte är så vi vill jobba i förskolan. Utan vi vill att språket och språkinlärningen ska finnas där barnen är intresserade. Men självklart det är viktigt med modersmålslärare, det tycker jag absolut, men just på vår förskola så gjorde bortfallet av mo-dersmålsundervisning att vi faktiskt tog tag i att börja jobba med det på egen hand. (Förskollärare,6)
30
Däremot förskollärare 7 uttrycker sina känslor i ord och menar att det är väldigt svårt att arbeta med modersmålsundervisning, eftersom meningen är att för-kollärarna ska tillgodose barnens rättigheter till att utveckla sitt modersmål i förskolan. Dock är det väldigt svårt när det finns fem olika språk på avdel-ningen, upprepar hen, därför att förskollärarna kanske kan enstaka ord på ara-biska eller somaliska men kan ingenting på andra språk.
5.3.2 Inkludering
Vad gäller inkludering i förskolan för flerspråkiga barn har samtliga förskollä-rarna angett att alla barn inkluderas i förskolan. Detta eftersom alla som jobbar på förskolan följer styrdokumentet, läroplanen och likabehandlingsplanen, samt utgår utifrån att alla barn är lika värda. Förskollärare 4 har å andra sidan förklarat att:
Två - eller flerspråkiga barn har lite mera utmaningar i och med att de inte har det verbala språket på samma sätt, vi ser liksom att barn med samma språk leker tillsammans och vill gärna vara tillsammans, och det förstår jag.
Barn möter varandra ju i språket, men det blir svårare för dem att komma in i barngruppen. Därför försöker vi dela upp gruppen, såklart inte när det är fri lek, men vi försöker dela upp så mycket det går i mindre grupper, dels för att utmana dem lite grann i språket och stimulera dem i svenska, dels för att se till att alla får talutrymme. Detta kan leda till att det blir ibland tuffare att komma in i barngruppen men oftast går det väldigt bra.
Flera förskollärare har även påpekat att de delar barnen i smågrupper för att bland annat lyssna in barnen och ge dem talutrymme, språkstimulans samt möjligheten att kunna tillgodose alla barns behov. Därutöver menar även förs-kollärarna att gruppindelningen möjliggör att den undervisningen som planeras och genomförs anpassas efter alla barns förmåga och förutsättningar.
5.3.3 Rektorns ansvar
Förskolerektorerna har en stor roll i arbetet med flerspråkiga barn i förskolan, därför ställdes en fråga till förskollärarna angående det stöd de får från rektorn
31
i deras arbete. Alla förskollärare uttalade att de har gått flera värdefulla kurser, såsom tecken som stöd, samt de tvekar inte att beställa litteratur och material till förskolan om de anser att det är språkutvecklande. Dessutom har förskollä-rarna uttryckt att rektorerna delvis är ansvariga för det systematiska kvalitets-arbetet, och där ingår även språkutveckling. Utöver det följer rektorerna alltid förskollärarnas arbete genom dokumentation, reflektion och utvärdering som syftar till att möjliggöra det systematiska kvalitetsarbetet och även därmed skapa en likvärdig förskola.
5.3.4 Lyssna, uppmuntra och ge tid
I slutet av intervjuerna ställdes frågan om förskollärarna ville tillägga eller lyfta fram något, vilket gjordes av samtliga förskollärare, som villigt har framfört några råd i arbetet med flerspråkiga barn. Exempelvis att förskolläraren ska bemöta varje barn utifrån deras behov, och erbjudit massa olika material och på olika sätt. Några har påmint att förskolläraren bör lyssna in barnen och vara närvarande samt även lyssna in föräldrarna och involvera dem i verksamheten, för att ta del av deras erfarenheter och kompetenser. Flera har även påpekat vikten av att först och främst jobba med tryggheten, ge tid och tålamod i arbetet med flerspråkiga barn, eftersom språket kommer att komma även om det tar längre tid, enligt förskollärare 5. Förskollärarna 6 och 4 har valt att lyfta fram betydelsen av att förskolläraren betraktar flerspråkighet som tillgång i stället för hinder och utmaning, det är viktigt att börja någonstans menar de.
32
6 DISKUSSION
I detta kapitel diskuteras studiens resultat kritiskt i relation till Jim Cummins teori kring utvecklingsmässigt ömsesidigt beroende, samt tidigare forskning.
Därutöver följer en metoddiskussion och slutsats som sammanfattar studien som helhet, dessutom ges förslag på vidare forskning inom området.